Carl von Linné Podcasts
-
Kaffet betraktas av många som en mirakeldryck, men pekas ut som en en klimatbov och har även historiskt haft sina högljudda kritiker. Hanna Eklund funderar över en varm dryck som väcker heta känslor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 9/9 2020.
När jag började jobba som reporter blev kollegorna förvånade över mina preferenser vad gällde varma drycker. ”Du kommer inte att bli långvarig i den här branschen” var standardkommentaren till mitt ständiga tryckande på knappen ”varm choklad” vid kaffeautomaten. I tio år framhärdade jag, sedan blev det för jobbigt och jag lärde mig att ”ta en kopp” eller ”fika” (som det också kallas). Inte långt därefter fick jag min första fasta anställning.
Och jag är inte den enda genom historien, som har dragit nytta av de svarta dropparna. Kaffe fick tidigt rykte om sig att göra den som dricker kvicktänkt, sällskaplig, lycklig och förnuftig. Filosofen James Mackintosh gick så långt att han i slutet av 1700-talet hävdade att en människas förståndsförmågor står i direkt proportion till mängden kaffe hon dricker. Kanske är det inget konstigt att Voltaire sägs ha druckit minst fyrtio koppar om dagen. Han hade egentligen lika gärna kunnat dricka choklad, som påstods ha samma goda effekter, om det inte vore för risken det ansågs medföra. ”Bisarra och depraverade böjelser” kunde nämligen vara en möjlig biverkning av varm choklad - Marquis de Sades favoritdryck.
Den påstådda kopplingen mellan kaffe och förnuft har fått mig att fundera på i vilken mån koffeinhaltiga drycker kan ha haft betydelse för vår samhällsutveckling. Bönornas intåg i Europa och Sverige råkar nämligen, som av en tillfällighet, sammanfalla med upplysningen.
Första gången en svensk berättar om kaffe är 1658. Clas Rålamb är på resa som kungligt sändebud i Turkiet när han blir bjuden på något helt nytt och sjudande hett, tillverkat av ett slags ärter från Egypten, skriver han, som förnäma turkar sörplar in mellan läpparna istället för brännvin, i tron att det ska motverka inflammationer och uppstigande ”dunster” från magen.
Som så många gånger genom historien visade sig den nya medicinen vara lite beroendeframkallande, och Karl XII:s besök i Turkiet slutade med att han tog bönorna med sig hem och gjorde kaffet populärt i Sverige. Men det var inte förrän under industrialiseringen som fikat blev vardagligt och billigt och kanske ett måste för att orka med de nya fabrikstiderna.
Innan kaffet slog igenom var öl den vanliga drycken i Sverige och stora delar av Europa, bland såväl kvinnor som män, även om det inte alltid låter så i den samtida litteraturen. Carl von Linné, som tyckte att kaffe enbart kunde bidra till slapp mage och en utmärglad kropp skriver: ”Karl-öl”, måste vara beskt. ”Kvinnfolk och käringar”, lägger han till, ”skola hava sött dricka”. Den här idén återfinns också hos Bellman, som tycker att vi ska ”ge våra små mamseller, vin och sviskon och karameller”. Tanken på separatistiska dryckesvanor ska vi återkomma till, men tills vidare räcker det att konstatera att de allra flesta struntade i vad Carl von Linné ansåg. Och under hans levnad hade kaffehusen sedan länge börjat ta över andra delar av kontinenten.
Tronskiftet från den bedövade alkoholen till den koffeinstinna varma drycken var en revolution som enligt historikern Daniel Berg skapade ett irritabelt upplysningssinne, kritiskt till allt! Utom kanske till det förtryck som möjliggjorde europeernas nya mörka vanor, även om vissa av kaffekolonialismens tidiga kritiker faktiskt kom inifrån industrin. Men i Europa blev kaffehusen en plats för affärer och intellektuell verksamhet. Här växte kapitalismen och den borgerliga offentligheten fram, klasserna blandades och ett friare samtal var möjligt. I England kallades de Penny Universities, eftersom det gick att lyssna på tidens stora intellektuella, till priset av en kopp java. Men om storleken på plånboken inte var så betydelsefull för att komma in på kaffehusen – var könet desto viktigare. För kvinnor var dörren oftast stängd.
