Filippinerna Podcasts
-
Hon har gjort populära poddar för unga tjejer, skapat ”modest fashion”-utställning, arbetat som lärare och nu som byggnadsingenjör. Men hon har också försökt bli krigskorrespondent i Irak eller hotellägare i Filippinerna. Möt Aya Said som är på jakt efter nya bergstoppar i livet att bestiga.
-
Messiah har kollat på kunglig TV, John läser om en julfest som förvånansvärt nog spårat ur och Klara tar med julkalendern till Filippinerna.
-
Häng med ut i världen med Folksagopodden! Fram till jul ger vi oss ut på en resa genom världens sagor. Varje dag innehåller en bokstav, ett land och såklart en saga!
Idag är bokstaven F, landet är Filippinerna och sagan är Höken och hönan hittad av mig här https://www.worldoftales.com/Asian_folktales/Filipino_folktale_59.html#gsc.tab=0
Världsdel: Asien
Huvudstad: Manilla
Invånare: 111 miljoner
-
Landstigningen vid Okinawa i april 1945 blev ett av de blodigaste och mest kontroversiella av de amerikanska amfibieoperationerna i Stilla havet under andra världskriget. De amerikanska förlusterna var enorma med upp till 50 000 soldater, varav ca 12 000 döda. Den japanska styrkan blev utraderad, liksom många av de civila.
Okinawa var också platsen för en av de största anfallen med Kamikazepiloter. Dessa självmordsbombare anföll i hundratal och orsakade enorma förluster för USA.
I det förra avsnittet av Militärhistoriepoddens andravärldskriget-serie gick vi igenom de inledande amfibieoperationerna i Guadalcanal, offensiven mot Rabaul och den andra infallslinjen via Marianaöarna och framförallt Saipan. I detta avsnittet pratar professorn i historia Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om den fortsatta offensiven, med fokus på händelseutvecklingen i Filippinerna, Iwo Jima och Okinawa.
Efter att Marianaöarna hade fallit kunde offensiven mot Filippinerna fortsätta ostört. Rabaul var inringat och neutraliserat, och via Marianaöarna kunde transporterna i nord-sydlig riktning kontrolleras och förhindras. Från stilla havets mitt kunde den amerikanska flottan också anfalla med sina B-29:or direkt mot de japanska huvudöarna.
För de amerikanska befälhavarna MacArthur och Nimitz hade målet från början varit att försöka möta den japanska flottan i en slutgiltig sjöstrid nånstans i närheten av Filippinerna, och det var också det som snart skulle hända.
I oktober 1944 utspelades antagligen världens största sjöslag runt öarna Luzon, Samar och Leyte, från vilket slaget har fått sitt namn. Slaget vid Leytebukten skulle involvera hundratusentals sjömän och tusentals fartyg och innebar en amerikansk seger och återtagen kontroll över Filippinerna.
Det var också vid Leyte som den japanska flottan förlorade slagskeppet Musashi, ett av världens största. Det skulle krävas dussintals torpeder och flygbomber för att sänka den enorma tingesten.
Efter Leyte förlorade japanerna alla möjligheter att operera fritt mellan de öar som de ockuperat och fortfarande hade under sin kontroll. De hade dock inga intentioner om att lägga ner vapen, utan striden fortsätte i nästan ett år till. Ungefär 6 månader efter Leyte, i april 1945, inleddes dock det som skulle bli den sista landstigningen på japanskt ockuperat område. Landstigningen vid Okinawa.
Okinawa blev ett av de blodigaste och mest kontroversiella av de amerikanska amfibieoperationerna i stilla havet. De amerikanska förlusterna var enorma med upp till 50000 soldater, varav ca 12.000 döda. Den japanska styrkan blev utraderad, liksom många av de civila. En stor andel, lite mer än en tredjedel av de amerikanska förlusterna var sjömän som drabbades av Japans sista huvudlösa försök att slå tillbaka amerikanska fartyg och förhindra en fortsatt offensiv. Precis som vid Leyte skulle ett annat känt slagskepp, Yamato, möte sitt öde här i ett sådant anfall.
Bild: Två marinsoldater från 2:a bataljonen, 1:a marinregementet under striderna vid Wana Ridge under slaget vid Okinawa, maj 1945. Till vänster tillhandahåller Davis Hargraves (1925-) täckande eld med sin M1 Thompson maskinpistol som Gabriel Chavarria (till höger; 1926-), med en Browning Automatic Rifle, förbereder sig för att bryta skyddet för att flytta till en annan position.
