Avsnitt

  • I poddens 106:e avsnitt gästas vi av Patrik Möller, vd och medgrundare för vågenergiföretaget Corpower Ocean, som i höstas — efter 12 år av utvecklingsarbete — satte deras första fullskaliga vågkraftverk i drift utanför Portugals stormutsatta kust.

    I avsnittet tar vi avstamp i resultaten från Portugal: om processen (och kontrollrumsjublet!) från när man i augusti 2023 driftsatte sitt kraftverk, om när man några dagar senare matade ut el på elnätet för första gången, och om statusen för kraftverket efter att under ett halvår härdats av höststormar och vågor på uppåt 18 meter.

    Patrik förklarar varför Corpowers bojliknande kraftverk har potential att överkomma vad som visat sig vara den svåraste utmaningen hittills inom vågkraft: att kombinera stormöverlevnad med ett högt nyttjande av energin i vågorna. Vi får även höra om forskning i bl.a. Edinburgh och Trondheim som lagt grund för teorierna inom vågkraft och om några av de lösningar som föregått Corpowers lösningar.

    Avslutningsvis resonerar vi om vågkraftens potential. Patrik berättar om de kustband man har siktet inställt på, om hur elproduktionen från Corpowers kraftverk varierar över året och om synergier med andra kraftslag såsom solkraft och havsbaserad vindkraft.

    Om du gillade avsnittet med Patrik kan vi även rekommendera följande avsnitt:

    Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar)

    Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

  • I Sverige används årligen runt 10 miljoner kubikmeter drivmedel som tillsammans står för knappt 40% av svenska växthusgasutsläpp. I poddens 105:e avsnitt har det blivit dags att dyka ner i omställningen av drivmedelssektorn ur perspektivet från Sveriges största drivmedelsproducent Preem.

    Gäst är Peter Abrahamsson, tidigare chef på Preems två raffinaderier i Lysekil och Göteborg och numera hållbarhetschef och ansvarig för att driva omställningen av företaget. (Raffinaderierna i Lysekil och Göteborg är två av tre svenska raffinaderier, det tredje ligger också i Göteborg och ägs av St1.) I avsnittet pratar vi om Preems roll i svensk drivmedelsproduktion, om raffinaderiernas historik och om de produkter, fossila såväl som förnybara, som har producerats över tid.

    Men framförallt pratar vi om framtiden. Peter berättar om de investeringar som ska möjliggöra Preems omställningsplaner, han resonerar om resursbegränsningar för olika typer av bioråvaror, och liksom många tidigare poddgäster slår han ett slag för behovet av en snabb utbyggnad av svensk elproduktion.

    Vi får även höra Peters perspektiv på hur lagstiftning såsom den svenska reduktionsplikten och EU:s Fit for 55-paket påverkar omställningen av svensk drivmedelsproduktion.

    Om du gillade avsnittet med Peter kan vi även rekommendera följande avsnitt:

    Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023 Mikael Nordlander, Om den el- och vätgasinfrastruktur som ska möjliggöra fossilfritt stål

    Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • När Erik Dölerud senast gästade podden berättade han om företaget Modvions storslagna visioner om att bygga över hundra meter höga vindkraftstorn — av trä. Den gången handlade det om planer.

    Lite över fem år senare — i vårt 104:e avsnitt — välkomnar vi tillbaka Erik till podden bara månader efter att Modvion driftsatt sitt andra torn. Med en tornhöjd på 103 meter är det inte mindre än världens högsta vindkraftverk av trä (och för den delen en av världens högsta träkonstruktioner överlag).

    Avsnittet blev inte bara en berättelse om träkonstruktion i absoluta framkant och ambitionen att stöpa om en väsentlig del av vindkraftens värdekedja. Det är även en genomgång av hur teknikutveckling går till; om hur idéer konceptualiseras, om den centrala rollen för testning och verifiering — och den känslomässiga bergochdalbanan längs vägen.

    Vi kan även tipsa om denna artikel från sommaren 2020 då vi besökte Modvions första torn och där vi utöver Erik Dölerud intervjuade två av Modvions medgrundare, Otto Lundman och David Olivegren.

    Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

  • I poddens 103:e avsnitt gästas vi av energihistorikern Astrid Kander. Astrid är professor på Lunds universitet och bl.a. medförfattare till boken Power to the People om energiutvecklingen i Europa sedan 1500-talet.

    I avsnittet fokuserar vi på en period som på många sätt påminner om de senaste årens energikris. Den 17 oktober 1973 införde flera arabstater ett handelsembargo på olja mot länder som stöttat Israel i Jom kippur-kriget som brutit ut tio dagar tidigare. Följderna? Skenande drivmedelspriser, kilometerlånga köer vid bensinmackar, och regeringar världen över som för decennier framåt fått upp energisäkerhet på agendan.

