Chalmers Podcasts
-
Möt Elin Tornblad, humanist och kommunikationskonsult med personal branding som specialkompetens som varit huvudansvarig för kommunikationen för såväl Jubileumsklinikens Cancerfond såväl som TedX-Göteborg och som via Chalmers Entreprenörsskola blev tech-entreprenör och grundare av greentechbolaget Potato Plastic som försökte lösa världens plastproblematik med hjälp av potatisavfall.
I avsnittet reflekterar Elin över valet att bli en udda fågel på Chalmers mastersprogram i entreprenörskap, att efter slitningar i grundarteamet axla rollen som VD för ett tech startup mot sin intuition och sedan bli ”Elin Potato” med hela entreprenörs-Sverige och att av DI utses till årets kvinnliga grundare för att sedan kort därpå behöva annonsera att hennes bolag ska läggas ner.
Elin berättar öppenhjärtligt om att göra saker som inte ”känns rätt i magen” och att skämmas när man misslyckas men också om hur hennes erfarenheter har byggt hennes självförtroende, öppnat nya dörrar och lärt henne att ställa krav på sin omgivning. -
Om du måste gissa, vilken apokalyps tror du är mest sannolik? Klimatet, kärnvapen eller kanske en dödlig pandemi? Någon som lutar åt att vi snarare borde oroa oss för artificiell intelligens mer är Olle Häggström som är professor i matematisk statistik vid Chalmers. AI är hans område, och i likhet med många av sina kollegor ä…
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribeHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
Tusentals nya jobb skapas när Sverige tar steget in i batteriåldern. Europeiska och svenska företag försöker ta ikapp det stora asiatiska försprånget. Men går det och lyckas man locka till sig rätt arbetskraft till industrierna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare:
Victor Jensen
Röster och medverkande i programmet
Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet, Chalmers
Claes Winzell, forskare, forskningsinstitutet Rise
Ida Rönnblom, kanslichef, Arbetsförmedlingen
Peter Carlsson, vd, Northvolt
Anders Thor, presschef Northvolt
Martin Lundstedt, vd, AB Volvo
Producent:
Olof WijnbladhTekniker:
Henrik Henriksson
[email protected] -
Majonnäs, bearnaise, hollandaise, glass och vispad grädde. Vissa saker vill inte blanda sig, men i en emulsion fungerar det. Och blir härligt, krämigt, oemotståndligt. Vi berättar hur det fungerar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Med en emulsion kan två oblandbara ämnen fås att blandas. Inom matlagning handlar det ofta om vatten och olja.
Som i en majonnäs. Där är det lecitin och proteiner från äggulan som hjälper vattnet (som äggulan till stor del består av) att blandas med oljan.
- Och så tillförs energi genom att man vispar, berättar Anna Ström, biträdande professor på Chalmers, kemi och kemiteknik, avdelningen tillämpad kemi.
- Det är fascinerande att det fungerar, säger hon.
Hon ger den vetenskapliga förklaringen till emulsioner. Berättar om kontinuerlig fas och dispers fas. Och skillnaden på "olja i vatten" och "vatten i olja".
Kocken Håkan Thörnström står för den praktiska tillämpningen av emulsioner.
- Vi kockar jobbar ju med emulsioner dagligen, säger han. Majonnäs, bearnaise, hollandaise, choronsås, beurre blanc, potatismos.
Anna Ström säger förresten inte att majonnäsen spricker, när den blir misslyckad. Hon säger att den fas-separerar.
Och vispad grädde är en luft- och fettemulsion.
-
Mattias och Malin åker till Chalmers Lindholmen för att prata om det skotska inflytandet på Göteborg i allmänhet och William Chalmers i synnerhet.
Litteratur:
Campusplan Chalmers 2019-2050
Gamla Chalmers fyller 150 år | Higab
Kuggen i Göteborg - Lindholmens gigantiska kugghjul är en riktigt spektakulär byggnad - Go Guides
Landala | Göteborgs historia
Lite Chalmershistoria | Chalmers
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hör näringslivstoppen berätta om hur hon i femtio år levde som man, men sen blev tvungen att möta sig själv och genomgå en könskorrigering.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hon levde i ett rasande tempo och nådde näringslivets toppskikt. Examen från både Chalmers och Handelshögskolan i Göteborg, kursetta på kadettskolan och chefskarriär.
