Avsnitt
-
Geologipodden åker på studiebesök! I enlighet med säsongens tema gör vi det för ett arbetsplatsbesök och först ut är geologen och paleontologen Ida. Hon jobbar nämligen på ett naturhistoriskt museum! Alla förstår att det väckte vår nyfikenhet?
Och ja - det är exakt samma Ida som vi hörde i avsnitt 29. Och JA - vi får en uppföljning på vad hon hunnit ta reda på om fisködlerumpan från jura! Mesozoikums blodtörstiga delfiner: ichtyosaurierna. Vi beger oss även till devon och Grönland där man först hittade så kallade "övergångsformer" (obs säg inte så) mellan vattenlevande och landlevande djur. Samt snuddar lite vid hur massutdöenden kan ge utrymme för nya arter att utvecklas. Evolutionen va? Vi får inte nog!
Tack vare vår vana att producera skamlöst långa avsnitt hinner vi dessutom med en sväng in i konsultbranschen och prata om olika karriärvägar. Och som om detta inte vore nog är underbara undrar-Indra tillbaka efter föräldraledigheten! Den här gången med en lyssnarfråga från gotländska dagisbarn! Vad är det för märklig och tung sten? Foton kommer på instagrammet!
Vi lovar er även en hel del nördfniss och att den som orkar lyssna till slutet belönas med både Idas och Johannas topp-tre-Taylor-Swift-låtar (och ja - för dig som är insatt och uppmärksam kan vi bekräfta att detta spelades in innan Tortured poets-albumet släpptes).
-
Geologipodden är tillbaka med en sjätte säsong! Temat är som vanligt GEOLOGI men nu ska vi ta och reda ut vad geologiska kunskaper egentligen kan ge oss. På vilket sätt är den lokala geologin helt avgörande för varje samhälle, och varför är det viktigt att veta vad vi bor på?
Statsgeologen Jenny Andersson från avsnitt 40 är tillbaka och vi förväntar oss nya insikter om slabbedabb-gnejserna. Vad ska vi göra med dom? Varför finns det arsenik i vissa gamla graniter men inte i andra? Hur kan det vara så att 100 år gamla berggrundskartor är mer informativa än de nykarterade? Och hur söker man jobb som Linnés lärjunge 2024?
Förutom detta diskuterar vi fördelen med att bo nära en aktiv vulkan, hur ovanligt det är med geologer som saknar sin egen stensamling samt hur man överlever möten med vildsvin. Extremt relevant, intressant och spännande tycker vi och hoppas att ni hänger på!
-
Saknas det avsnitt?
-
Studiebesök hos dendrokronologen Johannes Edvardsson! Vi tittar närmare på trädringar och får lite inblick i vad gamla träd kan berätta för oss.
-
BUCKLE UP! Det är dags för finalen i vår tidsrese-serie Tillbaka till urtiden! Lite sorgligt (men vi misstänker att det kan komma skäl att även i framtiden prata om saker som hände för apamånga miljoner år sedan). Det här är även avsnittet när vi svarar på frågan Hur blev nästan hela Sveriges berggrund till? Så ni fattar att det inte gick att hålla nere historien till under en timme.
Superautentiska ljudeffekter kommer från färgkritor, och ritar gör vårt underbara husband Mattias Granbom. Den som vill rita Sverige och/eller en pung med oss kan hitta printbar PDF på instagram! Varning för att ritardelen börjar först cirka en halvtimme in i avsnittet - chilla.
Resmålet är vår längsta eon hittills: från 2,5 miljarder år sedan till 0,5 miljarder år sedan. Med löfte om att vi kanske förenklar en del. Hur förändrades jordens plattektonik efter "den varma bergskedjeveckningen" under arkeikum? Och vad har det med Mattos brödbakning att göra? Vilka var med och bevittnade detta? Vi träffar urtidsdjur som man kan tänka sig som blobb-mjukisar. Svintidiga eukaryoter, det äldsta kända multicellulära livet!! Syret ersatte metan som det mest populära grundämnet i atmosfären - helt revolutionerande eller en jordens största katastrof?
Onödiga geologi-begrepp: sessila vs. bentiska organismer. Avsnittet utspelar sig i Bagarmossen (bagis-gnagis) och bakgrundsljuden står Indra och redaktionens nyaste medlem för, Astrid, tidigare känd som Bubbis. Och snöplogen!
-
Johanna och Wilma får lift med statsgeolog Jenny Andersson. 4 miljarder bakåt i tiden reser vi, till nästa stoppet på vår ur tidsresa: arkeikum. En mycket märklig tid på jorden, för själva jordskorpan var som en sladdrig disktrasa. Varma bergskedjebildningar vilken grej.
