Chalmers tekniska högskola Podcasts
-
Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna, ”COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?
Mycket snack och lite verkstad medan utsläppen ökat och klimatförsenarna fått råda.1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären Bert Bolin och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern Gro Harlem Brundtland till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?
Medverkande:
Henning Rodhe, professor emeritus i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.
Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.
George Monbiot, journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.
Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Mathias Fridahl, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.Litteratur som nämns i programmet:
Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av Mark Lynas, översatt av Stefan Lindgren
Climate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. JylhäSkriv till oss! [email protected]
Reporter: Anna-Karin Ivarsson
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Mattias och Malin åker till Chalmers Lindholmen för att prata om det skotska inflytandet på Göteborg i allmänhet och William Chalmers i synnerhet.
Litteratur:
Campusplan Chalmers 2019-2050
Gamla Chalmers fyller 150 år | Higab
Kuggen i Göteborg - Lindholmens gigantiska kugghjul är en riktigt spektakulär byggnad - Go Guides
Landala | Göteborgs historia
Lite Chalmershistoria | Chalmers
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Thomas vill veta om små modulära kärnkraftsreaktorer (SMR) är svaret på kapacitetsbristen i elnätet. Och hur exakt hur småskaliga kan de bli?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Christian Ekberg, professor i kärnkemi vid Chalmers tekniska högskola, medverkar i programmet för att svara på alla Thomas frågor om små kärnkraftverk.
USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger, 99 år, tycker att det är dags att förhandla om fred med Ryssland för att undvika världskrig. Men är någon redo att ta det steget? Peter Wallensteen, senior professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, är med och reagerar på Kissingers förslag.
Dessutom är Thomas förväntningsfull inför ett uppdrag som han och Louise ska utföra tillsammans ikväll: de ska dela ut priser på Idrottsgalan!
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och packningar. Men ingen vet hur mycket. Kaliber granskar de dolda utsläppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och otätheter. Men ingen vet hur mycket.
Kaliber har undersökt ett 20-tal anläggningar som använder naturgas, vilket till allra största delen är metan. Det är kemiindustrier, stålindustrier och raffinaderier. Och det är bara ett par av dem som anger några utsläpp av metan alls. Ytterligare en anläggning anger siffror från en mätning som gjordes för tolv år sedan.
Men utsläppen är större i verkligheten. Kalibers granskning visar att metanutsläppen från de största gasnäten och från de raffinaderier och industrianläggningar vi har undersökt motsvarar 65 000 ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär vad 35 000 bilar släpper ut på ett år.
Metanmätningar vid GasumVid Gasums gasterminal i Nynäshamn står Samuel Brohede. De ska mäta metanutsläpp med drönare, ett samarbete med Chalmers Tekniska Högskola för att utveckla den här nya metoden.
På en sådan här anläggning finns det ett stort antal möjliga läckagepunkter, säger han.
– Varenda ventil kan i princip läcka.Det handlar alltså om små utsläpp på flera ställen, som tillsammans blir större, ofta dolda utsläpp.
–Mäter man inte, så vet man inte. Alls.
Vid anläggningen i Nynäshamn har de inte mätt tidigare på grund av att de tagit över anläggningen nyligen, för två år sen. Men i Lysekil har de gjort mätningar, trots att de inte måste. Det tycker företaget är viktigt, säger Benny Johansson på Gasum.
– Ursprungligen så var det miljöskäl. Men med priser som varit sista året så kommer även ekonomiska skäl in. För är väl ingen som undgått att se att naturgaspriserna har haft en enorm spik över sommaren.
Sverige skrivit på metandeklarationFlytande gas, LNG, kommer med fartyg till Gasums två terminaler i Nynäshamn och Lysekil. Den allra största delen av naturgasen kommer till Sverige i en pipeline.
Nordion, som driver gasnätet, gör mätningar varje år och söker och åtgärdar läckor löpande och har på så sätt fått ned läckagen från gasnätet med nästan en tredjedel på bara ett par år.
–Genom det här systematiska arbetet har vi nått väldigt bra resultat när det gäller metanutsläppen, säger Saila Horttanainen, kommunikationschef på Nordion.
I klimatmötet i Glasgow förra året presenterades ett avtal - Global methane pledge - den globala metandeklarationen, som nu 130 länder har skrivit på, däribland Sverige. Målet är att utsläppen av metan ska minska snabbt med 30 procent till 2030.
För att Sverige ska klara att minska utsläppen av metan så mycket, och dessutom på kort tid, så behöver vi öka takten rejält, säger Mats Björsell på klimatanalysenheten Naturvårdsverket.
–Ja, det behöver vi absolut. Det pyser och läcker lite här och där i olika typer av anläggningar som använder naturgas eller biogas också för den delen. Problemet hittills har varit att hitta läckorna.
