Elaine Podcasts

  • Utropstecknet kan både signalera ilska och glädje. Kulturskribenten Kristina Lindquist berättar utifrån egna erfarenheter om hur det också kan representera något mycket större än så.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 14 maj 2019.

    det väller liksom fram

    en flod av grönska,

    av blad   barr

    och fågelsång!

    Se där en talande rad ur Eva-Stina Byggmästars diktsamling ”Barrskogarnas barn” från 2014. I Byggmästars skogar finns inga skuggor, bara en yster och naivistisk naturlyrik från första till sista sidan – och just det: en massa utropstecken. ”Får poesi verkligen se ut såhär? Så uppsluppen!” skrev Svenska dagbladets kritiker Therese Eriksson i sin recension. För utropstecknet är ganska sällsynt i den kulturella offentligheten, och något av ett svart får i skriftspråket överhuvudtaget. Ända sedan 1800-talet har det enligt språkforskaren Siv Strömquist varnats för detta stöddiga skiljetecken, som inte sällan beskrivs som skrikigt och vulgärt. Jag minns hur en bekant som arbetade med att besvara allmänhetens brev på Rosenbad fick instruktionen att ersätta det alldeles korrekta utropstecknet i hälsningsfraserna med ett komma – utropstecknet var helt enkelt för ”familjärt” för statsförvaltningen. Och i TT-språkets skrivregler konstateras bara helt kort att utropstecknet bör användas ”sparsamt”.

    utropstecknets explicita tydlighet ställs mot ett rådande stilideal som upphöjer det vaga och outtalade.

    För tio år sedan skrev den brittiska journalisten Stuart Jeffries i The Guardian om en renässans för utropstecknet i den digitala tidsålderns kommunikation, där detta skiljetecken kan innebära den stora skillnaden mellan det avmätta och det förtjusta. ”Vi ses på konferensen [utropstecken]” förmedlar något helt annat än ”Vi ses på konferensen [punkt]”. Forskning visar också att kvinnor använder utropstecken i högre utsträckning än män, vilket språkforskaren Carol Waseleski förklarar med att utropstecknet kan utstråla vänlighet – vilket alltså anses utmärkande för kvinnors sätt att kommunicera.

    Men utropstecknets status som det mest förtalade bland skiljetecken rubbas nog inte så lätt. Det är en flåsig gaphals vi talar om – som gjord för det militära eller för samtidens råbarkade debatter i kommentarsfält och på Twitter. Jeffries tar i sin artikel upp kriminalförfattaren Elmore Leonard, som sagt att två eller tre utropstecken per hundratusen ord prosa möjligen kan passera, vilket innebär ungefär ett per medellång roman. Fantasyförfattaren Terry Pratchett låter en av sina romanfigurer säga att fler än ett i följd av detta skiljetecken är ett uttryck för en ”sjuk hjärna”, medan F.  Scott Fitzgerald ansåg att den som överhuvudtaget använder det lika gärna kan skratta åt sina egna skämt. Herrarna har nog en poäng, och samtidigt kan utropstecknet som fenomen bevisligen ligga till grund både för litterär intrig och tidlös komedi.

    I den klassiska komediserien ”Seinfeld” kraschar förhållandet mellan Elaine och hennes författarkille för att han inte använder utropstecken i ett nedskrivet telefonmeddelande om en nyfödd bebis i bekantskapskretsen. Hon tycker att han struntar i hennes vänner, han tycker att hon är lite väl slampig med sina skiljetecken. I ett avsnitt av Sex and the city förvandlas ett utlovat utropstecken till ett frågetecken på omslaget till  New York Magazine, som pryds av en osmickrande bild av huvudpersonen Carrie. Tidningsrubriken ”Singel och fantastisk?” formulerat som en fråga snarare än med utropstecknets sköna självsäkerhet får Carrie att ifrågasätta hela sin sorglösa livsstil.

