Blodcancerförbundet Podcasts
-
I det femte avsnittet av Vi forskar för livet pratar vi om jämlik tillgång till avancerade behandlingar. Vad krävs för att nå dit och vad betyder det för patienterna? Med oss för att diskutera detta har vi Lise-lott Eriksson, ordförande för Blodcancerförbundet, och Örjan Norberg, chef för enheten för innovation och forskningsanslag i Region Västerbotten. EM-79613.
-
Idag kan man bota svåra cancerformer med genteknik, men det kostar flera miljoner kronor per patient, så alla får inte chansen. Samma sak gäller flera medfödda sjukdomar som börjar bli aktuella för behandling.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är en fantastisk utveckling för många drabbade, men hur många har vi råd att bota? När världens dyraste läkemedel kostar 20 miljoner kronor per patient kan det gå ut över all annan sjukvård.
- De patienter som man har börjat använda den här behandlingen för, de har uttömt alla andra möjligheter som finns, och väldigt många har svarat bra på behandlingen. Så det är enormt för dem att få den här möjligheten, säger Lise-lott Eriksson, ordförande för Blodcancerförbundet.
Sällsynta sjukdomar är en lukrativ nisch för läkemedelsbolagen, säger Gustaf Befrits, hälsoekonom Region Stockholm. Men, säger Dag Larsson vid Läkemedelsindustriföreningen, läkemedelsbolagen måste ta i när de sätter priset på behandlingarna i så de får igen pengarna för sina riskabla investeringar i forskningen.
Hur ska vi avgöra vad som är för dyrt, och vem som ska få de nya kostsamma behandlingarna när sjukvården samtidigt måste hålla sina budgetar? Vad händer med patienterna, och hur ska vi hänga med i den gentekniska utvecklingen?
Medverkande: Gunilla Enblad, professor onkologi Akademiska sjukhuset Uppsala; Lise-lott Eriksson, ordförande Blodcancerförbundet; Gustaf Befrits, hälsoekonom Region Stockholm; Dag Larsson, policyansvarig Läkemedelsindustriföreningen; Sara Almroth, patient med spinal muskelatrofi.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
När Martin Persson var tretton år gammal föll han ihop på fotbollsplanen, det visade sig vara akut lymfatisk leukemi, en aggressiv barncancer. I vuxen ålder drabbades han återigen, denna gång av en hjärntumör, som ledde till en förvärvad hjärnskada. Idag jobbar Martin som projektkoordinator för projektet Livskraft på Blodcancerförbundet och vill öka kunskapen kring seneffekter av barncancer.