Inte krav att mäta och rapportera utsläppenFöretagen har inte några krav på att mäta hur stora utsläppen av metan är eller rapportera utsläppen. Sara Mälbrink jobbar med miljötillsyn på raffinaderier och förbränningsanläggningar på Länsstyrelsen Västra Götaland:
–Nej, det har det ju inte gjort. I alla fall inte de här raffinaderierna. Och så har de inte haft krav på sig att göra det. Och de har inga villkor i sina tillstånd som säger hur mycket metan som de får släppa ut.
Det pyser även från gasnätet. Johan Skansing är chef för drift underhåll på Gasnätet Stockholm. Här är läckagen omfattande. Förra året var det en fjärdedel av gasen i stadsgasnätet som läckte.–Ja, men så, det är ett utsläpp som ska ner. Metan, det är en växthusgas, den ska inte läcka ut, vi ska ju använda den och det är därför vi jobbar med våra renoveringsplaner, våra framtidsplaner. Vi har ju ett mål om att läckagefritt nät 2040, säger Johan Skansing.
Hållbarhetschefen Eric Zinn jobbar på Göteborg Energis anläggning Gasendal, en anläggning som läckte ut metan motsvarande 83 ton koldioxid förra året.
– Det stämmer ja, precis. Och all verksamhet har ju lite läckage då, så även vår verksamhet, Gasendal läcker en del metan, säger Eric Zinn.
David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet betonar allvaret:
–Om vi underrapporterar och därför inte vidtar de åtgärder som skulle behövas. Då förvärrar vi klimatkrisen på sikt.
Så det här är nåt som Sverige måste få koll på?
–Ja, Sverige och alla andra länder. Det är viktigt. Det är centralt för att uppfylla Parisavtalet att minska utsläppen. -
I veckans avsnitt av Innovationslandet möter Emma Frans Rikard Söderberg, professor inom geometrisäkring vid Chalmers tekniska högskola. De pratar om alltifrån olika sätt att effektivisera industritillverkningen genom att minska geometrisk variation, till behoven av samverkan mellan akademin och industrin.
Avsnittet spelades in den 8 november och är ett betalt samarbete med Chalmers tekniska högskola. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli. -
Senast år 2045 ska Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vara noll. Det har fastslagits av regeringen i 2017 års klimatlag. Att nå den högt ställda målsättningen kommer att kräva omfattande systemförändringar i hela samhället.
Ida Karlsson är doktorand på Chalmers Tekniska Högskola och arbetar med att ta fram transformativa utvecklingsvägar för försörjningskedjorna för byggnader och transportinfrastruktur i Sverige inom det storskaliga forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit.
Ta kontakt: www.helakedjan.se -
Hur kan vi ta oss an de komplexa hållbarhetsfrågor vi står inför? Vi samtalar med John Holmberg, som ger oss flera konkreta tips och råd om hur vi kan hantera komplexa frågor.
Medverkande: John Holmberg, professor vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg
Samtalsledare, Anders Nordh, SKR
Textversion avsnitt 84 (PDF)
-
För att tillverka all vätgas behövs elektrolysörer. F&F:s Marie Alpman åkte till Norge och besökte världens första helautomatiska fabrik. Men först samtalar F&F:s Jonas Mattsson med Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers tekniska högskola.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Dagens gäst är Christian Ekberg som är professor i både kärnkemi och Industriell Materialåtervinning vid Chalmers Tekniska Högskola. Med den dubbla kompetensen har jag svårt att tänka mig någon bättre lämpad att tala med om kärnkraft, miljö och klimat. Och om magsjuka bävrar.
Nu är förvisso valrörelsen över, men energifrågan har bara blivit mer brännande i takt med att vintern närmar sig. I Europa fortsätter Tyskland stänga kärnkraft samtidigt som gasen från Ryssland stryps. I Belgien följer man efter och stänger fungerande kärnkraftsverk. Hur smart är det? Kommer Svenska kraftnät tvingas koppla ifrån elen i vinter, som generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe varnade för i Ekots lördagsintervju? Vad kan man göra för att säkra energiförsörjningen framåt? Vilka misstag har begåtts? Varför tar kärnkraftsmotståndare alltid upp Finlands nya kärnreaktor Olkiluoto 3? Vad är små modulära reaktorer (SMR) för något? Och hur kan vi återanvända kärnavfallet? Om detta och mycket annat handlar dagens podd.
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribeHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Klimatet och andra miljöfrågor anses av många ha fått för litet utrymme i den svenska valrörelsen. Det trots att klimatförändringarnas konsekvenser märks allt tydligare med omfattande torka, sinande floder, matbrist och samtidigt översvämningar och skyfall. Och forskningen visar att omfattande utsläppsminskningar behöver göras nu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vetenskapsradion Klotet har i enkätform frågat samtliga riksdagspartier hur de vill möta klimatkrisen.