Blir det några feta mineral och bergarter? Självklart. Först och främst spenderar vi kvalitetstid med daterings-mineralet zirkon (kan beskrivas som ett ständigt pendlande mellan hopp och förtvivlan). Vi träffar även på den TUNGASTE varianten av basalt: komatiit. Är slut hos leverantör och produceras inte längre på jorden!
En icke-geologi-relaterad fråga som vi ofta får är Hur vet ni när ett avsnitt är färdigt? och svaret är förstås att Det vet vi inte. Vårt 40:e avsnitt hade kunnat bli flera timmar långt ifall inte tekniken gett upp alldeles lägligt. Men tack och lov hann vi först med en de-tour ner i meteoritnedslags-träsket igen, grattis alla oss som saknat Hummeln! -
Varför handlar så få poddar om när THE EARTH’S CRUST BECAME SOLIDIFIED? Geologipodden bjuder på ett samtal om när jorden var alldeles FRESH. Vi snackar basic planetbildning (spoiler gravitationen är den som pekar med hela handen) och om problemet med att bo på en tektoniskt aktiv planet. Om när månen blev till och vad den tillverkades av. Men hur vet vi något av det här? Finns det ens kvar någonting från jordens bebis-eon? Inga fossil kanske men ett riktigt bra dateringsmineral som du absolut hört oss prata om tidigare. Men aldrig förut om hur det blev inkapslat i en giraff! Och som så ofta när vi bjuder in husbandet för att prata geologi får vi stå ut med musikreferenser. Just den här låten har vi taggat inför i över två år!
-
Halleluja det är dags för fältpodd! Den här gången får ni hänga med till en bit urberg som flera gånger spruckit upp och limmats ihop av mantelmagma. Skånes näsa: Kullaberg! Vi träffar gångbergarter, kontaktsmältor och högtrycksmineral i denna reaktiverade deformationszon (säg den meningen fem gånger på raken). Dessutom pratar vi lite om vardagen post examen och hur det är att YRKESARBETA som geolog. Kan man ens göra det? En helt ny röst gästar Geologipodden och skänker oss lika mycket nördighet som entusiasm! Triggervarning: en oproportionerligt stor del av avsnittet ägnas åt diverse havslevande djur och växter som nästan inte alls har med geologi att göra. Allt för att ge alla geologi-lovers den autentiska fältkänslan!
-
I det här avsnittet ska vi nörda ner oss i magmatiska processer och vulkanöar: Lovisas lavastenar från Lanzarote! Det blir en go stund på geologiska institutionen att se fram emot. Syreisotoper, hawaiianska namn på olika typer av lava, preliminära provresultat och självklart en titt genom mikroskopet. En internationell gäst med nya insikter om annan vulkanö dyker upp! Ni får dessutom även följa med oss ut och pulsa i snön när vi introducerar en HELT NY SERIE. Fältbesök på ett kriminellt spännande tema. Kommer vi överhuvudtaget att reda ut vilket brott det handlar om? Vem kastar den första stenen?
-
I första avsnittet på femte säsongen tar vi oss tillbaka till den här planetens barndom: prekambrium! Det blir riktigt gamla grejer för nu ska vi gräva ner oss i allt som hände innan den kambriska explosionen, för 542 miljoner år sedan. Som tur är tänker vi sprida ut den här tidsresan över hela säsongen (inte ens vi hinner med 4 miljarder år på under en timme). Viktiga händelser är bland annat att månen blir till, supertidiga spår av liv, kossor som kör traktor, nästan hela Sveriges berggrund bildas och ett gäng olika superkontinenter hinner skapas och brytas upp. Ett väldigt grönt mineral dyker upp i veckans kvartssamtal och dessutom berättar vi lite om vad som pågår i Lovisas och Johannas examensprojekt. Vulkaner och meteoritnedslag, hurra!
-
Det är dags att runda av bergskedjesäsongen. Och istället för att bara sitta och snacka kontinentkollisioner, metamorfa bergarter och överskjutningstektonik tänker vi ta er med ut i spenaten. Och eftersom spenaten ibland ligger omkring 1000 meter över havet blir det mest dvärgbjörk! Vårt resereportage börjar strax väster om Vålådalen, går via Stensdalen och Gåsen till Helags och sen norrut via Sylarna till Storulvån. Inga krav på att hänga med i geografin, vi blandar också ihop knölar och klumpar. Hur många renar och/eller stenar fick följa med hem är den stora frågan. Svåra ord och begrepp: sandur, talus, och torkrum. Känsliga lyssnare varnas för dåligt väder och urusel sikt men vi lovar att inga fjällvandrare förolyckades under fältinspelningarna. Bonus: en undring om deformerade ammoniter! Visst kan de vara bra till något?