Så möttes också Londons invånare 1674 av ”Women’s petition against coffee” som hävdade att kaffe gör män impotenta, ”lika fruktsamma som öknarna de försmädliga bönorna kommer från”.
Och när 1600-talets franska överklasskvinnor samlades i salonger för att kritisera äktenskapets slaveri – det som de i princip bara kunde lämna om maken var impotent - då valde de en annan koffeinhaltig dryck. Preciositeten har kallats en av historiens äldsta feministiska rörelser och gjorde motstånd genom att förlöjliga klassisk bildning och ägna sig åt förfining istället för manligt barbari. Med andra ord drack de te. Och långt senare skulle den svenska författaren Thekla Knös beskriva teet som salongskulturens essens, det som förverkligar dess pedagogiska idéer och förfinar smak och sinnen.
Så verkar alltså te i någon mån ha blivit kvinnokampens dryck, medan kaffet blev den offentliga manlighetens brygd, besk och förnuftig och tillräckligt begärlig för att de törstande skulle strunta fullständigt i Carl von Linnés varningar.
Begäret parodieras i Johann Sebastian Bachs kaffekantat från 1730-talet, den unga Liesgen måste ha sitt livselixir – ljuvligare än tusen kyssar – minst tre gånger om dagen och förargar sin far: Först när pappan hotar med att inte låta Liesgen gifta sig går hon med på att sluta med kaffet, men bara tillfälligt, eftersom hon i hemlighet smyger in en rad i äktenskapsförordet om att den blivande maken aldrig får hindra henne från den högsta njutningen, att koka kaffe precis när hon vill.
Samtidigt skriver politikern Carl Gyllenborg den första svenska komedin, en pjäs om den löjliga Sprätthöken, representant för unga snobbiga adelsmän med oförblommerad fäbless för det franska. Han gör allt ”a la mode”, rör sig vant på Stockholms kaffehus och skrattar åt lantisar som bränner sig på det svarta ”ölet”. Med facit i hand var oron för franska influenser inte helt obefogad. Upplysningen ägde rum på kaffehus och i tesalonger och vem vet om inte gnistan faktiskt låg i själva drycken. När journalisten Camille Desmoulin uppmanade massan att ta till vapen, 1789, lär han i alla fall ha stått uppflugen på en stol, eller om det var ett bord, tillhörande Café de Foy i Paris. Förmodligen hade han redan hunnit ta en kopp, eller två.
Det är klart att kaffet blev ett ljus i mörkret också för nordborna och hade det inte varit för det nya koffeinberoendet, skulle kaffehusen kanske inte blivit sociala rum för hattar och mössor, författare och upprorsmakare.
I våra dagar är det inte många som skryter med fyrtio koppar kaffe om dagen. Att dricka riktigt mycket kaffe anses inte helt sunt och nordbor hånas ibland för sitt enorma koffeinintag. Samtidigt rankas nordens länder som några av de bästa att bo i. Finland började för några år sedan inta en särställning, genom att ha världens bästa skola, världens bästa rättsväsende, världens ärligaste befolkning, världens lyckligaste invandrare och som av en ren slump världens absolut största kaffekonsumtion.
Hanna Eklund, journalist
-
Så var det med det lilla helgonet…
Vad vet du egentligen om Alfred Nobel och Nobelfamiljen?
Från Alfred Nobels farfars farfar Petrus Nobelius som var med redan vid kröningen av Karl XII 1698, till hans farfars far som var bekant med Carl von Linné, till hans egen far Immanuel Nobel som bland annat tillverkade sjöminor och övriga vapen till den ryske tsaren i mitten på 1800-talet.
