Avsnitt
-
Traditioner kommer och traditioner går, men Mediernas årssamtal är en som består. Nu när 2024 är inne på sina sista suckar, så ska vi sammanfatta årets stora nyhetspuckar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett medieår med allt i från wallraff på SD:s trollfabrik och avslöjande om sossarnas lotteriskandal till Anna Kinberg Batras vänskapsrekryteringar och en bananfobisk minister.
Och därutöver krig, krig och återigen - krig.Hör årets mediepanel diskutera USA-valsbevakningen, det nya mediestödet, framtiden för public service och hur man gör journalistik i tider av ekonomisk kris.
I studion:
Anne Lagercrantz, ny vd på Sveriges Television
Lisa Irenius, ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Svenska Dagblade
Lotta Folcker, ny chefredaktör, vd och ansvarig utgivare för Aftonbladet
Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Petersson -
Juletid betyder filmtid! En vanligt förekommande figur på vita duken är journalisten. Men hur gestaltas egentligen reportrar på film? Hur nära sanningen kommer fiktionen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi på Medierna kartlägger de olika journalisttyperna på film; hjältar som Spotlight-reportrarna, slarvpellar som Nina i TV4:s serie Doktrinen och klumpedunsar som Bridget Jones.
Reporter: Alexandra Sannemalm
I veckan kom den nya tilldelningen av mediestödet. Sveriges medier blev varse vilka som är de lyckligt lottade som får sig en – inte så liten slant – för att klara livhanken i dessa bistra medietiden. Vad kan det här betyda för medier?
Reporter: Erik Petersson
I januari kliver Donald Trump på presidentposten - igen. Trump har som ingen annan president hotat och häcklat journalister - och under sin förra valperiod attackerade han en rad mediebolag - som NY Times, Washington Post och CNN med stämningar. Det ser inte ut som om han tänker röka fredspipa med medierna den här rundan på presidentposten heller. Snarare trappar Trump upp sitt krig mot medierna.
Så hur är stämningen bland Vita Husets korrespondenter?
Reporter: Katarina Andersson
-
Sveriges Television har de senaste veckorna satt nytt fokus på ett fyra decennier gammalt mediedrev.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Dan Josefssons och Johannes Hallboms dokumentärserie Det svenska styckmordet skildras mordet på catrine da costa i stockholm 1984. Mitt i jakten på mördarna så stod svenska medier - och resultatet blev ett mediedrev som sannolikt saknar motstycke i kombinationen av å ena sidan kraft och tvärsäkerhet och å andra sidan bristen på belägg.
Dokumentärerna berättar mycket om de bisarra inslagen i rättsväsendets misslyckande. Men i veckan har vår reporter Lasse Truedson ställt frågan: Vilket ansvar har medierna för den skandalösa behandlingen av de två utpekade mordanklagade läkarna?
Reporter är Lasse Truedson
Kalibers granskning av FN:s klimatfaktoider – landade de själva rätt i sin beskrivning av verkligheten?Sveriges Radios Kaliber har publicerat en granskning om hur FN sprider alarmistiska budskap om klimatfrågan. Budskap som helt saknar förankring i vetenskap och som i flera fall rör sig om rena faktoider.
Påståenden som att antalet väderkatastrofer femdubblats sedan 70-talet och att kvinnor och barn löper 14 gånger så stor risk att dö vid naturkatastrofer som män.
Men Kalibers granskning har mötts av moteld och fått kritik för att måla upp en för ljus bild av hur läget kring klimatfrågan faktiskt är.
Erik Petersson har i veckan gått till botten med denna mediala stridsfrågan om klimatet.
Har du sett eller hört nåt som du tycker att vi ska kika närmare på? Tipsa oss här
Programledare: Martina Pierrou
Producent: Erik Peterson
-
Den stora landvinningen inom den grävande journalistiken det senaste decenniet har varit stora internationella samarbeten om enorma dataläckor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De brukar ha namn som Panama Papers eller Pegasus Project eller Laundromat och vara samordnade av internationella grävorganisationer. Du har ofta sett de svenska delarna av gräven i Uppdrag Granskning på SVT.