Men hela tiden fanns ett skav där inom henne, ända sen barndomen. Något som hon inte ville erkänna, allra minst för sig själv. Men tillslut gick det inte längre. Caroline Farberger ville leva som den hon egentligen var och genomgick en transition till kvinna.
Sprang ifrån sig självHela livet har hon burit på en rädsla för att inte bli älskad och att hamna i ett utanförskap. Hon märkte tidigt att hon fick anstränga sig för att passa in i mansnormen och försökte förstå vad som förväntades av henne. Hon började prestera, höll ett högt tempo, men sprang ifrån sig själv.
Den här Söndagsintervjun handlar om Caroline Farbergers resa från man till kvinna, om vikten att vara sann mot sig själv och hur hon vill förändra världen.
Programledare: Martin Wicklin.
Producent: Ulrika Stenström.
Kontakt: [email protected]
-
Vi snackar handboll har träffat östgöten Jimmy Grandin, som lämnade tryggheten och handbollen i Linköping för studier på Chalmers i Göteborg. En medioker handbollsspelare i division 4 och med en kebabrulle 2015 på balkongen tillsammans med vännen Oskar Mattelin kom idén att starta sajten Handbollskanalen, och som har blivit en viktig och bra informationskanal för svensk handboll från Norr till Söder.
Jimmy är dessutom vice ordförande i Handboll Väst.
Härlig personlighet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Privata företag har lagt in högsta växeln för att bli först med att erbjuda fusionsenergi till elnätet. Det kan hända så snart som inom tio år, tror entusiasterna. Är det verkligen möjligt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ingen har ännu lyckats uppnå ett överskott av energi i en fusionsreaktion trots över 70 års forskning. Fusion är den reaktion där väteatomer slås samman till tyngre ämnen, samma process som får solen att lysa. Ett kraftverk som bygger på fusion skulle i teorin ge massor med elenergi utan utsläpp och med billigt bränsle. Hittills har försöken att skapa fusion på jorden varit en dröm, som kanske kan förverkligas någon gång i framtiden.
Men nu har det dykt upp en rad privata företag som med nya idéer och friskt kapital har konkreta planer på att bygga fusionskraftverk inom tio år. Om de lyckas vet ingen idag, men många experter är tveksamma.
Medverkande: Peter Roos, VD Novatron AB; Nick Hawker, VD First Light Fusion, Oxford; Greg Twinney, VD General Fusion, Vancouver; Brandon Sorbom, VD Commonwealth Fusion, Cambridge Massachusetts; Tünde Fülöp, professor plasmafysik Chalmers; Per Helander, forskningschef Max Planck-Institut für Plasmaphysik Greifswald, Tomas Jonsson, bitr professor plasmafysik, KTH.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
En dag för 25 år sen kom en japansk forskare in till den institution på Chalmers där Anders Lyngfelt jobbade och sådde ett frö om en teknik för att fånga in koldioxid. Idag är Chalmersprofessorn Anders Lyngfelt världsledande inom så kallad kemcyklisk förbränning, en teknik för att kostnadseffektivt fånga in koldioxid.
I avsnittet tar vi ett helhetsgrepp kring infångning och lagring av koldioxid — så kallad CCS efter engelskans Carbon Capture and Storage (eller CCU där U:et står för Utilization, och där man använder den infångade koldioxiden istället för att lagra den). Anders går igenom varför CCS är en så pass viktig teknik i klimatomställningen och hur den kan användas för att uppnå minusutsläpp genom att till exempel fånga in koldioxiod från förbränning av biobränslen. Vi pratar även om alternativa sätt att uppnå negativa utsläpp, inte minst så kallad DAC eller Direct Air Capture.
Extra djupt dyker vi ner i Anders specialområde: de olika teknikerna för själva infångningen. Idag är så kallad post combustion, där man efter en förbränningsprocess fångar in koldioxid ur rökgaserna, marknadsdominerande. Anders går igenom två konkurrerande teknikspår — oxyfuel och kemcyklisk förbränning — och resonerar kring för- och nackdelarna med de olika teknikerna.