Alfred Nobel, idag mest känd för dom prestigefyllda prisen, hade ett helt annat rykte under sin levnadstid. Känd under smeknamnet ”dödens köpman”, var han mannen som lyckades stabilisera nitroglycerin och skapade dynamit. Olyckorna under hans forskning var oerhört riskabla och många fick sätta sina liv till, inte minst Alfreds egen bror Emil. Han var känd för att oftast vara väldigt introvert och i princip besatt av forskning och till varje pris tjäna pengar. Vid 9 års ålder flyttade han och hans familj till Ryssland där hans far sedan ett tag tillbaka etablerat affärskontakter. Under denna tid låg Ryssland långt efter i industrialiseringen jämfört med Europa och drivande entreprenörer välkomnades. Flera ryska tsarer, inte minst Peter den store, hade försökt modernisera Ryssland och hinna ikapp.
Pågående krig under denna tid, för Rysslands del kanske främst Krimkriget 1853-1856, skapade möjligheter inom krigsindustrin. Familjen Nobel tvekade inte att hjälpa Sveriges ärkefiende Ryssland och samtidigt göra sig en hacka (han var ju trots allt svensk…) Alfreds bröder Ludvig och Robert var även dom väldigt flitiga. 1878 bildade dom Branobel, ett av världens största oljebolag. Nobels finanser växte så mycket att dom blev en av världens rikaste familjer.
Det kan vara värt att notera ett par anställda hos Branobel. Karl Hagelin jobbade som ledande ingenjör och blev senare ordförande i bolagets styrelse. Det var hans son Boris Hagelin som var med och skapade krypteringsmaskiner som senare såldes runtom världen för underrättelsetjänsternas avlyssning (givetvis med bakdörrar så att några svenskar även fick vara med på ett hörn…) En annan inte helt okänd person som jobbade vid borrtornen hette för övrigt Josef Stalin…
Lite kuriosa kan nämnas att familjen Nobel även hade lite kontakter på andra sidan Atlanten. Dom samarbetade och bytte idéer med en man som hette John Ericsson som konstruerade en pansarbåt vid namn USS Monitor som bidrog till att Nordstaterna vann det amerikanska inbördeskriget. Ibland är det en liten värld…
Den 10 december (dagen då Alfred Nobel dog) så delas fredspriset ut till dom som ”bidragit mest till mänsklighetens bästa”. Det finns som bekant fem olika kategorier men fredspriset betraktas av många som den finaste utmärkelsen någon kan få. Alfreds filosofi var att genom att skapa hemska vapen så skulle detta skrämma alla till att till varje pris inte använda dessa och kriga. Ungefär som idag, om inte vi säljer så kommer någon annan att göra det....
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Så var det med det lilla helgonet… Vad vet du egentligen om Alfred Nobel och Nobelfamiljen? Från Alfred Nobels farfars farfar Petrus Nobelius som var med redan vid kröningen av Karl XII 1698, till hans farfars far som var bekant med Carl von Linné, till hans egen far Immanuel Nobel som bland annat tillverkade sjöminor och övriga vapen till den ryske tsaren i mitten på 1800-talet. Alfred Nobel, idag mest känd för dom prestigefyllda prisen, hade ett helt annat rykte under sin levnadstid. Känd under smeknamnet ”dödens köpman”, var han mannen som lyckades stabilisera nitroglycerin och skapade dynamit. Olyckorna under hans forskning var oerhört riskabla och många fick sätta sina liv till, inte minst Alfreds egen bror Emil. Han var känd för att oftast vara väldigt introvert och i princip besatt av forskning och till varje pris tjäna pengar. Vid 9 års ålder flyttade han och hans familj till Ryssland där hans far sedan ett tag tillbaka etablerat affärskontakter. Under denna tid låg Ryssland långt efter i industrialiseringen jämfört med Europa och drivande entreprenörer välkomnades. Flera ryska tsarer, inte minst Peter den store, hade försökt modernisera Ryssland och hinna ikapp. Pågående krig under denna tid, för Rysslands del kanske främst Krimkriget 1853-1856, skapade möjligheter inom krigsindustrin. Familjen Nobel tvekade inte att hjälpa Sveriges ärkefiende Ryssland och samtidigt göra sig en hacka (han var ju trots allt svensk…) Alfreds bröder Ludvig och Robert var även dom väldigt flitiga. 