Men i veckan har det blivit storbråk i just dessa internationella grävkretsar, efter en artikel på franska grävsajten Mediapart. Där publicerades explosiva anklagelser mot det i dag resursstarkaste av de internationella grävarnätverken, Organized crime and corruption reporting project, OCCRP.
Reporter: Lasse Truedson
Förra veckan publicerade Dagens Nyheter en lång intervju med affärsmannen Joachim Kuylenstierna. Den handlade om hur han det senaste året blivit utpressad - levt på flykt och under stäniga hot. Men mitt i intervjun fanns även en uppgift som fick oss på Medierna att haja till. Under november förra året fick affärsmannen ett meddelande från utpressarna — han och hans företag skulle hamna på löpsedlarna i veckan.
I reportaget görs det en stor sak av att det 8 dagar efter hotet kom en publicering i Aftonbladet, en granskning av Kuylenstiernas bolag baserad på en 15 gammal bandinspelning. Det här gjorde oss såklart nyfikna, blev Aftonbladet ett verktyg för gängkriminella, eller är det DN som som gjort en höna av en fjäder?
Reporter: Erik Petersson
-
Det blev mycket ljud i skällan i våras när tidningen Affärsvärlden med buller och bång efterlyste finansiärer till en ny specialredaktion med uppdrag att granska den gröna omställningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nu har tidningen fått napp och redaktionen är på plats. Sju hemliga finansiärer har gått in med stora pengar i satsningen. Vilka de är och exakt hur mycket pengar det handlar om vilar bortom offentlighetens ljus. Projektet har kritiserats från start och frågan är om inte allt hemlighetsmakeri som omgärdar satsningen skadar Affärsvärldens trovärdighet?
Reporter: Tonchi Percan
Idag finns en dignande buffé med över 60 söktjänster där vem som helst kan kolla nästan vad som helst om ja, vem som helst. Det är söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om civilstånd, brottsregister, förundersökningsprotokoll och domar.
Ett smarrigt smörgåsbord för journalister med andra ord.
Men den här lättillgängligheten har på senare tid snarare börjat betraktas som ett växande problem som ökar gängkriminaliteten. Förra veckan presenterade regeringens utredare ett förslag att begränsa grundlagsskyddet för söktjänsterna.Reporter: Alexandra Sannemalm
Som en följd av SR:s stora besparingspaket så släcktes några radioprogram på tablåhimlen. Men likt katter med nio liv så har flera av radioprogrammen genomgått en reinkarnation och återuppstått som spegelbilder av sina forna radioprogram - fast som poddar, långt bort från Radiohusets trygga borg.
Reporter: Martina Pierrou -
Är det känslostormar eller faktaknäck? Är det att sätta sig själv eller intervjupersoner i centrum? Är det att bege sig ut i landet eller att spränga sig in i maktens innersta rum?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckan har vi med hjälp av reporter Tonchi Percan och artificiellt intelligens analyserat alla nominerade och alla vinnare från dom senaste tio åren för att hitta den magiska formeln: Vad krävs för att vinna Stora Journalistpriset?
Reporter: Tonchi Percan
SvD granskar “superjuristen” - vilken roll spelade medierna i att bygga hans hjältestatus?
I veckan släppte Svenska dagbladet sin poddsatsning Frälsaren— det är en svindlande historia om en jurist som företräder mängder av offer för olika bedrägerier.Men redan innan SvD:s poddserie så har han faktiskt figurerat en hel del i medier. Framförallt eftersom han försökt med kamikazeuppdraget att dra Facebookgrundaren Mark Zuckerberg inför domstol i Sverige.
SvD:s poddserie visar att juristen inte är allt det han utgett sig för att vara. Men det är också en historia som väcker frågor om vilken roll medier kan spela i att bygga upp förtroende för en person och vilka förväntningar kan man ha på redaktioner att göra ordentliga bakgrundskontroller när någon kommer med en smaskig nyhetsstory?
