Egeiska havet Podcasts
-
Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.
Bland de mest kända grekiska stadsstaterna är Aten och Sparta. Tack vare ett rikt och välutvecklat skriftspråk med många överlevda texter, i kombination med en rad nutida arkeologiska fynd så vet vi ganska mycket om hur krigen under dessa århundraden tedde sig.
I detta avsnitt 46 av Militärhistoriepodden gräver Peter Bennesved och Martin Hårdstedt djupare i dessa antika fenomen. De går igenom såväl stadsstaternas struktur, ekonomiska förutsättningar, såväl som hopliternas utrustning och den krigsmentalitet som rådde. På vägen hanterar vi också kända händelser som slaget vid Marathon, Salamis, Mantinea, och den fatala atenska expeditionen till Sicilien (ett antikt ”Barbarossa”?) under Peloponnesiska krigets höjdpunkt.
Vi har en klar bild över hur både samhället och krigföringen organiserades, är stadsstaterna i antikens Grekland. Det fanns ett stort antal av dem, utspridda över kust och landområdena runt Egeiska havet.
Perioden mellan ca 500-300 år före vår tideräkning är också en mycket intressant period vad gäller krigskonstens utveckling. Det som har beskrivits som en av de viktigaste fördelarna med den västerländska krigföringen, disciplinen, har ett tydligt ursprung i de grekiska stadsstaternas sätt att kriga.
Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.
Falangen var en kompakt fyrkantsformation i flera led med fördelen att de tillsammans med sina kamrater bildade en sköldmur med en svärm av utstickande spjutspetsar. Exakt hur falangstrider gick till vet vi inte, men klart är att grekerna uppvisar en enastående disciplin och taktiskt tänkande som fick stora konsekvenser för dem själva och omvärlden. Deras förmåga att hålla ihop sina trupper och slås till siste man ledde till en rad häpnadsväckande segrar mot bland annat det enorma Persiska imperiet, men det ledde också till svårigheter när greker möte greker i strid. Hur skulle man ta krigskonsten vidare när falang mötte falang, och hur skulle framgångarna till land omsättas till framgångar till havs?
Bild: Chigi-vas med hopiliter som håller sköldar och svärd. Wikipedia, Public Domain.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Spänningarna mellan Turkiet och Grekland har stärkts under sommaren. Turkiet har skickat fartyg in i grekiska och cypriotiska vatten för att utforska gasfyndigheter och utmanar grekisk suveränitet i Egeiska havet. Militär eskalering har följt, med Frankrike i första ledet för att stävja turkisk expansionism. Men konflikten har också kommit att involvera flera regionala aktörer i östra Medelhavet, Mellanöstern och Levanten, vilket sätter EU:s ambitioner om strategisk autonomi på prov. Sieps har bjudit in ett antal experter för att diskutera denna fråga: Niklas Bremberg: Forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Utrikespolitiska institutet och SIPRIKatarina Engberg: Senior rådgivare SiepsPaul T. Levin: Direktör SUITS – Stockholms universitets institut för TurkietstudierJakob Lewander: Moderator
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
