Dag Sebastian Ahlander Podcasts
-
Sverige har aldrig varit så illa ute som år 1809 när landet hotades att delas upp mellan sina fiender och upphöra som en självständig stat. I detta läge valde det fattiga landet i Europas periferi ett halmstrå – en i Sverige okänd marskalk från Frankrike som tjänat i Napoleons revolutionära armé – att bli kung i Sverige.
Jean-Baptiste Bernadotte (1763-1844), son till en lägre jurist, utan någon adlig bakgrund, blev kanske Sveriges bästa kung Karl Johan XIV som orienterade Sverige västerut, lade grunden för vår neutralitetspolitik, skapade förutsättningar för den längsta fred landet upplevt samt sanerade Sverige usla finanser.
År 1808 slogs Sverige för sin existens på tre olika fronter: i söder mot Napoleon, i väster mot Danmark och i öster mot Ryssland. Napoleon och tsar Alexander I hade gjort upp om att stycka Sverige utmed Motala ström för att kväsa Sveriges bundsförvant England. I Sverige var den inkompetente Gustav IV enväldig härskare som misslyckats med det mesta och spred en uppgivenhet bland sina underlydande.
Prologen var ett läge där en rad mindre lyckade kungar i som i snabb följd avlöste varandra. I början av 1800-talet var Sverige var ett fattigt och gles befolkat land i Europas. Städerna var små och livet var präglat av superi och smuts. Medellivslängden för män var 34 år och 38 år för kvinnor. Samtidigt var läskunnigheten 80 procent och det fanns stora naturrikedomar.
Sverige angreps 1807-09 av Danmark, Ryssland och Frankrike. Landet hade förlorat Pommern och Finland. 1809 avsattes den inkompetente Gustav IV Adolf i en statskupp genomförd av missnöjda officerare. Ryska trupper landsteg i Grisslehamn och Umeå och en sjuklig åldring Karl XIII valdes motvilligt till kung.
När läget var som mörkast i augusti 1810 valde Sveriges riksdag under slumpmässiga former en okänd tronföljare: den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte, en verklig joker i leken. Den franska marskalken tog namnet Karl Johan när han adopterades av kungen Karl XIII och tog redan som kronprins befälet. En ny tid tog sin början.
Trots att Karl Johan XIV bars fram till makten med förhoppningen att han skulle återta Finland, valde han istället att vända Sverige västerut och låg bakom unionen med Norge.
I reprisen av det nymixade avsnitt 42 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med diplomaten och författaren Dag Sebastian Ahlander som är aktuell med boken Sverige vid avgrunden – 1808-1814.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
När den femtioårige Gustaf Mannerheim (1867-1951) efter 30 år i tsarens tjänst tvingades återvände till Finland på grund av den ryska revolutionen trodde vännerna att han hade sina bästa år bakom sig.
Men som överbefälhavare över de vita trupperna år 1918 slog Mannerheims ner revolutionen i Finland. Vilket gjorde honom både älskad och hatad beroende på vilken sida man valt i inbördeskriget.
Mannerheim ledde också de finska trupperna när landet slogs för sin existens under Vinterkriget 1939 till 1940 och Fortsättningskriget 1941 till 1944. Den elegante adelsmannens auktoritet var en viktig anledning att Finland överlevde som självständig stat under 1940-talet.
Den svensktalande adelsmannen Gustaf Mannerheim fick en svår start i livet då fadern ruinerade familjen med dåliga affärer och sedan flydde till Paris med sin älskarinna – en oerhörd skandal vid den tiden. Han var ett besvärligt barn som relegerades både från skolan och kadettskolan pga sitt dåliga uppförande. På kadettskolan i Fredrikshamn hade han kasernförbud under två år tills att han relegerades bara några veckor innan examen.
Bitter på storfurstendömet Finland lämnade han födelselandet för att studera vid den bästa militärskolan i Sant Petersburg och sedan framgångsrikt tjäna den ryska tsaren i huvudstaden, under det rysk-japanska kriget och första världskriget. Något som den självständighetssträvande familjen i Finland var mycket kritisk till. En bror tvingades fly till Sverige pga kampen mot förryskningen av Finland.
Gustaf Mannerheim var socialt begåvad och en duglig officer inom en militär där kontakter var viktigare än meriter. Men när tsardömet bröt samman under den ryska revolutionen tvingades han återvända till Finland där han egentligen inte hade någonting.
Det var under stunder i livet när hans existens balanserade på avgrunden som han exelerade. Nyss hemkommen till Finland blev han överbefälhavare för de vita trupperna i inbördeskriget i Finland 1918 och bidrog i hög grad till att den vita sidan vann. Detta trots att han egentligen inte stödde ett självständigt Finland.
Hans språkkunnighet, goda känsla för geopolitik och adliga charm gjorde att kunde balansera Finlands intressen mellan stormaktsintressen. Trots att Finland tagit hjälp av Tyskland under inbördeskriget erkände Storbritannien och USA Finlands självständighet 1918. Inte heller att Finland lierade sig med Hitlertyskland under Fortsättningskriget fick några större konsekvenser för Finland.
Mannerheim förlorade dock presidentvalet 1919 och blev under många år en privatperson. Under Vinterkriget mot Sovjetunionen 1939 blev han åter överbefälhavare. Det framgångsrika försvaret av Finland räddade landets självständighet.
Efter att Tysklands och Sovjetunionens pakt upphörde när Tyskland anföll Sovjetunionen tog Finland hjälp av Tyskland i Fortsättningskriget mot Sovjetunionen. Den 4 augusti 1944 valdes han av riksdagen till president, varefter han bröt banden med Tyskland.
Mannerheims auktoritet var avgörande för bytet av sida i världskriget, vapenstilleståndet med Sovjetunionen och krigshandlingarna mot tyskarna i Lappland samt under de första åren efter kriget, bl.a. i relation till de allierades kontrollkommission under Zjdanov.
I reprisen av det nymixade avsnitt 50 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och tidigare diplomaten Dag Sebastian Ahlander. Han har bland annat skrivit biografin Gustaf Mannerheim som fick ett mycket positivt mottagande.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Har det svenska riket någonsin löpt risken att gå under och försvinna från kartan. Ja, säger Dag Sebastian Ahlander. I Sverige vid avgrunden berättar han om hur nära kollapsen var efter förlusten av Finland och de dramatiska händelserna därefter. Om inte Jean Baptiste Bernadotte hade rekryterats som kronprins och lagt om den svenska utrikespolitiken 180 grader vet ingen hur illa det hade kunnat gå. PJ Anders Linder intervjuar.