Reporter: Erik Petersson
Mediehusen flyr X efter valet i USA - hur ska man se på plattformen nu när den hamnat ett steg från världens mäktigaste man?Ända sen techmiljardären Elon Musk köpte X, tidigare Twitter, för drygt två år sedan har debattens vågor gått höga – om vad det egentligen blivit av plattformen.
Det en gång så omtyckta diskussionstorget och mikrobloggen med högt i tak - ja det anklagas nu för att vara en giftig göl med desinformation och konspirationsteorier. Samtidigt så tycker förespråkarna att den snarare blivit yttrandefrihetens sista högborg.
Alldeles oavsett så står det nu klart att X i alla fall inte längre är alla nyhetsredaktioners favoritplats, för nu har allt fler mediehus - både svenska och internationella - valt att lämna plattformen. Och det med buller och bång.
Sedan Donald Trumps valvinst i USA och ägaren Elon Musks nära relation till den tillträdande presidenten har den här frågan kommit att få förnyad aktualitet: Vad har X egentligen blivit och finns det något värde för journalister att vara där?Reporter är Alexandra Sannemalm.
-
En ny reportagebok har lett till debatt. Det handlar om den grävande journalisten Jenny Strindlövs bok Romani kris - parallella rättegångar i Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Debatten som uppstått om boken handlar inte om det som författaren själv vill att debatten ska handla om. Nu har det uppstått en debatt även om det.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Vi på Medierna rapporterar ju inte sällan om vetenskapliga studiers genomslag i medier. Allt som oftast handlar just vår rapportering om när studierna kanske inte riktigt håller måttet. Eller när medier fläskat på, plockat de häpnadsväckande russinen ur den annars rätt torra vetenskapskakan, och överdrivit vad studier kommit fram till.
Varför får vissa studier löpsedlar, maffiga rubriker och långa segment i tv-soffor och radiostudios - medan andra studier hamnar på redaktionernas gravplats för ointressanta uppslag och inte ens blir en ynka notis.
Så vi bestämde oss för att gå till botten med frågan: Vad är det som krävs av en studie för att få brett genomslag i de stora medierna? Och är det de viktigaste fynden som får mest utrymme? Erik Petersson har i veckan pratat med vetenskapsjournalister och forskare om vad den hemliga ingrediensen för medial succé egentligen är.
Reporter: Erik Peterson
Tänk dig en tv-debatt där partiledarna står uppradade i den blanka tv-studion. Kamerorna och strålkastarna är påslagna, programledaren hälsar välkomna för att sedan lämna studion. Helt utan att de debatterande politikerna har några rättesnören att förhålla sig till eller utvalda ämnen på agendan. Det här experimentet gjordes nyligen i Norges public servicekanal NRK:s debattprogram och resultatet blev inte helt väntat.
Reporter: Martina Pierrou
-
Tre valrörelser och ständig debatt om hur medierna ska hantera Donald Trump.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Alla är väl eniga om att han är en mästare på att fånga uppmärksamhet – men ingen verkar riktigt nöjd med hur medier förhållit sig. Varken publiken eller inom professionen. Vad har hänt under dessa åtta år av Trumpbesatthet i medier?
Reporter: Lasse Truedson
En SVT-dokumentär har skapat bråk i UFO-sfärer. I dokumentären ”Aliens - striden om utomjordingarna” så målas en konflikt upp där föreningen UFO Sverige ställs mot nya, mer andliga ufo-rörelser. Förnuft ställs mot känsla, evidens mot tro. Vinkeln är att det finns grupper som strider om UFO-frågan och den som får klä skott för striden som någon form av herre på krigstäppan är den numera pensionerade journalisten och ordförande för föreningen UFO Sverige Clas Svahn. Han blir anklagad för att vara CIA-agent och monopolinnehavare på UFO-frågan i Sverige. Finns den här konflikten på riktigt eller är det i själva verket dokumentären själv som skapat stridslinjerna?