    Utropstecknet är alltså ett tecken som både väcker och uttrycker känslor, och känslor får väl generellt sägas ha ganska låg status i vårt samhälle. Men kanske handlar frågan också om att utropstecknets explicita tydlighet ställs mot ett rådande stilideal som upphöjer det vaga och outtalade. I en illustrativ passage i romanen ”Argonauterna” fastnar författaren Maggie Nelson vid de tomma hakparenteser som den inflytelserika författaren Anne Carson gett som skriftliga intervjusvar i en tidning  – och som signalerar ett slags tyst och sofistikerad återhållsamhet. Nelson skriver: ”Åsynen av Carsons hakparenteser fick mig genast att skämmas för min tvångsmässiga drift att lägga korten mer bestämt på bordet. Men ju mer jag tänkte på hakparenteserna, desto mer störde de mig. De tycktes göra en fetisch av det osagda”. Utropstecknet lägger verkligen korten bestämt på bordet, och tvingar fram ställningstaganden i en tid när det värsta man kan vara är tvärsäker – alldeles oavsett vad man är tvärsäker på. På senare tid har så kallad samtalsaktivism blivit på modet, det vill säga tekniken att genom diskussion och möten försöka motverka polarisering i samhället. Här tycks förmågan att förflytta sig vara viktigare än att syna innehållet i de – inte sällan extrema – åsikter som genom denna typ av samtal erbjuds en plattform. Rörligheten i ståndpunkter blir närmast ett bevis för ett rörligt intellekt, och då finns inte plats för några rigida utropstecken.

    All förundran är borta med honom, liksom den kraft som utropstecknet för med sig till det skrivna språket mellan människorna.

    Men låt oss återvända till känslorna. I den tidiga novellen ”Utropstecknet” skildrar Anton Tjechov en statstjänsteman som vid juletid konfronteras med att han under 40 yrkesår aldrig har använt ett utropstecken: ”Fördömt! När använder man egentligen utropstecken?” Den grammatiskt skolade hustrun får hjälpa till: Vid hälsningar och utrop och vid uttryck för jubel, indignation och ilska, upplyser hon. Den osalige tjänstemannen jagas av sina utropstecken, och ser hur människor omkring honom förvandlas till långa streck med en punkt under. För tänk om han på 40 år inte har upplevt en enda känsla som förtjänat ett utropstecken – vad säger det om hans liv?

    Jag tror – eller rättare sagt: jag vet – att det också kan gå åt andra hållet, så att de starkaste av känslor kan kortsluta användningen av detta känslotecken. Den grönländska poeten Naja Marie Aidt beskriver i den prosalyriska romanen ”Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka” om hur sorgen efter hennes vuxna son slog sönder all syntax och begriplighet i hennes formuleringar. ”inget språk möjligt språk dog med mitt barn”, skriver hon i en lång ordmassa helt utan skiljetecken. När mitt eget barn dog hände det något med mina utropstecken, och specifikt med dem. Utropstecknen försvann ur all skriven kommunikation, och har ännu inte återvänt. Det handlar inte bara om brist på glädje och entusiasm, utan om något som kanske står att finna i utropstecknets historiska rötter. I vår äldsta bevarade handledning i användandet av skiljetecken talas det om ”förundringstecken”, eller punctus admirativus. Utropstecknet hör i sitt ursprung alltså hemma inför skapelsens och varats mirakel. Och för den som sett all sådan skönhet i sin nyfödda sons knubbiga ansikte finns ingen förundran kvar på jorden, inte sedan han skickats iväg för gravsättning i en mönstrad pyjamas. All förundran är borta med honom, liksom den kraft som utropstecknet för med sig till det skrivna språket mellan människorna.

    Annat är det i nattens ordlösa klagan, där utropstecknen kastas mot en tom himmel utan svar. Jag läser Jobs bok i Gamla testamentet, och dess berättelse om mannen som inte bara förlorar sina barn och allt han äger utan också drabbas av svåra sjukdomar. Här finns naturligt nog en hel del förtvivlade utropstecken: ”Ropa bara! Finns det någon som svarar?”, som det står i femte kapitlet. Och lite längre fram:

    Om jag tänker: 'Det lättar när jag lagt mig,

    sömnen skall lindra min sorg',

    då skrämmer du mig med drömmar,

    förfärar mig med syner,

    så att jag hellre vill kvävas.