1878 bildade dom Branobel, ett av världens största oljebolag. Nobels finanser växte så mycket att dom blev en av världens rikaste familjer. Det kan vara värt att notera ett par anställda hos Branobel. Karl Hagelin jobbade som ledande ingenjör och blev senare ordförande i bolagets styrelse. Det var hans son Boris Hagelin som var med och skapade krypteringsmaskiner som senare såldes runtom världen för underrättelsetjänsternas avlyssning (givetvis med bakdörrar så att några svenskar även fick vara med på ett hörn…) En annan inte helt okänd person som jobbade vid borrtornen hette för övrigt Josef Stalin… Lite kuriosa kan nämnas att familjen Nobel även hade lite kontakter på andra sidan Atlanten. Dom samarbetade och bytte idéer med en man som hette John Ericsson som konstruerade en pansarbåt vid namn USS Monitor som bidrog till att Nordstaterna vann det amerikanska inbördeskriget. Ibland är det en liten värld… Den 10 december (dagen då Alfred Nobel dog) så delas fredspriset ut till dom som ”bidragit mest till mänsklighetens bästa”. Det finns som bekant fem olika kategorier men fredspriset betraktas av många som den finaste utmärkelsen någon kan få. Alfreds filosofi var att genom att skapa hemska vapen så skulle detta skrämma alla till att till varje pris inte använda dessa och kriga. Ungefär som idag, om inte vi säljer så kommer någon annan att göra det.... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Carl von Linné skrev om det, asagudarna trippade på det och raveare har festat på det, vi pratar om psykedeliska droger som nu verkar ha kommit in i forskningsvärmen, är det bara ett berusningsmedel eller kan det funka som ett läkemedel? Med oss för att reda ut historien bakom psykedeliska droger är författaren och journalisten Leonidas Aretakis som till vardags är chefredaktör för den oberoende socialistiska tidningen Flamman.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir
-
Avsnitt 22 av 243 Baitlove Pod ® Avsnittets Fisk: “Bonfish"
Avsnittets Fiskebeten: Trassel Lures & Fadexerlures
Vi samtalar också om: Dvärgget, Carl von Linné, Jesus Mode, Svenska Alpackaföreningen, Baitlove Awards ®, Mikael Puhakka, Landsort, Vänort, Laxfrossa, Bli greve, Fiskefika, Portsalut, samt annat trams. Lyssna med andakt. Fridens Liljor
-
Linnés Lapplandsresa är ett dramatiskt äventyr genom ett krigshärjat Sverige som just har lämnat stormaktstiden bakom sig. Odyssén tar sin början i maj 1732, då den unge naturforskaren rider norrut från Uppsala, utrustad med skrivdon, mikroskop, några naturvetenskapliga handböcker och mygghatt.
Han återvänder till lärdomsstaden ett drygt halvår senare. Enligt egen utsago har han då beskådat jordens ”djupa inälvor”, tittat förbi vid ”världens ände” och prövat att genomleva såväl vinter som sommar under en samma dag.
I resejournalen kan man också läsa att unge Linné därutöver fann själva helvetet på jorden i det inre Västerbotten, långt ute på en iskall, delvis översvämmad myr.
I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om den vetenskapliga expedition som Carl von Linné företog till de norrländska vildmarkerna i begynnelsen av den så kallade frihetstiden. De försöker utröna själva syftet med den strapatsrika resan och tittar närmare på några av de platser, personer och ”kuriösa saker” som Linné har odödliggjort genom sin mustiga resejournal. Det är en berättelse som har allt: infernaliska småkryp, bottenlösa hål och samiska furier med empati och vältalighet, men även åsnelika präster, genialiska kängor och en tam utter som vägrar äta levande fisk.