Reporter: Martina Pierrou
I veckan var det dags för rond två i de juridiska efterskalven av SVT-dokumentären Vaccinkrigarna. För ett och ett halvt år sedan kom tingsrättsdomen som slog ner lite som en bomb i Mediesverige. Efter att ha blivit wallraffad och filmad med dold kamera så stämde en vaccinkritisk kvinna staten för vad hon menade var ett intrång i hennes integritet som strider mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Till mångas förvåning fick hon rätt, iallafall på en punkt: Tingsrätten menade att hon inom det svenska juridiska och medieetiska systemet inte hade ordentlig möjlighet att söka upprättelse. Det finns helt enkelt ingen instans som prövade just det intergritietsintrång som smygfilmning och wallraff innebar. I veckan kom alltså Hovrättens dom och den river upp Tingsrättens bedömning.
Reporter: Erik Petersson
-
Idag ägnar vi hela programmet åt några av världens mest nischade medier.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den osannolika historien om Traktor Power
Medierna har tagit rygg på tidningen Traktor Power och åkt till Väring, skådeplatsen för en helt ny traktorfestival.
Det blir slitstarka kedjor, dieselrök och en berättelse som får en högst oväntad vändning.
Glamorösa Alpackor
Vi lämnar Väring och fortsätter till den brittiska staden Telford, där de bästa av de bästa har samlats för årets mest prestigefyllda tävling.
Fascinerande och fabulerade fakta i 90-talstidningen
En Ding Ding VärldOch så avslutar vi med något från arkivet. Om mystiska väsen och en finurlig man från Frankfurt.
Reporter: Robin Jonsson
-
Är svenska utrikesreportrar konflikträdda? I veckan påstod DN:s tv-krönikör Johan Croneman det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han anklagade svenska korrespondenter för att inte våga ställa jobbiga frågor till makthavare, allra särskilt i kriget mellan Israel och Hamas. Är det en rättvis attack på svensk utrikesbevakning? Är det då rädslan dålig stämning eller för att bli stämplad som partisk som spökar?
Reporter: Martina Pierrou
Wayback Machine under attack
Organisationen Internet Archive i San Francisco har i decennier tagit på sig det enorma ansvaret att arkivera internet - och spara det till eftervärlden. Men de senaste månaderna har 30 år av internet-historia varit under attack från flera håll samtidigt. Men varför vill någon likvidera internets glasögonbärande, birkenstocks-hasande, internet-arkivarier?
Reporter: Freddi Ramel
Mördad tidigare SR-journalist väcker minnen av gamla konflikter
För en vecka sen mördades Amun Abdullahi, tidigare journalist på Sveriges Radio. Hon blev skjuten av maskerade män i den somaliska staden Afgooye, nordväst om huvudstaden Mogadishu.
Det som Amun Abdullahi blev känd för i Sverige var avslöjandet om att terroristgruppen Al-Shabaab rekryterade ungdomar i Stockholmsförorter.
Här hemma är hennes död en påminnelse om att alla sår ännu inte är läkta efter striden som började utkämpas 2009 om hur man ska rapportera om islamister i svenska förorter.
Reporter: Tonchi Percan
-
I veckan har snudd på alla medier i Sverige tagit samma beslut. Från liten blaska till stor drake. Radion, TV:n, public service och privata medieaktörer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Alla har varit rörande överens om att allmänintresset trumfar publicitetskadan för den fotbollsstjärna som misstänks för våldtäkt under sitt besök i Sverige. Och det trots att medier bara har källuppgifter om att det är stjärnan som är misstänkt.
Erik Petersson har i veckan sökt svar på varför medierna knäppt av sig både hänglsen och livrem och valt att strunta i de försiktighetsåtgärder som rapporteringen av den här typen av anklagelser i vanliga fall präglas av. Och försökt få svar på vad allmänintresset består av i det här fallet.
FÖRSLAG OM ATT HEMLIGSTÄMPLA FÖRUNDERSÖKNINGARDen senaste tiden har frågan om domstolarnas offentlighet återigen aktualiserats.