-
Vi fortsätter att ägna oss åt spår av kontinentkrockar. Bergskedjor! I andra delen av vår intervju med experten Lotta Möller spenderar vi mindre tid vid rötterna av den "gamla" bergskedjan i Halland (ungefär 1000 miljoner år gammal) och mer i den "nya", känd som fjällkedjan (bara 400 miljoner år). Vi unnar oss flera komplicerade frågor och fenomen. Som varför en kontinent-kontinent-kollision någonsin slutar. Hur det gick till när fenomenet "skollor" bevisades, vad dom består av och heter! Särv, Seve, Lala, Po och Tinkywinky. Alla måste anteckna när det handlar om Ottfjället! Påminn oss förresten att posta foton på den "tektonostratografiska" kartan ifall vi glömmer det. På instagram alltså, @geologipodden. Dessutom får vi vara med om ett kärt återbesök! En röst vi känner igen från Alp-avsnittet. Kalkstensentusiast, expert på triassiska utdöenden och framför allt dom märkliga OOIDERNA. Kan du gissa vem? Sist men inte minst och bättre sent än aldrig: God Jul önskar Geologipodden-redaktionen!
-
Ni vet vad man säger om den som väntar på något gott. Och ni har ju väntat på just det här ända sen september. Tack för ert tålamod! Nu ska ni få lyssna på ett riktigt gött snack. Nu blir det kontinentkollisioner! Sent i december träffade vi bergskedjeexperten Lotta Möller och snacket blev så gött att vi till och med bjuder på ett dubbelavsnitt. Eller två halva avsnitt, beroende på hur man ser det. CLIFF HANGER! Ett annat bärande tema i avsnitt 33 är vad Lovisa ägnar all sin tid åt för närvarande, nämligen Kanarieöarna och deras vulkanism. Vad hittar hon för märkliga grejer i sina lavastenar? Och när vi ändå har henne på plats passar vi på att be Lovisa visa en av sina äldsta kärlekar. Dunkleosteus! Pansarfisken från devon! Sen hinner vi med en bonus-de-tour till Gotland. Maxat.
-
Förra tisdagen klev Johanna på tåget i Malmö. Det rullade norrut. Men var? Var befann hon sig förra veckan och varför då? Den som brukar hänga med oss även på instagram kanske har sett att där fanns gott om både små och stora stenar. Ganska höga berg och djupa dalar. Och att det var gott om snö! Vi avslöjar inte mer eftersom det skulle förstöra den klassiska och mycket populära gissningsleken som dyker upp 5 minuter in i avsnittet. Vart? Vart?! Utlovas: fältpodd, fikatips, kalksten, spår av dramatiska händelser, museibesök, fossilfynd, geologiintresserade personer som vi aldrig träffat förut (men varav en röst som möjligen är bekant). Kvartssamtalet dyker upp i mitten av avsnittet och äntligen får vi nosa på dessa mystiska men extremt vanliga mineral: FÄLTSPAT.
-
Tid att reflektera över chockdeformerade bergarter. Tid att acceptera att vissa sjöar kanske för alltid kommer förbli åtminstone halva mysterium. Johanna pratar oproportionerligt mycket om - och umgås med - sina kusiner. Hurra! Dagens avsnitt innehåller både fältarbete och labbarbete, ingen rast och ingen ro. Vi kollar in den mytomspunna CHOCKADE KVARTSEN och letar andra spår av trasigheter och omvandling på mikroskopnivå. Veckans sjö ligger i Centralamerika där tektoniken är så knölig att vi inte fattar någonting. Till sist har vi fått en uppdatering från jakten på dom fossila ödlorna utanför Umeå, tack för det! Samt ordvitsar från Luleå. Tack för DET!
-
Packa Interrail-passet och kängorna för nu reser vi till Österrike! Vackra vyer och konstiga utdöda djur utlovas. Möjligen filosofiska utläggningar om meningen med livet. Geologipoddens 30:e avsnitt har faktiskt allt: fina fossil, feminist-rants, får med svansar och renarnas evolutionära historia, kontinenter som kolliderar, hastighetsrekord och Barbapapa-tektonik. Men oroa er inte – det blir lite trams också. Den som lyssnar ända till slutet får dessutom veta vilka som inte får följa med nästa gång vi beger oss till Alperna.