    Hellre döden än denna plåga!

    För utropstecknet må vara en flåsig gaphals som skrattar åt sina egna skämt i den politiska polariseringens tid. Men det kan också – både i sin närvaro och i sin frånvaro – bära på ett möjligt språk för det mänskliga livets yttersta gränser.

    Kristina Lindquist, kulturskribent

    Litteratur

    Naja Marie Aidt: ”Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka” (Wahlström & Widstrand, 2018)

    Bibeln. Job 5:1, 7:13-15 (2000)

    Eva-Stina Byggmästar: ”Barrskogarnas barn” (Wahlström & Widstrand, 2014)

    Stuart Jeffries: ”The joy of exclamation marks!” (The Guardian, 29/4 2009)

    Maggie Nelson: ”Argonauterna” (Modernista, 2016)

    Siv Strömquist: ”Skiljeteckensboken” (Morfem, 2013)

    Anton Tjechov: ”The exclamation mark” (Hesperus classics, 2008)

  • Magdalena Andersson, Annie Lööf och Roger Federer har alla nyligen slutat på jobbet. Vi vill veta vad lyssnarna har slutat med!

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.

    Från lyssnarna får vi höra Elaine som slutat med julpynt och påskpynt, Mia som har slutat räkna dagarna till jul och Helena som har slutat diska efter sina kollegor. Dessutom blir det tävling i form av Nyhet eller bullshit.

    I extramaterialet berättar Anna att hon slutat tränga in sig i för små skor och Hanna att hon har slutat stryka. Och så kommer Sarit på att hon vill bjuda in sin psykolog till podden.

  • I det här avsnittet gästas vi av retorikexperten Elaine Eksvärd som fick sin adhd-diagnos vid 40 års ålder. Elaine berättar om sina utmaningar och om vilka verktyg hon tar hjälp av för att må så bra hon kan i sin vardag. Tillbaka i podden är också Lotta Borg Skoglund som är överläkare i psykiatri och medförfattare till nya boken "Adhd på jobbet". Lotta berättar om "de sju dödssynderna" som leder till att en genomsnittlig person med adhd lever mellan 8 och 13 år kortare än en person som inte har diagnosen.


    Programledare: Staffan Gustavsson

    Redaktör: Anna Hegestrand

    Redigering: Elin Sjödén

    Följ Vården.se på Facebook på @varden.se

    Läs mer om Vården.se på https://www.varden.se/


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I veckans avsnitt av Ofiltrerat möter jag återigen retorikexperten Elaine Eksvärd. Mycket har hänt sedan hon gästade 2018 och hon berättar om den sökande platsen hon befann sig på. Hon delar med sig av krisen som hon och henens man Gustav gick igenom när de separerade och nästan skilde sig och om deras "Steve & Miranda-moment". Elaine berättar hur vi kan kommunicera bättre med vår partner och ger konkreta tips som får din partner att ta emot din feedback. Vi berör ADHD, kompisarnas intervention och identiteskris.


    Det och mycket mer i veckans avsnitt av Ofiltrerat!


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I poddens trettonde avsnitt så gästas Stefan av Gustaf och Elaine och pratar om slutet på den vilda västern. Hur tog det slut, hur skapades mytbildningen och vad kan vi lära oss i från en sådan ung stat som USA ändå är?


    Patreon: https://www.patreon.com/tardulv

    Twitter: https://twitter.com/tardulv


    Källor för avsnittet:


    Uppdateras


    Produktion Klippning: Stefan Johansson (https://twitter.com/tardulv) Musik: "Bakom Senapen" av Jojje (https://soundcloud.com/skriket/)

    Bli Patreon för extra content!