Sedan lagförslaget om att förundersökningsprotokoll ska vara sekretessbelagda enda fram tills en dom är meddelad har många journalister slagit näven i bordet, fattat pennan och skrivit en debattartikel. Sex etablerade krimjournalister skrev i DN Debatt om vilken katastrof det skulle innebära för journalistiken om det här förslaget blir till verklighet.
Och lagsförslaget splittrar rättsinstanser - det går att utröna ur remissvaren som kom för en vecka sen - men hur skulle egentligen det journalistiska arbetet påverkas om förslaget går igenom?
Reporter Alexandra Sannemalm har i veckan pratat med tre krimreportrar - en norsk, en dansk och en svensk:
EXPRESSEN PUBLICERAR FILM FRÅN DÖDSOLYCKAFilmer och bilder från dödsolyckor ska hanteras varsamt när det hamnar på redaktioners bord. Det hör inte till vanligheten att medier publicerar den typen av material, men ibland sker undandtag.
För en vecka sen omkom en fallskärmshoppare i en olycka - en olycka som fångades på film - och som också hamnade på Expressens sajt.
Reporter: Martina Pierrou
Tipsa oss HÄR
-
Det sker varje år. Dagarna, ja veckorna runt den 28 september. Dagen då Estonia förliste.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Då svämmar medier över av bilder, filmer och vittnesmål från olycksnatten och de nya dykningarna som görs med splitterny teknik.
I år var det dags igen. Trettio år sen olyckan. Det är ett nationellt sår och evig källa till nya nyhetsuppslag och gamla återblickar.
Men blev Sveriges Radio Ekot lite för ivriga i sin rapportering på 30-års dagen? Blev nyhetsförmedlaren snarare ett språkrör för konspirationsteorier som sedan länge avfärdats?
Reporter: Fanny Hedenmo
I veckan klandrades sajten Insikt24 av Mediernas Etiknämnd. Det handlar om en publicering sajten har gjort - ett slags referat av pedofiljägarsajten Dumpen.
Sedan Dumpen startade 2021 har både Justitiekanslern och Medieombudsmannen överösts med anmälningar och personer som vill få sina ärenden prövade.
Men - eftersom sajten inte är med i det medieetiska systemet kan dom inte prövas av Medieombudsmannen - samtidigt som sajtens utgivarbevis gör att dom omfattas av grundlagen.
Reporter: Alexandra Sannemalm
RÄTTELSE: I reportaget som handlar om en publicering i Dumpen sa vi att en uthängd person konfronterats av Dumpen när han skulle möta en fiktiv 14-årig flicka. Det stämmer inte. Mannen har inte gått för att möta upp den fiktiva 14-åriga flickan utan konfrontationen skedde utanför mannens hem i ett helt annat sammanhang.
Medial Elefantkykogård
Sen det stod klart att Anna Kinberg Batra tvingas avgå från sitt uppdrag som Landshövding i Stockholm så har Elefantkyrkogården seglat upp på nyhetsagendan.
Elefantkyrkogården som sägs vara den plats dit statliga karriärer går för att dö, medan topplönen kvarstår.
I medierapporteringen den senaste veckan har en särskild byggnad i fått förkroppsliga själva kyrkogården för elefanterna. En plats som påstås vara så grå, så murrig, så bottenlöst tråkig att klockorna stannat för länge sen. En tacksam illustration för det straff som väntar bortgjorda höjdare. Hur väl stämmer den bilden egentligen med verkligheten?
Reporter: Martina Pierrou
-
Ett år har snart gått sen Hamas attacker i Israel den sjunde oktober. Konfliktens vingar har även brett ut sig över mediebevakningen som fått en särpräglad roll.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den här veckan gör vi ett extra långt poddavsnitt om svenska mediers bevakning av kriget i Gaza. Vad säger debattörena, mediestudierna och publicisterna om nyhetsrapporteringen?
-
Det finns en del journalistiska, orubbliga principer. Etiska regler som journalister håller så hårt i att knogarna vitnar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men i och med den eskalerade kriminaliteten, med sprängningar och dödsskjutningar på öppen gata ställs allmänintresset gång på annan mot den personliga integriteten.