Triggervarning: milt häcklande av dialekter och accenter. -
Hur nära släkt är gråsuggan med den sedan länge utdöda trilobiten? Den frågan ägnade vårt intervjuoffer tio veckor åt att fundera över. Äntligen tar vi chansen och frågar Ida vad hon egentligen kom fram till förra året. Idag spenderar hon istället dagarna tillsammans med en fisködlerumpa från juratiden. Den passar vi på att prata lite om också. Dessutom bjuder det här avsnittet på en liten uppdatering från Johannas underbara kratersjö i Småland. Hurra! Och sist men inte minst tar vi en sväng förbi däggdjurens värld. Annars känner vi oss missunnade leddjuren, havsreptilerna och sjöarna. Vad har hobbykemister, hemma-bomb-byggare och apor gemensamt?
-
Ni har varit tålmodiga och nu är dagen här. Vi är redo och tror att ni också är det. Nu vänner ska vi prata om hur berg blir till. Välkomna till Geologipoddens introduktionskurs i bergskedjeveckning! Det är inte den här gången vi går på djupet, inga magmakammare i det här avsnittet. Lite mantelrörelser utlovas men mest tramsar vi runt och kollar in våra favoritbergskedjor. Sniffar lite på dom och värmer upp inför en säsong i bergens tecken. Varför krockar kontinenter? Vad är det för skillnad på ett lagom stort berg och ett absurt höga berg? Vilken är den högsta punkten Lovisa besökt? Dessutom en önskesjö där djupet magiskt ändras. Med 14 meter! Bon appetit!
-
På med kängorna och packa matsäcken! Istället för att mjukstarta säsong fyra kastar vi oss rätt ut i spenaten. Och det är inte vilken landform som helst som ska undersökas, det är en SJÖ! Väntan har varit lång men nu är äntligen succéserien Veckans Sjö tillbaka. Med buller och bång.
Formatet är lite som "En prinsessas dagbok" men istället för kungligheter är det geologinördar och dagboken består nästan bara av fältanteckningar. Om sten och fossil och saker som hände här för sisådär en halv miljard år sedan.
Avsnittets lyssnarfråga handlar inte om en sjö men däremot om en ö. Och just denna ö har vi faktiskt besökt, och kan därför dela med oss av krogrekommendationer! Och som om det inte vore nog innehåller vårt tjugosjunde avsnitt en inbjudan till Geologipoddens första get-together-meet-up! Ses sommaren 2023! -
Lagom till att semestrar och sommarlov börjar ta slut säger vi PAUS. Sveriges första och, åtminstone än så länge, största svenskspråkiga podcast om geologi är tillbaka till hösten. Avsnittet utspelar sig mellan 600 och 1200 meter över havet och det blir en hel del närkontakt med Jämtlandsfjällen. Till ljudet av den sprakande brasan tar Johanna sin bättre hälft till hjälp med att summera och blicka framåt. Truls passar på att reda ut varför sten är ett bra att ha när man ska skydda sig från stormiga hav och tack vare en fråga från Gustav kan vi konstatera hur granit är ganska mycket som ischoklad. Dessutom introduceras en NY SERIE där Lovisa får utrymme att nörda loss! Först ut i Lovisa Visar är en kändis från den tredje Jurassic Park-filmen. Säsongsavslutnings-bonus: dom topp tre bästa anledningarna till att fjällvandra i riktigt skitväder!
-
Alla som undrat hur det ska gå i tidsresan till urtiden kan äntligen andas ut! För i och med det här avsnittet avslutar vi följetongen som startade i kambrium för 542 miljoner år sedan. Under de senaste säsongerna har Geologipodden besökt ordovicium och trias och krita och oligocen och många andra spännande tider. I det här avsnittet fokuserar vi på dom senaste 2,6 miljoner åren: kvartär - nedisningarnas tid. Till vår hjälp har vi ingen kvartärgeolog så syster och bror Granbom utgår i stället från tecknade och animerade filmer samt indiemusik. Ibland uppbackat av sånt som Johanna hört på universitetet och/eller läser på Wikipedia. Hur känner man igen morän? Varför ligger det morän över i hela Sverige? Hur kan inlandsisen, som försvann för över 10 000 år sedan, skapa jordbävningar i Västergötland idag? Och vad har istider med astrologi att göra? För det verkar faktiskt vara viktigt att planeterna står i linje. I och med att vi nu avslutar resan från kambrium till idag innehåller det här avsnittet även en trailer för fortsättningen: Tillbaka Till Urtiden del 2. Var ska vi då? Eller snarare NÄR?
- Visa fler