Höjdpunkten är då Linné till sist får se fjällen – en ”ny värld”, där både jordmån, situation och örter känns främmande, vilket får den unge vetenskapsmannen att fråga sig om han har förflyttats till en annan världsdel.
Litteraturtips
Tomas Blom: Carl von Linné. Historiska Media, 2021.
Carl von Linné: Lapplandsresan. Mimer Bokförlag, 2016.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I dagens podd pratar jag med Leonidas Aretakis som är aktuell med en ny bok som har titeln Extas i folkhemmet – Sveriges psykedeliska historia (Natur & Kultur). Det handlar om varför Carl von Linné skrev en hel bok om psykoaktiva droger, om hur svenska forskare upptäckte ruset i Amazonas, om ravefester, om hippierörelsen och om motreaktionen på sent 60-tal som ledde till att drogerna narkotikaklassades. Det handlar också om lovande studier som visar hur olika psykedeliska droger kan hjälpa mot depression, ångest, trauman och kanske till och med Parkinsons. Men det verkar vara för tidigt att dra färdiga slutsatser, vilket Leonidas Aretakis påpekar i boken.
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribeHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Den ikoniska blåbocken är utdöd och finns bara i några få exemplar på museum. Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade falska exemplar runt om på Europas muséer, med hjälp av DNA-teknik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. I ett slag blev de ännu mer sällsynta. Av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.
Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.
Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant.
Programmet är en repris från 5 februari 2021.
Medverkande
Tobias Svanelid, SR Vetenskapsradion Historia
Björn Gunér, producentPoddledare
Lena Nordlund -
Psykedeliska preparat och praktiker har följt människan genom historien. I vikingagravar har man funnit frön från psykoaktiva växter. Och hos ursprungsbefolkningar har shamanerna trummat eller dansat sig till extas med lite hjälp av psykoaktiva substanser.
Carl von Linné visade ett stort intresse för psykedeliska växter och deras användning, även om han inte trodde att de passade de rationella svenskarna. På 1900-talet blev svenska vetenskapsmän världsledande inom psykedeliska ämnen och etnobotanik.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Leonidas Aretakis som är aktuell med boken Extas i folkhemmet – Sveriges psykedeliska historia.
Karolinska institutet i Stockholm blev tidigt ledande inom forskning om psykedeliska preparat. På 1960-talet var den svenska militären intresserad av hallucinogenen LSD. Forskaren och jazzmusikern Björn Netz spred militärens LSD bland sina vänner i kultursfären.
En tid av nyfiken och öppenhet mot sinnesutvidgande droger kom snart att mötas av ett massivt motstånd från offentligheten. Men idag finns ett nymornat intresse att använda psykoaktiva substanser i behandling av exempelvis depressioner.
Lyssna också på Svenskarna och spriten från 1470 till nutid samt Förgiftningar, giftmord och kemisk krigsföring i historien.
Musik: Too Much DMT av Humans Win, Storyblock Audio.
Bild: Affischen, "Revolution innebär revolutionärt medvetande", även kallad "Haschflickan", gjorde Sture Johannesson inför utställningen "Underground will take over", på Lunds konsthall 1969.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I det här avsnittet som är en adaption av boken Vithajen i Medelhavet får vi veta hur vithajen upptäcktes som art i Medelhavet under 1500-talet. Den franska läkaren Guillaume Rondelet var den första vetenskapsmannen att beskriva vithajen utförligt i text. Hans beskriven innehåller en ohygglig scen där en soldat påträffas i vithajens magsäck. Rondelet kallade vithajen för Lamia och Canis carcharias. Det skulle dock bli den svenska vetenskapsmannen Carl von Linné som först beskrev vithajen som en egen art under artnamnet Squalus carcharias. Lär dig mer om historien bakom vithajens upptäckt i detta avsnitt.