Har våldsvågen satt dom etiska reglerna i rörelse?
Reporter Alexandra Sannemalm har i veckan tittat på ett fall - ett brinnande nyhetsläge och en polismyndighet som under kvällen inte kunde ge några besked.
Friade ”toppmilitären” Johan Huovinen om att vara mitt i mediestormens ögaHur är det egentligen att mitt i en personlig katastrof även hamna mitt i mediernas strålkastarljus? Vilken roll spelar egentligen en namngivning i det läget? Och vem ska räknas som en offentlig person?
I början av september kom nyheten att misstankarna avskrivits mot den i medierna så kallade “toppmilitären”. Johan Huovinen valde att träda fram med sitt namn och berätta. Vi har i veckan pratat med honom om mediebevakningen och vi börjar den 17:e oktober förra året när polisen i en gryningsräd klockan fem på morgonen grep Johan Huovinen och hans fru i deras lägenhet i centrala Stockholm.
Reporter: Erik Petersson
Techprofilerna som vill rädda journalistikenOch så ska vi till USA för mitt i valkampanjen där vill två välkända techprofiler hjälpa journalistiken på traven. Den svenska professorn Max Tegmark - känd för sin dystopiska syn på AI - driver en egen nyhetstjänst. Och Steve Ballmer, som grundade Microsoft ihop med Bill Gates, har dragit igång en sajt, som ska hjälpa väljarna att ta beslut om dom ska rösta på Donald Trump eller Kamala Harris.
Techprofilerna är övertygade om att fakta är svaret på problemet med en valrörelse packad med lögner och desinformation.
Men löser det nåt att slänga fakta på problemen om folk vill tro på lögner?
Reporter: Katarina Andersson
Rättelse: I programmet sa vi att USA är världens största demokrati, det stämmer inte. Även om hälsan på den indiska demokratin diskuterats flitigt de senaste åren så betraktas landet fortfarande som världens största demokrati.Har du sett eller hört något du tycker vi borde kika närmare på? Tipsa oss här
-
Förra veckan flashade Expressen på uppgifterna: Misstänkt våldtäkt på Paolo Robertos restaurang.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men ganska snabbt började rättelser läggas till och rubriker att ändras. Det var, visade det sig, inte Paolo Roberto som var ägare av restaurangen. Men det var inte det enda problemet. Den misstänkta våldtäkten hade, visade det sig, inte skett på restaurangen.
En av de två misstänkta var däremot ”kopplad” till restaurangen. Ja, Paolo Roberto har i veckan rasat mot Expressens publicering och frågan är hur lös koppling man behöver ha till ett brott för att bli namnpublicerad av expressen?Reporter: Erik Petersson
Gång på gång har frågan om yttrandefrihetens gränsdragningar aktualiserats på sistone - både globalt och här hemma i Sverige. Brasilien har nyligen stängt ner plattformen X i landet efter ett bråk med Elon Musk. I Sverige står Flashbacks grundare åtalad för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. I veckan delgavs SD-politikern Richard Jomshof misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat satirbilder på X. För att nämna några exempel som ställt frågan om yttrandefrihet på sin spets.
Handlar det här om enskilda tillfälligheter som råkar sammanfalla här och nu, eller är det så att yttrandefriheten sakta men säkert naggas i kanterna?
Reporter: Alexandra Sannemalm
Hormonvänlig mat, slowrunning, Meatfluencers. De traditionella medierna dignar av så kallade internetfenomen. För är det något som nyhetsjournalistiken fullkomligt älskar så är det att få mixa upp nyhetsflödet med snackisar från sociala medier. Varje vecka fylls diverse tv-soffor, radioprogram, poddar och tidningar med just det.
Men vilken koppling har internetfenomen i själva verket till verkligheten? Vilken roll får medier att befästa något som en trend? Riskerar journalistiken rentutav att förstärka något som är en ganska marginell företeelse?