    Support till showen http://supporter.acast.com/alla-dessa-javlar-1.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Om bara en dag åker Elaine till Turin, Anders följer efter och på lördag sammanstrålar vi i årets Eurovision-stad! Svenska teamet med Cornelia i spetsen är redan på plats och vi har fått prata lite med Cornelia inför avresan. Vilka snackisar och favorit till oss finns i årets startfält och vad vet vi redan nu om vad som pågår där nere. Allt det avhandlas i det färska avsnittet av podden som vi kallar Schlagerfesten.Support till showen http://supporter.acast.com/schlagerfesten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Programledarna från TV4-serien Sortera upp ditt liv gästar Strukturpodden för att berätta om programmet och ge sina bästa strukturtips.

    Sammanfattning

    Släpp det dåliga samvetet! Du får göra dig av med presenter.Sortera i kategorier, t.ex. samla alla pennor. Börja enkelt först och arbeta dig upp till svårare områden som vinden, källaren eller förrådet.Ha som mål att det bara ska ta fem minuter att plocka undan i varje rum.Undvik att äga många saker = mer tid till annat.Var sak på sin plats. Gör det så tydligt att även ettåringen kan förstå. Märk upp var allting hör hemma så blir det rutin efterhand.En sak in och en sak ut för att inte få alltför många saker. Det innebär att du behöver rensa ut 67 saker om du köper en servis i 67 delar.Var tydlig med släkt och vänner om vad barnen behöver så att det inte blir så många presenter. Du kan faktiskt önska dig en picknick.Involvera barnen i allt: rensa, tvätta osv. Ha tvättkorgar som barnen förstår sig på, t.ex. med tydliga bilder.Ha städgrejer lättillgängliga och gör städning till en del av dina rutiner, t.ex. torka handfatet i samband med att du borstar tänderna. Dela med dig av din kunskap.Varje steg är värt något. Om du åker åt fel håll, åk inte hela vägen utan vänd på nästa avfart.Börja nu!

    Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se).

    Veckans prova på (välj en eller flera) : 

    Diska badkaret med diskborste när du städar det.Våga sätta upp en hylla (eller göra något annat på egen hand). Det finns gott om instruktionsvideor på YouTube.Gör dig av med 1 sak 1:a maj, 2 saker 2:a maj, 3 saker 3:e maj osv.

    Mer om gästerna:

    Elaine: @anothersupernova på Instagram eller podden Jag vill bara dricka te och vara i fred.Felicia: @felicialowerdahlRobin: @robbinhultman @robbman_ab

    Redigering: Samuel Lundbäck

    Musik: Simon Lundberg

    Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.

    Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.

    Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I poddens tolfte avsnitt så gästas Stefan av Gustaf och Elaine men så är även Honvargen tillbaka från havet! Idag pratar vi om Wild Bull Hickok och Calamity Jane bland annat, men också om staden Deadwoood.


    Patreon: https://www.patreon.com/tardulv

    Twitter: https://twitter.com/tardulv


    Källor för avsnittet:


    Uppdateras


    Produktion Klippning: Stefan Johansson (https://twitter.com/tardulv) Musik: "Bakom Senapen" av Jojje (https://soundcloud.com/skriket/)

    Bli Patreon för extra content!

    Support till showen http://supporter.acast.com/alla-dessa-javlar-1.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I poddens elfte avsnitt så gästas Stefan av Gustaf och Elaine och fortsätter prata Winchesters och mineraljakt utöver den amerikanska slätten. Den här gången besöker vi Tombstone och silveryrans effekter. Nu kör bi!


    Patreon: https://www.patreon.com/tardulv

    Twitter: https://twitter.com/tardulv


    Källor för avsnittet:


    Uppdateras


    Produktion Klippning: Stefan Johansson (https://twitter.com/tardulv) Musik: "Bakom Senapen" av Jojje (https://soundcloud.com/skriket/)

    Bli Patreon för extra content!