Foto: Sergent Walter F. Kleine - Forskning vid National Archives: Pictures of World War II Identifikationsnummer: 127-N-123170, Wikipedia, Public Domain.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Utrikeskrönika 30 november 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bangkok onsdag.
Tänk dig följande. Du sitter i en båt som ska ta dig från en Indonesisk ö till en annan. Solens strålar glittrar i det turkosblå havet. På håll ser du den kritvita sandstranden som du närmar dig. Allt ser perfekt ut, till och med bättre än på bilderna du sett på nätet. När båten kommer allt närmare stranden ser du hur solen blänker i något som ser ut som diamanter utströdda längs vattenbrynet.
Men nära stranden ser du flaskor, påsar och annat skräp av plast som ligger i drivor längs vattenbrynet. Det var inte diamanter strösslade över sanden som reflekterade solens strålar. Det är plast.
Sydostasien är en av de platser i världen som drabbats värst av nedsmutsning av haven. Indonesien, Vietnam, Filippinerna, Kambodja, Malaysia och Thailand har alla långa kuster och har de senaste åren sett hur mängden skräp som sköljs upp på ständerna ökat markant.
Det är framför allt i samband med monsunregnen man ser hur illa det är. De kraftiga regnen spolar då med sig delar av eller hela soptippar ut i floder och vattendrag som sedan hamna i havet där avfallet spolas tillbaka upp längs kusten. På andra håll dumpas allt möjligt avfall, sopor och byggrester direkt på stranden. Tanken är att tidvattnet ska städa stranden under natten. Ett sopsystem som inte håller.
Det är inte bara de områden nära städer och bebyggelse som drabbas.
Raja Ampat i östra Indonesien, är ett glest befolkat område, ändå täcks många stränder av plast och sopor som kommer med vindar och strömmar i havet.
Det vi ser ovan ytan är bara en liten del av vad som finns i haven. Under de senaste åren har jag själv sett när jag dyker hur havsbotten och reven blir allt mer nedsmutsade av sopor.
För en tid sedan dök jag tillsammans med några Indoneser utanför Bali. Under ett enda dyk plockade vi upp sammanlagt 10 kilo skräp. Det är allt från plastpåsar, tandborstar, svarta sopsäckar, flipp-flopps till plastleksaker. Ja, allt du kan tänka dig.
Vi skar bort stora fiskenät av syntetmaterial som fastnat i reven och blir till dödliga fällor för fiskar, sköldpaddor och andra djur som lever bland korallen.
Flera studier har visat att det inte bara är plasten vi ser i haven som är dödlig. Små plastpartiklar, så små att man knappt kan se dem, flyter omkring i vattnet. Fiskar och andra djur tror det är mat och sväljer plasten som blir en dödlig diet. Ett exempel på djur som tydligt drabbas av plasten i havet är sköldpaddor. Nyligen hittades en död sköldpadda på en strand i Thailand. Den lokala veterinären beslutade att göra en obduktion av den 20 kilo tunga skalman. I magen hade sköldpaddan över 2 kilo skräp. Som proppar satt plasten i magen och ledde till en långsam död.
Vid klimatmötet i Egypten nyligen kom inga beslut om hur man ska stoppa nedskräpningen i haven. Men det man kom överens om var bland annat att en fond ska inrättas för skador och förluster, där fattigare länder som är offer för de extremväder som förvärras av de rikare ländernas utsläpp ska kompenseras. Frågan var omtvistad på mötet. Hur mycket pengar som ska gå in i fonden och vem som ska få ta del av dem. Frågan är också hur pengarna ska användas. Jag har en idé.
Om ”fattiga” länder inte får hjälp med utveckling och utbildning av sin befolkning om återvinning och sophantering av de rikare så går det snart åt helvete på riktigt. Och efter att ha sett med egna ögon hur det ser ut under havsytan är jag rädd för att ”Point of no return” redan är passerad.
Peder Gustafsson, Bangkok
[email protected] -
God granne eller nykolonial utsugare? Via investeringar, infrastrukturbyggen och handel skaffar sig Kina ett enormt inflytande i Sydostasien. Hör om Kinas maktambition i regionen och oron den väcker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Genom Laos rullar kinesiska snabbtåg på kinesisk räls. Utropen som hörs ombord är på kinesiska. Frågan om i vilken utsträckning det går att få del av Kinas marknad och utveckling utan att hamna i ett riskabelt beroende har blivit brännande i Europa. Men länderna i Sydostasien har levt med dilemmat i tusentals år. Hör om hur Kina, under Xi Jinpings tid vid makten, ökat sitt inflytande i regionen. I Laos och Myanmar är den kinesiska närvaron ytterst påtaglig, med utvinning av naturresurser som ett synligt exempel. Medan länder som Vietnam, Filippinerna och Thailand håller emot mer. Samtidigt är den kinesiska turismen en extremt viktig inkomstkälla.