Reporter: Martina Pierrou
-
I veckan publicerade Svenska Dagbladet en artikel om en studie som de senaste veckorna fått otroligt genomslag i internationella medier.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Studien visar att människor åldras i små skutt – ett vid 44 år och ett vid 60 år. Men frågan är om man verkligen kan dra de här slutsatserna från studien? Och hur kommer det sig att så många medier, trots forskarnas egna förbehåll, valde att bara köra på?
Reporter: Erik Petersson
Drönare hit och drönare dit - drönare över Arlanda hela veckan lång. Ja i veckan hände det igen - misstänkta drönare har skådats över svenskt skyddsobjekt - den här gången över Arlanda flygplats. Nått som ledde till att flygplatsen fick stänga ner under några timmar och leda om ankommande plan till andra flygplatser. Men det tycks finnas en logik som gör gällande: en drönare kommer aldrig ensam.
För tre dagar i rad den här veckan har det kommit drönarlarm från just Arlanda. Och medierna - ja dom har inte varit sena med att surra med i drönarsvärmen. Men nu, i slutet av veckan så återstår egentligen ingenting av de braskande rubrikerna som inledde veckan. Vad blir egentligen kontentan när bekräftade uppgifter blandas med rena spekulationer? Vilken roll spelar mediernas egen rapportering i viskleken?
Drönardrevet har i veckan gått - igen.
Reporter: Martina Pierrou
-
Kändis efter kändis har de plockat till sitt stall.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Först de stora namnen inom ekonomijournalistik, därefter kulturskribenter, dokumentärmakare, utrikeskorrespondenter och en profilerad public service-programledare. 79 namn finns listade på EFN:s hemsida som medarbetare och listan fortsätter att växa. De senaste månaderna har medienyheterna inte varit få om vilka som värvats till EFN. Ekonomikanalen som efter att ha varit på dekis under lång tid, på randen till undergång, har nu fått en ny chans till revansch.
Vad blir annorlunda den här gången i Handelsbankens mediekanal? Kommer en fullspäckad stjärnhimmel lösa låga tittarsiffror? Kan man bevaka storbankerna när man själv är en del av bankväsendet? Följ med till nybyggnarna på Blasieholmen.
Reporter: Martina Pierrou
Mer från EFN:s universum. För vad berodde den här kovändningen på?
Från nedläggning till storsatsning. Och vad är det banken vill med den här kanalen? Erik Petersson har intervjuat EFN:s styrelseordförande.Reporter: Erik Petersson
Det är en utveckling som pågått under lång tid. Sportjournalister får allt svårare att nå de stora idrottsstjärnorna, framförallt inom den största sporten av dom alla - fotbollen. Där bygger de stora klubbarna i Italien, England och Spanien egna kommunikations- och PR avdelningar.
I och med journalisternas krympande access till spelarna växer klubbarnas kontroll över mediebilden. I den finns det knappast utrymme för några frågor om misslyckade värvningar eller lite speltid till de egna spelarna.
Samtidigt tycks de tidigare så ljusskygga fotbollsagenterna nu ta en större och större plats i rampljuset. Vilken roll får den traditionella sportjournalistiken i ett medielandskap som tycks stå under förändring?
Reporter: Alexandra Sannemalm -
För en månad sen avslöjade Expressen att en journalist på DN överfört en stor summa pengar till en nu dömd narkotikakurir med kopplingar till Foxtrotnätverket.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
DN gav i uppdrag till en advokatbyrå att utreda saken och det pågår även en förundersökning hos polisen kring transaktionen, ingen är där ännu delgiven misstanke om brott. I veckan stod det dock klart att reportern får lämna tidningen - men flera frågor återstår.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Flera internationella journalister har under augustis sista veckor fått en unik inblick i ett ukrainskt fängelse. Reportrar har fått intervjua ryska krigsfångar, flera av dom unga värnpliktiga, som tillfångatagits av den ukrainska armén efter offensiven i Kurskregionen.
Men reportagen från fängelset ser väldigt olika ut. Hur närgångna får medier vara i porträtteringar av krigsfångar? Går krigets lagar på tvärs med journalistikens logik?