Länk till boken Vithajen i Medelhavet AdLibris: https://www.adlibris.com/se/bok/vithajen-i-medelhavet-9789198738308
Länk till boken Vithajen i Medelhavet Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789198559446/vithajen-i-medelhavet/
Om vithajsafaris: https://www.vithajsafari.se/
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Carl von Linné (1707-1778) är mest känd för sitt systematiska sätt att klassificera och namnge naturen. Men intresset för flora och fauna drev Linné ut på många äventyrliga resor, vilka han dokumenterade i sina resedagböcker. I maj 1732 reste Linné till Sápmi, eller det område som han kallar Lappland. Uppdraget var att studera naturen och att bistå staten med kunskap om de samiska markerna. Men mötet med samerna skulle komma att förändra Linnés hela världsbild. SIMON SORGENFREI läser en ovanligt inspirerad resedagbok och finner civilisationskritiska stråk.
SIMON SORGENFREI är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om islam i historia och nutid, och är aktuell med boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar.” Berättelsen om Sveriges första muslimer (Norstedts).
Regissör: Lars in de Betou
Redaktion: Hedvig Härnsten, Magnus Bremmer & Anna-Maria Hällgren.
Inläsare: Magdalena in de Betou
Musik: Oskar Schönning
Producent: Magnus Bremmer
ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se -
NATUREN! Är den vän eller fiende, god eller ond? Står naturen för det oskuldsfulla och ursprungliga, det oförfalskade och äkta eller är naturen grym, primitiv och hotfull? Idag analyseras naturen och det naturliga med hjälp av Aristoteles, Rousseau och Carl von Linné. Ann saknar rapsbaggarna och Anna-Karin hyllar Kevin Costner. Vantrivs vi i kulturen? Längtar vi efter naturen? Vi undrar om svenskarna är det mest naturälskande folket i världen och och citerar Heidenstam, avhandlar trender som "skogsbad", "wild swimming" och "friblödning" och sluter oss till att det det naturliga inte alltid är bäst.PLUS: Politiska vildar, nostalgi och svenska jordgubbar.
Producerat av Silverdrake Förlag
Redaktör: Marcus Tigerdraake
Klipp: Patrik Sundén
[email protected]
www.silverdrakeförlag.se -
NATUREN! Är den vän eller fiende, god eller ond? Står naturen för det oskuldsfulla och ursprungliga, det oförfalskade och äkta eller är naturen grym, primitiv och hotfull? Idag analyseras naturen och det naturliga med hjälp av Aristoteles, Rousseau och Carl von Linné. Ann saknar rapsbaggarna och Anna-Karin hyllar Kevin Costner. Vantrivs vi i kulturen? Längtar vi efter naturen? Vi undrar om svenskarna är det mest naturälskande folket i världen och och citerar Heidenstam, avhandlar trender som "skogsbad", "wild swimming" och "friblödning" och sluter oss till att det det naturliga inte alltid är bäst.PLUS: Politiska vildar, nostalgi och svenska jordgubbar. Producerat av Silverdrake Förlag Redaktör: Marcus Tigerdraake Klipp: Patrik Sundén [email protected] www.silverdrakeförlag.se
-
I veckans avsnitt möter Västertorps Johnny Knoxville Malmös Carl von Linné och resultatet blir en färgsprakande blandning av faktafel och rena dumheter. Vanessa? Dök aldrig upp! www.kompanietpodcast.se Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices
-
Bolmört, flugsvamp och andra droger har inmundigats i Sverige i jakt på extasen. Det menar författaren som gör upp med bilden av den rationella svensken - till och med Carl von Linné gillade opium!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vikingarnas völvor, 1600-talets häxor och 1900-talets KI-forskare var alla fascinerade av drogstimulerad extas. I aktuella Extas i folkhemmet gör författaren Leonidas Aretakis upp med den svenska självbilden som en nykter och rationell nation och berättar extasens och de psykedeliska drogernas historia i Sverige.
Dessutom reder Dick Harrison ut om berättelsen om råttfångaren i Hameln har en verklighetsbakgrund.
Programledare är Tobias Svanelid.
- Visa fler