Nu möts ledarna på toppmöte i KambodjaJust nu håller samarbetsorganisationen Asean toppmöte i Phnom Penh. Mötet blir på många sätt en scen för maktspelet och konkurrensen i Sydostasien. EU, Japan och USA är också stora handelspartners och för flera av de sydostasiatiska länderna är det en svår balansgång att hantera de olika relationerna samtidigt.
Medverkande: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.
Programledare: Axel Kronholm
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Joachim Persson -
För första gången sen krigets början får barnen i den ukrainska huvudstaden återvända till klassrummen. Hör också om skolstart i Filippinerna, Kina, Norge och USA.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu i veckan välkomnas Kievs skolbarn tillbaka till sina klassrum. Vår korrespondent Lubna El-Shanti berättar om oro och förväntan, och om hur ukrainska barn leker för att bearbeta det de varit med om under kriget.
Ett annat land där skolorna nu har startat för första gången på länge är Filippinerna. Där har barnen haft hemundervisning sen pandemins början för över två år sen. Vår Asienkorresponden Peder Gustafsson berättar och ger också en bild från skolstarten i Myanmar och Thailand.
I Kina innebär hela skoltiden en enorm press på barn och föräldrar. Vår Kinakommentator Hanna Sahlberg som själv haft barn i kinesisk skola berättar om skolstartsförberedelser och kinesisk föräldrars stress och förväntningar och om hur staten nu försöker minska pressen.
I Norge blev det en snopen skolstart för tusentals barn eftersom lärarförbundet tagit ut hundratals lärare i strejk. Anledningen är krav på högre lön. Norgekorrespondent Carina Holmberg ger oss en rapport.
Ett land där skolan hamnat i den politiska hetluften är USA. Inför höstens mellanårsval slåss republikaner och demokrater om skolan ska undervisa om bland annat amerikansk historia och om sex och samlevnad. Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar berättar om kulturkriget kring skolan och bjuder också på en bild av hur det är att skola in ett barn amerikansk skola för första gången.
Programledare: Kajsa Boglind
Tekniker: Stina Fagerberg
-
Spansk-amerikanska kriget 1898 utlöstes av en olycka den 15 februari när det amerikanska pansarskeppet USS Maine exploderade och sjönk i Havannas hamn på Kuba. Kuba var spanskt och det amerikanska fartyget var på plats för att skydda amerikanska intressen och amerikanska medborgare.
Händelsen blev den tändande gnistan i en konflikt mellan Spanien och USA om in flytandet i Västindien och på Filippinerna. Kriget 1898 skapade ett amerikanskt imperium och avslutade Spaniens ställning som kolonialmakt på det västra halvklotet.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett kort men ändå på många sätt betydelsefullt krig. Kanske tillhör det spansk-amerikanska kriget 1898 de lite bortglömda militära konflikter som trots allt har fått stora konsekvenser.
USA tog i och med kriget på allvar steget fullt ut mot att bli en imperiemakt. Detta var inte en självklarhet. USA hade under 1700-talets slut skapats genom en frihetskamp bort från det brittiska styret. Nu i slutet av 1800-talet fanns starka krafter som ville utveckla USA till en imperiemakt.
Kriget 1898 brukar i Spanien betecknas som den stora katastrofen. Spanien var långt ifrån sina fornstora dagar på 1500- och 1600-talet då landet var en ledande stat i Europa och världen. Kriget mot USA kom synnerligen ovälkommet och den spanska regimen hade inga resurser att föra kriget, men måste samtidigt anta utmaning för att inte riskera att få hemmaopinionen mot sig.
Krigets utgång med förlusten av allt det som återstod av besittningarna i Västindien och Filippinerna innebar att Spanien var en europeiska stat med mindre områden i Nordafrika. En mental kris inföll sig som faktiskt i slutänden tvärtemot vad man hade kunnat tänka sig stärkte spanjorerna. Ur katastrofen 1898 föddes ett vitaliserat Spanien. Den nya generationen av spanjorer blickade framåt och lade imperiet bakom sig.