Här är några av svaren:
”Vi är teknikoptimister och vi tror väldigt mycket på att vi med teknik kommer kunna lösa klimatet.”
” Här och nu så har vi ju större problem med gängkriminalitet än vad vi har med väder och vind.
”Det som vi vill komma åt det är utsläpp, det är inte resandet”
”Vi kan inte utesluta någonting, vi måste göra allt.”
Hör de klimat- och miljöpolitiska talespersonerna från partierna och hur deras svar kommenteras av Naghmeh Nasiritousi som forskar om klimat- och energipolitik på Stockholms universitet och av Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers tekniska högskola.
Medverkande klimat- och miljöpolitiska talespersoner från riksdagspartierna:
Helena Gellerman, L
Jessica Rosenkrantz, M
Kjell-Arne Ottosson, KD
Martin Kinnunen, SD
Lorentz Tovatt, MP
Rickard Nordin, C
Elin Segerlind, V
och Annika Strandhäll, S miljö- och klimatminister
Reporter: Daniel Värjö
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
UTLOTTNING av en gratis AL-utbildning tillsammans med TRAINOR ! Utbildning ger dig stora möjligheter till en ny karriär inom yrket som elektriker. Gå in vår hemsida eller klicka på länken för att delta!
Tomas Kåberger är professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och ledare för högskolans styrkeområde energi. Han är även civilingenjör i teknisk fysik, teknologie doktor i fysisk resursteori samt docent i miljövetenskap. Under åren 2008–2011 var Tomas Kåberger generaldirektör för Energimyndigheten.
Från vårt tidigare avsnitt tillsammans med Jan Blomgren ville vi nyansera en del av det som lyftes fram. Energifrågan är på högsta politiska nivå och är en av skiljefrågorna. Politiken diskuteras inte detta avsnitt men var noga med vilken fakta som lyfts fram i båda avsnitten och var alltid ifrågasättande till det du hör och gör din egen bedömning.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Kärnkraftsingenjören Alborz Azadrad pratar om myter kring kärnkraften, och om säkerhetsprocesser för att skydda människor och miljö från oplanerade eller oväntade allvarliga händelser.
Alborz Azadrad Civilingenjör i kemiteknik från Chalmers tekniska högskola.
-
Johanna Merisalu är doktorand på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, och forskar inom riskhantering och hydrogeologi. I det här avsnittet berättar hon om sitt arbete och forskningsprojektet som hon jobbar med.
-
Bristen av halvledare som uppstod under pandemin kommer enligt experterna att pågå länge. Fordonsbranschen har haft rejäla problem och både Volvo och Scania har tillfälligt fått stoppa produktionen. Även mobilbranschen och egentligen alla som på något sätt bygger elektronik är drabbade. Men vad kan man göra åt det? Kan ny teknik som kvantdatorer och organisk elektronik ersätta dagens halvledarteknik och på så sätt lösa bristen?
Medverkande: Christer Svensson, professor emeritus vid Linköpings universitet, Per Delsing, professor i kvantteknologi vid Chalmers tekniska högskola, Johan Lindberg, nationell samordnare på Vinnova och Jonas Mattsson, chefredaktör för forskning & framsteg.
Programledare: Sofie Pehrsson
.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Diarré, förstoppning, smärtor och gaser att ständigt ha problem med magen tär på personer med IBS, magsjukdomen som drabbar 10-15 procent av befolkningen, men som ingen vet vad den beror på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag behöver alltid veta var närmsta toa finns, och i vissa sammanhang som man är i så finns det ingen, säger Emelie Lundros som har diagnosen IBS-D, alltså IBS med diarrésymtom.
Hon fick sin diagnos 2005, men det skulle dröja 15 år innan hon, genom att träffa en dietist, hittade en metod som hjälpte henne – FODMAP-behandling.
– Men kosten är bara en del av det. Så stresshantering, sömn och vilken typ av träning du gör, allt sånt spelar också roll, säger hon.
Kosten är en viktig komponent i att hitta en hållbar behandlingsform för personer med IBS. Länge har man pratat om den så kallade FODMAP-dieten,som går ut på att utesluta fermenterbara kolhydrater. Men nu har en forskningsgrupp vid Chalmers tekniska högskola genomfört en studie där resultaten pekar åt ett annat håll.
– Vi antog att personerna med IBS som deltog i studien skulle få olika typer av magproblem när vi provocerade dem med FODMAPS och gluten, men det blev inte så, säger Elise Nordin, som ligger bakom studien.
Gäster i programmet: Greger Lindberg, överläkare och professor vid Karolinska institutet, Lisa Falk, leg. psykolog, Elise Nordin, doktorand vid avdelningen för livsmedelsstudier på Chalmers och Stine Störsrud, överdietist och medicinedoktor.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
- Visa fler
