Folkteatern Podcasts
-
Äntligen är SAQMI Play tillbaka med ännu en episod om queer svensk filmhistoria. Denna gång får ni möta regissörerna Nina Bergström och Sander C. Neant Falk i ett generöst samtal kring arbetet med filmen som de gjorde tillsammans. Filmen blev legendarisk och var den första lesbiska dokumentären som gick upp på svenska biografer över hela landet. De var unga eldsjälar som stred för sin film, de åkte på världsturné, vann priser och de blev arbetströtta. Följ med in i ett härligt rum av skratt och glädje kring en snart 30 år gammal film som håller än i dag.
Den 3 maj 2022 bjöd SAQMI och Doc Lounge in till nypremiären av Sveriges första lesbiska dokumentärfilm - Väninnor - Berättelser från garderoben!Slutsåld föreställning på Folkteatern i Göteborg och underbar stämning med båda regissörerna på plats. Lesbiska hits serverades av Linda Gester och rummet formligen vibrerade queerhet. Efter filmvisningen följde ett samtal mellan Nina Bergström (Oslo) och Sander C. Neant Falk (Sthlm) modererat av Anna Linder, SAQMI (Gbg).
Om filmen Väninnor - berättelser från Garderoben:
De är fem kvinnor i åldrarna 60 till 85 år och de är lesbiska. De har levt med rädslan att vara annorlunda och med risken att förskjutas av vänner, släktingar och arbetskamrater.
I åratal har de smugit med sina känslor; dubbelliv har varit deras vardag. Någon av dem har aldrig tidigare talat om sin homosexualitet ens med sina närmaste. Med stark närvaro och sprängkraft berättar de fem kvinnorna om sina liv och om sin förbjudna kärlek. Tidstypisk musik, pressklipp, arkivbilder och privata fotografier illustrerar deras berättelser i denna varmt innerliga dokumentärfilm.
Väninnor hyllades av kritikerkåren när den fick sin premiär under mitten av 90-talet, men har sedan dess varit otillgänglig för publiken. Nu har filmen äntligen digitaliserats och får lov att återta den framskjutna plats i queerhistorien den så väl förtjänar. Filmen har digitaliserats med stöd av Svenska Filminstitutet.
Om de medverkande (English):FRIEDA was born in Vienna in 1924, but was brought up in the Sovjet Union. As a young woman she was constantly fallling in love with other women, but when she came to Sweden after the war, she tried hard to be as women should. Frieda ended up living a married family life for more than 30 years.
”I wasn’t homosexual. No, I was just an odd sort, always falling in love with girls, or women. That was all”
KERSTIN was born in 1926 in Stockholm. She worked as a schoolteacher for almost 40 years, until 1981, when she changed career and was ordained priest in the Swedish Church. Almost all her life Kerstin has managed to keep her relationships with women secret from both friends and relatives.
”We belittle God when we think He forbids some people to love eachother. Love closeness and understanding is something we all need, and you shrink as a human being if you don’t have someone to love.
ELLEN was born in 1932 in Germany. She was brought up in a danish fosterhome during the war. Elen and her foster-sister, Ulla, fell in love with each other. Their relationship lasted for 40 years, even though Ellen had a child, got married and moved to Sweden.
”It wasn’t love in my case. He didn’t love me either, for that matter. What I wanted was to secure my child’s future; economically.”
BOEL was born in 1933 and brought up in an intellectual milieu in Stockholm. Early in life she married the man she loved. In the seventies Boel got involved with the women’s movement. It was during that time she met women who lived a lesbian life.
”People are inclined to see us as cousins or sisters, instead of lovers. That is probably because women generally don’t count as sexual beings, other than in relation to men.
ABBE was born in 1925 in the swedish countryside and brought up in a strictly religious fosterhome. Abbe always knew she was different. Loneliness, longing and self-loathing was part of her everyday life for years, until she finally met other women who was ”like that”.
”Then they were going to have a meeting… Women like that, only. In one place! And I thought – Oh my God, how will that look like? What on earth have I gotten myself into!?”
Fakta om filmen:Titel: Väninnor – berättelser från garderobenRegissör: Sander C. Neant Falk & Nina BergströmMedverkande: Abbe Österberg, Boel Matthis, Ellen Lindström, Frieda Lööv och Kerstin HammarstenFilmfotografer: Lisa Hagstrand och Maria Hammar TurosProducent: Anna G MagnúsdottírLand: Sverige, barntillåten. Språk: svenska. Längd: 53 minBiografpremiär på Zita, Folkets Bio i Stockholm, 25 oktober 1996.
Biografier:Nina Monika Bergström, född 30 maj 1962 i Karlstad, är regissör, manusförfattare, skådespelare och animatör för film och teater. Svensk men numera bosatt i Norge. Bergström är utbildad skådespelare med bakgrund som skådespelare och regissör för teater. Debuterade som filmregissör, manusförfattare, klippare, musikkompositör med dokumentärfilmen Väninnor – berättelser från garderoben (1996). Studerade animation och konst vid Graphic Studio 1998-2000. Arbetade därefter i 15 år som regissör och animatör med långfilm och tv-serier i Norge, vilka mottagit flertalet priser och nominationer såsom Emmy Award, Amandaprisen, och Annecy Cristal. Bergström gick Mästarklass i berättande vid Stockholms dramatiska högskola 2013 där hon också arbetade som lektor. Sedan 2018 arbetar hon som högskolelektor vid Høgskolen i Innlandet, avdelning Digital konst. Bergströms film, Pappa (2016) mottog Nordic Docs Honourable mention och är inköpt av Nasjonalbiblioteket i Oslo.
