Gerard Hughes Podcasts
-
Att ta sina känslor på allvar
CHRISTOFFER ABRAHAMSSON
2020-03-25
Genom kristenhetens historia har förhållningssättet till känslor varit kluvet. Å ena sidan har det alltid funnits de som i Guds namn försökt förneka sina känslor. Känslorna har setts som en störning, något vi måste befria oss från för att nå en »renare andlighet.« Verkligheten kommer dock förr eller senare ikapp oss, eftersom våra känslor är en del av vår mänsklighet.
Å andra sidan har det funnits de som sagt sig velat lyssna till sina känslor. Men i själva verket har de snarare velat dressera sina känslor. Det har funnits en känsla som varit eftersträvansvärd, en viss sorts känsla man försökt frammana. Magnus Malm lyfter ofta upp dessa frågor i sin förkunnelse, bland annat i sina bibelstudier från Hönökonferensen 2016.
Vårt förhållningssätt till våra känslor beror till stor del på vår uppväxtmiljö, där föräldrar och en eventuell hemförsamling har avgörande betydelse. Det finns ofta normer kring vilka känslor som bör eftersträvas och vilka som måste förträngas. En del blir därför känslomässiga analfabeter, oförmögna att läsa och tolka känslor. I stället reagerar vi instinktivt och irrationellt och kan bli främlingar inför vårt eget beteende. Varför gjorde jag så där? Varför reagerade jag så starkt på detta?
Erfarenheten från själavården vittnar om följande: Människor som aldrig lärt sig lyssna till sina känslor i sin familj har ett svårt arbete framför sig. För dem som utifrån sin kristna tro förträngt somliga känslor är det oftast ett ännu svårare arbete. Risken är stor att man i längtan efter att bejaka sina känslor förtränger Gud. Jag tror att jag behöver välja mellan Gud och mina känslor. Men det är ett falskt val. Att lära känna Gud är att lära känna sig själv och i vårt jag ingår våra känslor.
Hur ska vi då göra med våra känslor? Finns det någon hjälp vi kan få för att mogna?
Det första steget är att acceptera att vi har känslor. Om vi blundar för detta självklara faktum kommer det bli omöjligt för oss att förhålla oss till dem. Känslorna är det som oftast kommer först till oss, som väcks inom oss. Innan vårt intellekt analyserat, har känslorna reagerat. Vi behöver lära oss att lyssna till våra känslor och på så sätt kan vi också ta ansvar för dem. Om vi ignorerar känslorna, tenderar de att ta över allt. Om vi blint lyder dem, blir vi slavar under dem. Prästen Gerard Hughes visar ytterkanternas diken och ger oss tre frågor som vägleder oss:
1) Vad säger känslan? I stället för att vifta bort känslan eller trycka undan den får jag ta emot den och börja lyssna till den. Vad är det känslan försöker säga? En känsla kan inte vara fel, utan våra känslor är bärare av budskap till oss. Vi får sedan med Guds hjälp öva oss att urskilja och tolka dem. För att kunna göra det behöver vi lyssna till dem och öva oss att se på våra känslor som budbärare som vi nyfiket får undersöka.
2) Varifrån kommer känslan och vad gör den med mig? Om jag lever under stress kanske längtan efter vila uppstår? Är det ur min rastlöshet som lusten att konsumera väcks? Är det min dåliga självkänsla som får mig att bli oproportionerligt arg på de som kritiserar mig? Ju fler frågor jag kan ställa desto enklare har jag att förstå roten till min känsla. Frågorna handlar om att försöka upptäcka varifrån känslan kommer och vad den gör med mig just nu. Fokus är inte på att ge ett tillrättalagt svar, utan att komma underfund med varifrån känslan har sin rot, sitt ursprung.
3) Vad händer om jag följer känslan? Synden kan för stunden ge oss glädje, tillfredsställelse och njutning, men i längden leder den oss fel. Om jag blint lyder alla känslor, riskerar jag att begå handlingar som är felaktiga. Därför behöver jag fråga mig själv: Vad händer om jag går åt det hållet som mina känslor pekar?
Ett exempel som Magnus Malm tar upp i sitt bibelstudium kan vara till hjälp: Om längtan efter en annan partner än min egen uppstår, behöver jag fråga mig själv vad som händer om jag följer känslan. Svaret är att jag är otrogen och därmed lämnar min partner. Följdfrågan blir då: Vill jag följa den här känslan? Är svaret nej så har jag lyssnat till känslan, betraktat den men sedan avfärdat den. Som Martin Luther lär ha sagt: ”Du kan inte hindra att fåglar flyger ovanför ditt huvud, men du kan hindra att de bygger bo där…”
TIPSLÄS MER
Gerard Hughes, God in all things (Hodder)
Magnus Malm, Samtidigt… (Artos), Bibelstudier Hönö 2016 (WebTv)
James Martin, Att söka och finna Gud i allt (Libris förlag)
Oavsett vad vi känner ger följande ord från Magnus Malm hjälp på den mödosamma resan att lära känna oss själva och våra känslor: »Vi kan inte känna fel, men vi kan handla fel.« Våra känslor bär alltid, alltid viktiga budskap till oss. Samtidigt kan vi i vår tid behöva påminna oss om att våra känslor inte säger allt. Våra känslor behöver ställas i dialog med hela vår mänsklighet – vårt förnuft, vår vilja, vår kropp och så vidare – med kyrkans tradition och andra människor i vår närhet och med Gud.
Vi ska inte dressera våra känslor, utan lyssna till dem. Vi ska inte hänge oss åt våra impulser, men ta det våra känslor säger på allvar. Vi behöver inse att våra känslor är en del av vår mänsklighet och att allt det mänskliga är en kontaktyta med Gud. Genom att lära känna oss själva kan vi också fördjupa vår relation till Gud.
