Anita Podcasts
-
Anita Basha kom till Sverige som litet barn tillsammans med mamma och bror. Hennes pappa hade skickat dom till Sverige akut då kriget brutit ut. Rasism var vardagsmat på flykting förlängningar som Anita bodde på. Familjen mötte motgångar en annan aldrig upplevt. Ptsd , posttraumatisk stress följde med långt in i livet. Och uppdagas när Anita behöver skydda sig själv och nu sin egna dotter.
Anita satsade på dans, träning, kulturella möten med resor utomlands som resulterat i möten med artister som bland annat Snoop Dog.
Sedan flera år tillbaka arbetar Anita nu i Örebro med att skapa plattformar , möten och integration på samhällsnivå. Och får hedrade uppdrag från kommun politiker och andra aktörer.
Anita koreograferar också dans åt artister, både lokalt och utanför.
Musik: Snoop Dog
David Guetta :Im Good
Värdar: Jasmin, Alexandra
Gäst: Anita
Producent : Pennysound Ab
Instagram: @fuckgrata
-
Många äldre kvinnor lever i destruktiva förhållanden med både psykisk och fysisk misshandel. Relationer de har svårt att ta sig ur - och som sällan syns i medier och statistik.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Säkerligen har många en bild av ålderdomen som harmonisk och stillsam och med lyckliga par som hängt ihop länge. Men för många äldre kvinnor innebär det en tillvaro i destruktiva relationer där det kan förekomma både fysisk och psykisk misshandel - och ibland även brutala mord.
Men den här gruppen kvinnor har en tendens att hamna i bakgrunden och deras problematik förblir osynlig i brottsstatistiken. Vi möter Anita, 77, och Monika, 73, som båda berättar om sina destruktiva relationer och svårigheterna att ta sig ur dem på ålderns höst.
- "När man passerar 60 så är det inte lika enkelt att gå sin väg" säger Monika och menar att deras generation vuxit upp med en tro på kärnfamiljen till varje pris.
Och trots att många äldre personer lever i destruktiva relationer är forskningen kring detta eftersatt menar Johanna Simmons, läkare i geriatrik och som forskar kring äldre personers utsatthet för våld och övergrepp. Hon upplever ofta chockartade reaktioner när hon föreläser om våld mot äldre kvinnor och möts regelbundet av en ålderistisk föreställning om den idylliska ålderdomen som fridfull och oproblematisk.
Monika och Anita är fingerade namn och avsnittsbilden är arrangerad.
Övriga medverkande:
Eva Engman, jourkvinna på "Tantjouren". Kerstin Weigl, journalist. Maria Edström, mediaforskare.
Programledare: Linus Lindahl, Mariela Quintana Melin
Producent: Stefan Sundberg
Reporter: Jennifer Ahlbom
Tekniker: Johan Hörnqvist
Kontakt: [email protected]
Tipstelefon: 0734-61 29 15
-
I avsnitt 83 av Danspodden Isadora träffar du koreografen och dansaren Matilda Fleberg. Du får följa med till hennes studio på Mariatorget på Södermalm i Stockholm och sittandes på en megamjuk matta med ljus tända runtom oss berättar hon om var hon varit, var hon befinner sig nu och vart hon är påväg.
Det är dags att följa med in i hennes värld. Igen.
Enjoy!
niclas och anita
Foto: Matilda Fleberg. -
I det första avsnittet får vi höra När Anita sket i ärmen, Varför ska man ha trosor?, Den nya självgodheten, Renässans för fattighusen och Underbart god strimlad vovve.
-
Det gick som på räls med tåghistorierna, så vi fortsätter rulla genom landet i jakt på lyssnarnas berättelser från vagnar, kupéer och perronger.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.
Lyssnaren Maria berättar om en dramatisk upplevelse när hon följde dotterns kompis till och på tåget och inte hann av. Anitas dotter hann inte heller av tåget och fick åka med i pyjamas.
I extramaterialet fortsätter vi prata armar och händer och var man egentligen ska göra av dem.