Filmografi: 1996 – Väninnor – berättelser från garderoben – dokumentärfilm, 2003 – Open Dance Company – videoverk, 2005 – Elias den lille redningsskøyta – tv serie, 2006 – Slipp jimmy fri – bio film, 2007 – Elias og Kongeskipet – bio film, 2007 – Knerten og Lillebror – bio film, 2008 – Elias – tv serie, 2009 – Alias Belle Gunnes – videoverk, 2010 – Trolljegeren – bio film, 2012 – Blekkulf – tv serie, 2016 – Pappa – dokumentärfilm, 2019 – Tori Wrånes – videoverk, 2022 – Who Do We Think We Are – tv serie (in progress).Sander C. Neant Falk är dokumentärfilmare, klippare, konstnär och pedagog verksam sedan 90-talet efter utbildning på filmskolan ESRA i Paris, dokumentärfilm på Nordens Biskops Arnö och Konstfack. Neant Falk har regisserat, producerat och till stor del fotat och klippt sina tre långa dokumentärer som visats på biograf, SVT och vunnit flera priser på internationella filmfestivaler. Filmen Du ska nog se att det går över belönades med en Guldbagge för bästa dokumentär och fick hedersomnämnande av internationella filmkritikerförbundet FIPRESCI. Filmen Väninnor – berättelser från garderoben hyllades av kritiker och var den första lesbiska dokumentärfilmen som gick upp på svenska biografer. Båda filmerna ingår i Svenska Filminstitutets satsning på viktig svensk film som digitaliseras under 2021. 2005-08 studerade Neant Falk som filmare på Konstfack för att utforska ett mer experimentellt förhållningssätt till film, foto, video och klippning. Resultatet blev konstfilmen Your Mind is Bigger than All the Supermarkets in the World som fick fina recensioner och visades i fullsatta salonger på Folkets Bio. Sedan 2017 varvar Neant Falk egna konst och kortfilmsprojekt med arbete som terapeut med fokus på skapande processer och arbete som värd och konstpedagog på Konsthall C i Stockholm.Filmografi: 1996 – Väninnor – berättelser från garderoben – dokumentärfilm, 2003 – Du ska nog se att det går över, dokumentärfilm, 2010 – Your Mind is Bigger than All the Supermarkets in the World, dokumentärfilm, 2011 – Nine Speeches on Violence by Three Wise Men, konstfilm
Extra tips för er som vill veta mer om lesbisk filmhistoria:→ PODD: SAQMI PlayI samband med nypremiären av Väninnor – berättelser från garderoben släpptes ett längre samtal med Sander C. Neant Falk.
Filmen visades som en del av SAQMI:s serie Cherry Pic, nummer 4 i ordningen, och anordnades tillsammans med Doc Lounge Göteborg. Visningen presenterades i samarbete med Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Folkteatern, FilmCloud och ABF.
"Cherry Pic är kvällen som framhäver de lokala pärlorna och dammar av de nationella klassikerna. I denna serie visar vi er de svenska queerfilmerna ni absolut måste se.Cherry Pic is all about picking out local gems and dusting off national classics, bringing you the queer Swedish films you absolutely need to see".
Credits SAQMI Play:Producent: Anna LinderDesign och kod: Vincent OrbackKomposition: Amanda LindgrenInspelat live av Folkteaterns teknikerKlipp och mix: Silas Lilo JensenAnsvarig utgivare: Anna LinderSAQMI Play produceras med stöd avKulturrådet och Göteborgs stad.
-
In episode three of Clandestino Podcast, we meet guitarist and singer Lula Pena. Her music has been praised by the likes of Caetano Veloso, while others describe her voice as a female version of Leonard Cohen or Tom Waits. Traces of French chanson, bossa nova and Greek traditional music can be heard in Lula Pena's songs, blending with the music she once became known for: the Portuguese fado, songs of loss and longing, once sung by sailors far away on the outskirts of the Portuguese Empire. Markus Görsch interviewed Lula Pena just before her concert arranged by Clandestino Festival at Folkteatern in Gothenburg, Sweden.
I det tredje avsnittet av Clandestino Podcast träffar vi gitarristen och sångerskan Lula Pena. Storheter som Caetano Veloso har hyllat hennes musik, och vissa beskriver hennes röst som en kvinnlig version av av Leonard Cohen eller Tom Waits. Fransk chanson, bossanova och grekisk folkmusik hörs i Lula Penas musik, men någonstans under alla lager finns den portugisiska fadon: Sånger om saknad och längtan, som en gång sjöngs av sjömän långt borta i det portugisiska imperiets utkanter. Fado handlar om att vara i rörelse och har alltid varit en musikstil i förändring. Markus Görsch intervjuade Lula Pena kort innan med hennes konsert som arrangerades av Clandestino Festival på Folkteatern i Göteborg. -
När är teater politisk? Vad händer när teater används för att kommunicera politiska tankar? Kan scenkonst förändra samhället?Har den politiska teatern traditioner och är dramatikern Bertolt Brechts tankar viktiga idag? Och går det att balansera politisk styrning och konstnärlig frihet?
Möt Frida Röhl, regissör och konstnärlig ledare, Folkteatern i Göteborg.