Anders går även igenom hur själva lagringen av koldioxid går till och resonerar kring potentialen. Han ger förslag på hur marknaden för CCS kan komma igång ordentligt, och avslutningsvis resonerar vi kring intressekonflikter mellan att lagra koldioxid och att använda de infångade kolatomerna till att tillverka bränslen eller råvaror, något man till exempel avser att göra för att ställa om sjöfarten och plastindustrin.
-
Solenergi blir bara billigare och billigare, och den tekniska utvecklingen gör solceller allt effektivare. Är solen på väg att bli en av våra viktigaste energikällor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ulf Andersson är en bonde som kombinerar jordbruk med ”solbruk”. Med hjälp av glest placerade solpaneler kan han få elektricitet från samma åker där han också odlar foderväxter, och det här är nu hans lönsammaste gröda, säger han. Det här är bara ett av många nya sätt att producera el med solenergi som utvecklas just nu.
Samtidigt skapas i forskningslaboratorier nya tekniska lösningar för själva solcellerna, så att de kan bli både billigare och effektivare, och användas i helt nya sammanhang. Tandemsolceller kan utnyttja en större andel av solljuset, medan de så kallade perovskitsolcellerna kan tillverkas betydligt enklare är den traditionella kiselvarianten och placeras på platser där man inte kan ha solceller idag. Är det snart dags för solelen att få sitt verkliga genombrott?
Programmet är en repris från 8 november 2022.
Medverkande: Ulf Andersson, lantbrukare Kärrbo Prästgård; Bengt Stridh, lektor Mälardalens universitet; Amanda Bankel, doktorand Teknisk Innovation Chalmers Göteborg; Björn Sandén, professor Innovation och hållbarhet Chalmers Göteborg; Johan Lindahl, marknadsanalytiker Becquerel AB Knivsta; Marika Edoff, professor Fasta tillståndets elektronik Uppsala universitet; Mats Fahlman. professor Ytors fysik och kemi Linköpings universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sedan vet vi inte idag.
Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.
Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in?
Programmet är en repris från 7 november 2022.
Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected]Björn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad
-
Vad är en exoplanet, och hur hittar man dem? Vi åkte till Onsala rymdobservatorium och träffade Carina Persson, docent i astrofysik som forskar om exoplaneter på Chalmers och letar efter nya planeter med hjälp av rymdteleskop som Kepler och James Webb.
Programledare Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson
Har vi åkt till Mars än? - junior produceras av Rundfunk Media för Hello World i samarbete med Teknikföretagen.
Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.
-
När svensk industri digitaliseras och kraven på hållbarhet ökar, måste landets ingenjörer tillbaka till skolbänken igen. I det unika projektet Ingenjör 4.0 gör svenska högskolor och universitet gemensam sak för att säkra kompetensutvecklingen och stärka Sverige som digital industrination. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden, som spelades in under Elmias underleverantörsmässa i Jönköping, berättar doktorand Greta Braun om sin forskning kring ”skill gaps”, hur Ingenjör 4.0 kan bidra till kompetensutveckling inom deep tech och hur man motiverar människor till ett livslångt lärande.
-
I veckans avsnitt möts vi av Viktor Nyblom, CTO på Baby Journey.
Viktor berättar om sina studier på Chalmers, till storbolaget Ericsson, hans resa på ett start-up i Kina för att sedan åka tillbaka till Sverige att starta sitt eget aktiebolag.
Han delar även med sig om sin resa av att gå in i väggen, och hur det är att plötsligt inte klara av sitt arbete, för att sedan hitta tillbaka.Är ditt företag i behov av IT-kompetens, hör av dig till [email protected] eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se
Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
-
I veckans avsnitt av Innovationslandet möter Emma Frans Rikard Söderberg, professor inom geometrisäkring vid Chalmers tekniska högskola. De pratar om alltifrån olika sätt att effektivisera industritillverkningen genom att minska geometrisk variation, till behoven av samverkan mellan akademin och industrin.
Avsnittet spelades in den 8 november och är ett betalt samarbete med Chalmers tekniska högskola. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli. - Visa fler