    Support till showen http://supporter.acast.com/alla-dessa-javlar-1.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I poddens tionde avsnitt så gästas Stefan av Gustaf och Elaine och påbörjar en liten örontvätt med tanke på världsläget där vi ska prata om den vilda västern, eller som vi kallar det i avsnittet: The American Frontier! Det blir cowboys, revolvrar, whisky, hagelbössor och gnäll och den federala staten. Nu kör vi!


    Honvargen är ute på havet för tillfället


    Patreon: https://www.patreon.com/tardulv

    Twitter: https://twitter.com/tardulv


    Källor för avsnittet:


    Uppdateras


    Produktion Klippning: Stefan Johansson (https://twitter.com/tardulv) Musik: "Bakom Senapen" av Jojje (https://soundcloud.com/skriket/)

    Bli Patreon för extra content!

    Support till showen http://supporter.acast.com/alla-dessa-javlar-1.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Vi har ett reslutat!!! GRATTIS CORNELIA!!! Vi summerar och sammanfattar både finalen, säsongen och efterfesten. Elaine kom hem först tidigt i morse efter att ha fastnat i en hiss i en timme med bl.a. Angelino och Loulou från The Mamas. Sen blickar vi också framåt mot vad som väntar i Turin. Tack för att ni lyssnat och följt med oss denna säsong! Stort tack även till våra sponsorer Leksands Knäckebröd som varit med denna festliga säsong.Support till showen http://supporter.acast.com/schlagerfesten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Vecka fem och semifinal! Fyra treor och fyra fyror ska göra upp om dom fyra sista platserna i den stora finalen i Friends nästa lördag. Eftersom rep och presskonferens var redan i dag torsdag har vi även hunnit prata med några av våra favoriter; Tone Alvaro, Theoz och Cazzi Opeia. Utöver det så håller Elaine vad hon lovar och bjuder på ett riktigt knäcke-kalas i samarbete med Leksands Knäcke. Vi korar vinnaren i Schlagerschlaget också och får oss en Deja Vu! Support till showen http://supporter.acast.com/schlagerfesten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Äntligen är allt som "vanligt" igen i Mellobubblan. En riktig efterfest har begåtts för första gången på TVÅ år! Alla var så klart superlyckliga över det här och äntligen fick oss Elaine och Anders ett resultat dom var näst intill helt nöjda med. Fira söndag med oss.Support till showen http://supporter.acast.com/schlagerfesten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I poddens nionde avsnitt så gästas Stefan och Honvargen Elaine från Internet och gör ett återbesök i teorin kring Forntida Astronauter. Denna gång tar dom sig igenom Erich von Dänikens liv som mest verkar bestå av bedrägerier av olika slag och att han är än mer av en charlatan än Sitchin. Däniken är dum i hela huvudet helt enkelt och bara vilt rasistisk.


    Patreon: https://www.patreon.com/tardulv

    Twitter: https://twitter.com/tardulv


    Källor för avsnittet:


    New York Times - Erich von Daniken's Genesis - The New York Times

    IMDB - Erich von Däniken - Biography - IMDb

    Wikipedia (summering) - Erich von Däniken


    Produktion Klippning: Stefan Johansson (https://twitter.com/tardulv) Musik: "Bakom Senapen" av Jojje (https://soundcloud.com/skriket/)

    Bli Patreon för extra content!

    Support till showen http://supporter.acast.com/alla-dessa-javlar-1.


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I samarbete med Leksands Knäckebröd kommer här ett rykande färskt avsnitt av Schlagerfesten! Elaine är tillbaka och ordningen återställd i lägret. Frågan är om den är lika återställd i Globen, det får vi se. Liamoo berättar om hur många låtar han kämpat sig igenom innan han landade i Bluffin' och Niello övar vidare på pappadans och kamerablickar. Självklart utsätts dom båda även för tuffa frågor i Schlagerschlaget. NYHET från denna veckan är att även NI kan tävla om fina priser i podden. Lyssna, njut och fördjupa dig i all fakta och analys du behöver inför deltävling 2! Nu kör vi! Igen!Support till showen http://supporter.acast.com/schlagerfesten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.