-
Tillbaka med ett längre snack med Teresia Björk. Denna häftiga dansare, koreograf och konstnär. Vad har hon för dragning till konstnären Siri Derkert? Hur ser hennes process när hon skapar ut? Vad är det för hemliga projekt hon hintar om? Om det och mycket annat får ni ta del av i avsnittet du just ska trycka play på.
enjoy!
/niclas och anita
På bild: Teresia Björk i Tessinparken oktober 2022.
Foto: Anita Emthén -
Fyra experter svarar på lyssnarnas frågor vad som gäller inför höstens covidvaccinering. Vem bör ta sprutan, när kan man ta den och i så fall med vilket vaccin?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Gittan i Stockholm, Lisbeth i Göteborg, Anita, John och många fler får svar på sina frågor.
Experter om nya vaccin och höstens pandemiTvå experter från myndigheter och två från forskarvärlden svarar på frågorna.
I studion finns Sören Andersson, chef för vaccinationsprogrammen på Folkhälsomyndigheten, Charlotta Bergquist, vaccinsamordnare på Läkemedelsverket, Helena Hervius-Askling ,vaccinforskare och överläkare i infektionssjukdomar vid Akademiskt specialistcentrum i Region Stockholm och Magnus Gisslen, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien.
Programledare Annika Östman
[email protected]Producent Camilla Widebeck
[email protected] -
Kan en frånskild trebarnsmamma Malin född på 70-talet och en gift tvåbarnsmamma Amanda från 90-talet, få ihop en podd tillsammans? Nervositeten är hög och svetten rinner. Premiäravsnittet är här och självklart måste vi ringa Mamma Anita. För vem har egentligen svaren på alla våra frågor? Dessutom bjuder vi in er till att höra om förberedelserna inför Pink Party Event och vad vore vår podd utan ett härligt snack om vad som händer i Lekeberg. Allt bjuder vi på och självklart lite mer i detta premiäravsnitt.
-
Kan en frånskild trebarnsmamma Malin född på 70-talet och en gift tvåbarnsmamma Amanda från 90-talet, få ihop en podd tillsammans? Nervositeten är hög och svetten rinner. Premiäravsnittet är här och självklart måste vi ringa Mamma Anita. För vem har egentligen svaren på alla våra frågor? Dessutom bjuder vi in er till att höra om förberedelserna inför Pink Party Event och vad vore vår podd utan ett härligt snack om vad som händer i Lekeberg. Allt bjuder vi på och självklart lite mer i detta premiäravsnitt.
-
I kvinnorörelsen öppnades ett rum också för kärlek mellan kvinnor. Journalisten Anna Thulin reflekterar fiktiva och faktiska relationer, och över kampen för att få leva i frihet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-04-01.
När inleds en förälskelse? Kanske på ett kristet studentläger, en sommardag vid förra sekelskiftets början. Då träffas Lydia Wahlström, en studierektor i femtioårsåldern, och Anita Nathorst, hennes elev och hälften så gammal. I sina memoarer skriver Lydia om mötet:
”Strax före midsommar cyklade jag hem tillsammans med en annan teol. stud. bland mina elever, årgång 1916, Anita Nathorst, varvid medvinden tog oss de nio milen till Strängnäs på en dag.”
Relationen inleddes 1919 och medvinden varade fram till 1934.
Två kvinnor som cyklar efter frihet i en sluten tid – så skulle mötet mellan Lydia och Anita kunna beskrivas. Homosexualitet var förbjudet när de träffades, men kvinnorörelsen skapade ett frirum som inte bara var politiskt. Även när samhället blundade för deras relationer, så fanns en större öppenhet inom rörelsen. Under samma tid förälskade sig Selma Lagerlöf och Sophie Elkan, liksom Vera Hjelt och Victoria Heikel, för att inte glömma Klara Johansson och Ellen Kleman. Listan kan göras lång. Flera av dem kämpade för kvinnors rättigheter och utmanade normerna i det publika livet, men också i det privata. Om än på slingrande vägar.
Det kan vara vanskligt att läsa romaner självbiografiskt, men ibland är det nödvändigt.