Reporter: Martina Pierrou
Det finns ett kaninhål kring annonser i svenska mediers nyhetsappar. Producent Erik Petersson har upptäckt att det ibland är väldigt lätt att hamna fel. Istället för att hamna på den där artikeln jag ville läsa så råkar jag rätt ofta komma åt och av misstag klicka på annonser.
Reporter: Erik Petersson
-
En av de mest tongivande alternativsajterna Nyheter Idag ligger nere. Inga uppdateringar på ett halvår. Samtidigt går Samnytt på knäna ekonomiskt och ber läsare om donationer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad är det egentligen som händer med de sajter som under de senaste 10 åren specialiserat sig på migrationskritiska artiklar? har de blivit överflödiga? Är det en kris eller ett skifte som råder i svenska alternativmedier?
Reporter: Martina Pierrou
Armand Duplantis har varit hett stoff i svenska medier. Det, sedan hans historiska världsrekordhopp i OS-finalen i stavhopp i somras. Redaktionernas vinklar om firandet, den stundande semestern och stavhopparens allmänna framgångståg har varit många.
Men i veckan publicerade Aftonbladet en artikel som fick oss på Medierna att börja fundera på varför det förekommer så mycket varumärken i rapporteringen om Armand Duplantis.Reporter: Erik Petersson
Vi befinner oss i slutet av augusti. Det är lite svalare i luften om kvällarna och getingarna som var så pigga i juni verkar nu lite vimmelkantiga.
Industrisemesterveckorna är över och återigen fylls kollektivtrafiken av jobbpendlare.
Men ingenstans är det väl så tydligt att sommaren sjunger på sista sucken som i journalistiken?“Komma tillbaka till jobbet-vinklarna är en till synes outtömlig källa till innehåll för landets radioprogram, morgonsoffor och tidningsredaktioner. Och oavsett om det handlar om minska på alkoholen, börja träna eller gå upp ur sängen på morgonen så tycks budskapet vara att augusti är en förfärlig tid.
Reporter: Alexandra Sannemalm
-
Vittnen, förstahandsuppgifter och berördas egna ord är guld för en nyhetsrapportering under pågående dramatik. Men blev det för nära för snabbt i P4:s direktsändning?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi har i veckan tittat på ett veckoaktuellt exempel av just en sådan intervju som fått flera radiolyssnare att haja till.
Reporter: Martina PierrouHur kan inflationen både stiga och ligga still samtidigt?
Ja, det har blivit en liten tradition - att den månatliga statistiken från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inflationen i Sverige basuneras ut i alla Sveriges medier i samma stund som den släpps. Inflationen som på senare tid fått den svenska ekonomin i svaj har lett till en push-notisbonanza varje månad.
I veckan var det dags igen! Dom senaste heta siffrorna var här! Men… det är inte helt lätt att som nyhetskonsument orientera sig i jungeln av de olika mediernas inflationsrapportering. Samma statistik kan nämligen ge helt olika push-notiser.
Reporter: Fanny Hedenmo
Golfströmmen, denna livsnödvändiga havsvirvel; håller den på att fullständigt braka samman som en följd av den globala klimatkatastrofen?
Ja, i veckan har vi kunnat läsa skräckrubriker om att det är en nära förestående verklighet. Det är heller inte första gången vi ser de ödesmättade artiklarna om Golfstömssystemets kollaps.
Och det är i ärlighetens namn inte heller första gången vi på Medierna gör reportage om publiceringar där studier lyfts ur sina vetenskapliga sammanhang och målar fan på väggen. Under förra veckan publicerade Aftonbladet en artikel som handlar om att Golfströmssystemet kan kollapsa redan under 2030-talet.
Artikeln bygger på en ny studie från universitetet i nederländska Utrecht. En studie som fortfarande är under granskning – och som ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift.
Hur kommer det sig att landets redaktioner gång efter annan tycks publicera alarmerande artiklar om Golfströmmens kollaps utan att blinka?
Reporter: Alexandra Sannemalm
- Visa fler