Kriget blev ur militär synvinkel en blygsam historia. Framför allt handlade det om hur den överlägsna amerikanska flottan snabbt besegrade den spanska flottan. På Kuba landsteg en amerikansk expeditionskår som så småningom kunde inta Santiago. På Filippinerna kontrollerades Manila snabbt, men det amerikanska maktövertagandet blev inte så enkelt på övriga delar av ögruppen. På kriget 1898 följde ett inbördeskrig mot filippinska separatister som inte ville leva under amerikanskt styre.
Den som vill läsa vidare kan med fördel välja Angus Konstams San Juan Hill 1898 : America’s emergence as a world power (1998) eller Joseph Smith The Spanish-American War : conflict in the Caribbean and the Pacific, 1895-1902 (1994).
Lyssna också på Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas.
Bild: Spanskt infanteri på Filippinerna under Spansk-amerikanska kriget 1898, Wikipedia, Public Domain.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Översiktsserien fortsätter. Andra världskriget avslutas. Det kommer att handla om Dolittleräden, öhoppning, banzai och kamikaze, slagen vid Iwo Jima och Okinawa, Manhattanprojektet, Hiroshima och Nagasaki, MacArthurs återkomst till Filippinerna och japans kapitulation.
Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes!
Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret)
Kontakt: [email protected]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I veckans avsnitt av Kaliber berättar vi om efterspelet för tre av våra granskningar. Det handlar om att fler barn vräks, en nya lag om sexövergrepp på nätet och fängelsedomar för miljöbrott.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Farligt avfallHösten 2020 sände vi granskningen ”Återvunnen eller försvunnen?” som handlade om batteriåtervinning, och Urecycles anläggning i Karlskoga som då tog emot 70 procent av alla alkaliska batterier, sådana som du har i din fjärrkontroll och eltandborste.
Samtidigt dök vita säckar upp på flera ställen i Mellansverige. Säckar som hade dumpats och läckte. Och som innehöll den svarta massan från batteriåtervinningsanläggningen i Karlskoga. En del av massan hade grävts ner.
Vi följer upp vad som hänt sedan granskningen sändes, och det handlar om fängelsedomar, sanering och bränder.
572 barn vräktes under 2021I granskningen ”Barnvräkningar – den misslyckade nollvisionen” från december förra året, berättar familjen Andersson om den där decemberdagen 2018, när Kronofogden och hyresvärden knackar på familjen dörr. Mamman i familjen är sjukskriven, och något har gått fel med kommunikationen med Arbetsförmedlingen, så hennes ersättning har inte betalats ut. De har levt på familjens pappas inkomst, och hamnar efter med hyra, och kan tillslut inte helt betala den. Den kommunala hyresvärden säger upp deras kontrakt.
Trots en nollvision mot att barn ska bli av med sina fasta bostäder, en nollvision som antogs 2007 av den dåvarande alliansregeringen, har hittills aldrig nollvisionen uppnåtts under något år sedan dess. Istället har antalet barn som drabbats av vräkningar ökat igen de senaste åren. förra året drabbades 572 barn av vräkningar, det är 123 fler barn än vad som vräktes året innan, 2020.
Kaliber återkommer till familjen och det tillfälliga akutboende de just nu bor i, och ställer återigen frågor till ansvariga politiker hur nollvisionen ska uppnås.
Ny lag om sexövergrepp på nätetKaliber har i flera program granskat hur övergrepp mot barn utreds, och då främst livestreamade-övergrepp där tittaren instruerar på distans. Förövaren finns ofta i västvärlden bakom en dator och offren finns på andra sidan jorden, till exempel i Filippinerna framför en webbkamera, som i serien ”De dolda sexövergreppen” av reportrar Stina Näslund och Clara Lowden på produktionsbolaget Filt.
I granskningarna fick det svenska rättsväsendet kritik av bland annat barnrättsorganisationen Ecpat, för att lagstiftningen kring övergrepp över nätet generellt släpat efter. Sedan dess har lagar ändrat och nya tillkommit, och i sommar kommer bland annat en ny lag, som säger att våldtäkt, sexuella övergrepp och motsvarande brott mot barn även ska omfatta sexuella kränkningar som begås på distans.