Relationen mellan Lydia och Anita är en av de berättelser som ryms i antologin ”Den kvinnliga tvåsamhetens frirum” (redaktörer: Eva Borgström och Hanna Markusson Winkvist), en samling texter om just relationer i kvinnorörelsen under 1900-talets början. Anita Nathorst var den mindre kända av de två – hon läste teologi och blev biträdande föreståndare på en skola, studerade psykoanalys och skrev dikter. Lydia Wahlström var redan när de träffades en av Sveriges främsta företrädare för kvinnors rösträtt. Politiskt stod hon till höger, och ett tag var hon ordförande i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Som dotter till en kyrkoherde hade Lydia önskat att gå i sin fars fotspår, men prästyrket var bara tillåtet för män, så istället disputerade hon i historia och blev senare studierektor i Stockholm. Hon hade ofta relationer med studenter – vänskaper eller svärmerier, som de utåt sett kallades.
Men en sommardag cyklade hon med Anita, och det blev början på något nytt. Anita gjorde ett sådant intryck på Lydia att hon skrev en bok om dem. Det fysiska mötet mellan kvinnorna rymmer därmed ett fiktivt möte, skriver litteraturprofessor Eva Borgström i ”Berättelser om det förbjudna”, en bok som handlar om begär mellan kvinnor i svensk litteratur. Mötet med Anita gestaltas i Lydias självbiografiska roman ”Biskopen” från 1924. Med ett viktigt undantag: det är inte två kvinnor som förälskar sig i den fiktiva berättelsen. Istället döljs relationen i en mer accepterad heterosexuell kärlek, där prästen Daniel uppvaktar den yngre Carry.
Först efter Anitas död publicerade Lydia sina memoarer där hon gav nycklar till hur hennes tidiga böcker skulle läsas. Den manlige hjälten Daniel var ett självporträtt, skriver hon. Och hjältinnan Carry ”var fullständigt kalkerad på min elev Anita Nathorsts brev”. Det kan vara vanskligt att läsa romaner självbiografiskt, men ibland är det nödvändigt. I de litteraturhistoriska handböckerna tenderar nämligen de kvinnoälskande kvinnorna att ignoreras, enligt Eva Borgström. Detta eftersom man valt att inte läsa vad som står mellan raderna. För att man inte velat se författarnas strategier för att komma runt censuren.
För första gången äskade kvinnor öppet i litteraturen.
Så vad riskerade Lydia när hon skrev om sin kärlek? Varför kunde hon inte öppet skriva om två älskande kvinnor? Ja, hotet handlade inte bara om socialt anseende, utan var högst reellt. Först 1944 legaliserades homosexualitet i Sverige, men det sågs som en sjukdom ända fram till 1979. Genom historien har annars kvinnokärlek inte setts som lika samhällsfarlig som till exempel två män som har sex. Kanske för att kvinnor ändå var omyndiga och inte fick rösta, eller för att deras kärlek ansågs mer sinnlig. Ofta användes omskrivningar som kvinnlig kärleksbeundran, svärmerier, sinnlig eller romantisk vänskap – som var accepterad så länge den inte var erotisk.
Det var i den tidsandan som Lydia Wahlström skrev sina tre självbiografiska romaner. Först fyra år efter att den sista getts ut publicerades den första moderna lesbiska romanen i Europa. Nämligen ”Ensamhetens brunn” av Radclyfffe Hall, år 1928. För första gången äskade kvinnor öppet i litteraturen. Även om förälskelser blomstrat långt innan dess, under rosenröda skynken.
Efter att ha bott tillsammans i ett par år, kände sig Anita kvävd i relationen och sökte större frihet, medan Lydia ville hålla fast och forma sin ”tronföljare”. Själv kallade Lydia sig skämtsamt för ”storfursten”. Ibland var de mor och dotter, ibland mästare och lärjunge. De flesta par har nog smeknamn på varandra – ord som kan signalera utvaldhet och ömhet, eller en önskan om över- och underordning i relationen – men att Lydia och Anita talade så om varandra kan också tyda på att dåtidens gifta par till sin natur rymde en maktobalans. Maken hade ju förmyndarskap över kvinnan och förväntades försörja henne. ”Att leva i en kärleksrelation var helt enkelt för de flesta att leva i en samhället reglerad asymmetri”, som Lars Gårdfeldt skriver i ”Den kvinnliga tvåsamhetens frirum”.
Lydia och Anita bröt upp på trettiotalet. Och senare i livet förälskade sig poeten Karin Boye i Anita, som då levde med en man. Boyes kärlek var olycklig och obesvarad, men har mynnat ut i några av de mest gripande kärleksdikter som finns på svenska. I hennes diktsamling ”De sju dödssynderna och andra efterlämnade dikter” finns följande välkända rader som riktar sig till Anita:
Hur kan jag säga om din röst är vacker.Jag vet ju bara, att den genomtränger mig
och kommer mig att darra som ett löv
och trasar sönder mig och spränger mig.
Vad vet jag om din hud och dina lemmar.
Det bara skakar mig att de är dina,
så att för mig finns ingen sömn och vila,
tills de är mina.
1941 reste Karin Boye till Alingsås för att vara nära Anita som var svårt sjuk, döende i cancer. Efter en tid hittades Karin död på en kulle i Alingsås, efter att ha tagit en överdos av sömnpiller. Kort därpå tog även Karins sambo och käresta, Margot Hanel, sitt liv. Även om familjen tycktes acceptera Karins livsval, så tog det lång tid innan Margot erkändes som hennes partner.Samma år som självmorden ägde rum, dog Anita Nathorst i cancer. Tre år senare blev homosexualitet lagligt i Sverige. Och först då vågade Lydia Wahlström ge ut sina memoarer, där hon alltså gav nycklar till hur hennes tidiga böcker skulle läsas. Men de hade hela tiden funnits där, för den som ville och vågade se.
Alla förälskelser är lika och unika på sitt sätt. Kanske påminner kärleken om en cykelfärd, stundtals euforisk med armarna uträckta i nedförsbacke, stundtals kämpig och mjölksyrestinn i uppförsbacke. Men många par – som Anita och Lydia, Karin och Margot – har mött mer motvind än andra. Tack vare att de cyklade före, kan många av oss andra följa efter.
Anna Thulin, journalist
Litteratur
”Den kvinnliga tvåsamhetens frirum – kvinnopar i kvinnorörelsen 1890-1960”, Eva Borgström och Hanna Markusson Winkvist (red.). Appel Förlag, 2018.
”Berättelser om det förbjudna – begär mellan kvinnor i svensk litteratur 1900-1935”, Eva Borgström. Makadam förlag, 2016.
-
Intervju: Anita och Thomas Granath (2022) by Nyhemsveckan
-
Danspodden Isadora är här! 2 år senare liksom. Vi har bidad vår tid men också funderat på om vi kommer fortsätta, finns det ett efter pandemin, undrade vi? Och ja det gör det ju. Särskilt roligt är det att få prata med Teresia Björk, dansare och koreograf, och även om vi träffades väldigt kort var det värt varenda minut. Tack för det Teresia! Vill du träffa henne in person ska du ju bege dig till Visby där hon har residens från den 13 juni, två veckor fram. Har du möjlighet - åk!
Men nog snackat - klicka på play och ägna 20 minuter åt att höra vad hon har att säga.
enjoy!
niclas och anita
Foto: Eytan Sivak -
Podden får besök av Emma Pavlov, Samordnare för pedagogiskt stöd vid Jönköping University som förklarar och informerar om vilket pedagogiskt stöd man kan få när man som student har en diagnos och studerar vid Högskola eller Universitet. Hur gör man rent praktiskt? Vad behöver man tänka på? Och varför pratar Anita om Moder Theresa? Svaren får du i avsnitt 7.
Kontakt:
-
Här får du information om den lata hunden. Anita tipsar om en bra att ha - lista över vad du behöver tänka på när du ska söka till högskolan eller till ett universitet. Vad behöver man tänka på?
Kontakt:
-
Välkomna till podden där vägledare Anita och Helena vid Jönköping University diskuterar och pratar om vad högskole- och universitetsstudier är. Den stora frågan är varför ska man plugga egentligen?
Kontakt:
- Visa fler