-
Attack mot skola i Ukraina, minst 60 döda. Dagen gäst är Karl-Fredrik på Österlen. Marcos son kan ta makten i Filippinerna och vi ringer upp Perre i Charkiv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare Sabina Schatzl
-
Leo Öberg, född 1991, har en spännande bakgrund där han bott i Filippinerna, Marocko och Nigeria. Han började spela tennis på Filippinerna men ledarkarriären tog sin ordentliga start i Jönköpings TK för att därefter ta steget till att bli chefstränare i Bankeryds TK under fem års tid. Under de åren var han med och bidrog till att klubben fick fram tre juniorlandslagsspelare. Sedan två år tillbaka är Leo tränare hos Lidingö TK i Stockholm.
I det här avsnittet pratar vi bland annat om:
- Möjligheter och utmaningar i en mindre klubb som Bankeryds TK
- Skillnader mellan att jobba i Bankeryd och på Lidingö
- Framgångsfaktorer bakom att fostra duktiga juniorer
- Skillnader mellan region Syd och region Stockholm
- Individuell träning för juniorer
- Hur Leo har ändrat uppfattning om internationellt tävlande i unga år
Besök gärna www.linuspabaslinjen.com så ni inte missar något om svensk tennis!
-
Striderna fortsätter i Ukraina och i sydöstra Melitopol uppges borgmästaren ha förts bort av ryska styrkor. Människor flyr till angränsande länder, så som Polen och Ungern.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Filippinerna vill såväl Marcos´ som Dutertes barn ta över makten. Sveriges Radios utrikeschef Ginna Lindberg förklarar hur hon resonerar när korrespondenterna skickas till land i krig. Ebba Årsjö tog sin tredje medalj och andra guld i Paralympics i natt.
Ansvarig utgivare Sabina Schatzl
-
I vårt mest debatterande avsnitt hittills så grälar vi om huruvida Douglas MacArthur var överskattad eller rakt av Conrad m/1941; en helt kritisk fråga för mänsklighetens fortlevnad som nu äntligen avgörs.
I ena ringhörnan står Per som inleder med att ta heder och ära av Dogge genom att helt enkelt beskriva hans tidiga karriär, megalomana karaktär och "insatser" för att hålla Filippinerna 1941–1942. I andra ringhörnan står tråk-Mattis som typ håller med Per (ni hör, episk debatt mellan extrema ståndpunkter utlovas), men vill moderera bilden en smula genom att ta upp Hollandia- och Inchon-landningarna; operationer som varit omöjliga utan amerikanska resurser i ryggen, men ändå var rätt väl utförda.
Dessutom: byfight i México, MacArthurs lakejer, MacArthurs skenande självbild, japanska sjömän med ett "färgstarkt" förflutet, MacArthurs mamma och mycket mer!
Avsnittet börjar: 8:27
Get bonus content on PatreonHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I dagens avsnitt bland annat: Sydafrikas tidigare president FW de Klerk avlider vid 85 års ålder av mesoteliom, eskalering av pågående kris vid gränsen mellan Polen och Vitryssland, Steve Bannon åtalas för vägran att samarbeta med utredning av stormningen av Kapitolium, University of Austin grundas av konservativa akademiker och mediapersonligheter samt Sara Duterte kandiderar till posten som Filippinernas vicepresident
https://radio.bubb.la/sondag-14-november-2021/
Länkar som diskuterades i dagens sändning:
FW de Klerk avlider vid 85 års ålder av mesoteliom, var Sydafrikas president mellan 1989 och 1994, tilldelades tillsammans med Nelson Mandela Nobels fredspris 1993 för att ha förhandlat fram avskaffandet av apartheid
Vitrysk militär river gränsstängsel, förblindar polska styrkor med laser och beväpnar migranter med tårgas i eskalering av pågående kris vid gränsen mellan länderna, runt 100 migranter tog sig under lördagsmorgonen in i Polen där de använde tårgas i angrepp mot försvarande styrkor
Steve Bannon åtalas för trots mot kongressen då han vägrat samarbeta med utredning av stormningen av Kapitolium den 6 januari, riskerar böter och upp till ett års fängelse
University of Austin grundas av konservativa akademiker och mediapersonligheter, ska bli akademisk fristad som inte domineras av den illiberalism som grundarna menar har tagit över etablerade lärosäten
Sara Duterte, dotter till Filippinernas president Rodrigo Duterte, kandiderar till posten som vicepresident i nästa års val tillsammans med presidentkandidat Ferdinand Marcos Jr., den senare är son till Filippinernas tidigare diktator och tillhör ett annat parti än presidenten, det spekuleras i att Rodrigo Duterte kan komma att ändra tidigare beslut och kandidera till vicepresidentposten mot dottern med sin tidigare rådgivare Bong Go som presidentkandidat
- Visa fler