    Vi får höra om skillnaderna mellan hur samhället hanterade energikriserna då och nu. Astrid går igenom oljans rasande tillväxt under efterkrigstiden; om en transportrevolution och ett högvärdigt och smidigt bränsle som plötsligt ersätter kolet i alla möjliga applikationer. Astrid berättar även varför just 1970-talet är den del av energihistorien som hon tycker är mest intressant (och med goda skäl kan anses vara en av energihistoriens viktigaste brytpunkter).

    Vad mer? Vi får höra några olika teorier om varför den industriella revolutionen började i England, om iterationer av de första ångmaskinerna, och hur fabriksgolven förändrades när elektriciteten kom på bred front runt förra sekelskiftet.

    Om du gillade avsnittet med Astrid kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

    Per Högselius, Om Europas beroende av fossila bränslen (inte minst rysk gas) Tomas Lundmark, Om 150 år av svensk skogsbruk — och hur ska vi prioritera framöver?

    Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

  • För tredje året i rad avslutar vi med en tillbakablick med fokus på de händelser som präglat energi- och klimatåret 2023. Som ciceron denna gång har vi med oss Chalmersprofessorn Björn Sandén (som även gästade avsnitt 1, avsnitt 28 och avsnitt 67 av podden).

    Vi tar avstamp i en följetong som Björn följt från första parkett i sin roll som vice-ordförande i det klimatpolitiska rådet: svensk klimatpolitik. Vi pratar om statusen för svenska klimatmål, om tidöpartiernas avsiktsförklaring kring klimatpolitiken och om nationalekonomen John Hasslers idéer för hur svensk klimatpolitik kan anpassas till EU:s klimatpaket Fit for 55. Vi får även höra om Björns egna forskning kring teknikspecifika visavi teknikneutrala styrmedel och om hur perspektiven kan appliceras på regeringens satsningar på ny kärnkraft.

    Från minut 51 zoomar vi ut och pratar om den globala solcellsutbyggnaden. Vi resonerar kring huruvida det ens finns historiska exempel på tekniker som vuxit i liknande omfattning och Björn resonerar kring solenergins roll, både i Sverige och globalt, under kommande decennier.

    Vad mer? Vi pratar batteriutbyggnad och tillståndsprocesser, IEA:s senaste World Energy Outlook och klimatmötet i Dubai. Och avslutningsvis bjuder Björn på ett boktips i sann julanda.

    Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du ett förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

  • När Mikael Nordlander sommaren 2020 senast gästade podden var visionerna kring fossilfritt stål i Norrbotten redan stora. Genom HYBRIT-samarbetet (där LKAB, SSAB och Vattenfall ingår och där Mikael sitter med i styrelsen och i styrgrupper för Vattenfalls räkning) pratade man om ett industriprojekt med potential att kapa 10% av svenska koldioxidutsläpp.

    När nu Mikael återbesöker podden har vi mycket att plocka upp: Hur har det gått med de fyra pilotprojekten som ska lägga grunden för tillverkningen av fossilfritt stål? Hur mycket stål har till dags datum tillverkats? Och satte även Mikael kaffet i vrångstrupen när LKAB aviserade vad de kallade “den största svenska industriinvesteringen någonsin” med potential att minska utsläppen i stålvärdekedjan med motsvarande två tredjedelar av Sveriges utsläpp?

    Men mest pratar vi om den el- och vätgasinfrastruktur som behövs för att möjliggöra satsningarna kring fossilfritt stål i Norrbotten. Vi får perspektiv på stålindustrins potentiella energi- och effektbehov under kommande decennier och de verktyg som finns tillgodo för att elsystemet ska kunna följa med. Vi dyker ner i HYBRIT:s vätgaslager (som testats sen sommaren 2022) och Mikael resonerar kring hur det kan gå till när en vätgasinfrastruktur etableras och börjar grena ut sig.

    Om du gillade avsnittet med Mikael kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

    Per Klevnäs, Om Europas materialomställning Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar)

    Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

  • Inom innovationsforskning pratar man om lärkurvor, ett mått på hur snabbt priser går ner som funktion av hur mycket av en viss teknik som installeras. Gemensamt för tekniker såsom solceller, vindkraft och elbilsbatterier (och som IEA bedömer kommer stå för lejonparten av världens utsläppsminskningar fram till 2030) är att lärkurvan är brant, för varje dubblering av kapacitet globalt tenderar priser att gå ner med runt 15-20%.

    I poddens jubileumsavsnitt (avsnitt 100!) gör vi ett djupdyk inom forskningen kring lärkurvor tillsammans med Björn Nykvist, till vardags forskare vid Stockholm Environment Institute. 2015, i en forskningsartikel i tidskriften Nature Climate Change, var Björn tillsammans med kollegan Måns Nilsson bland de första att sätta fingret på lärkurvan och de snabba prisminskningarna för litiumjonbatterier i elbilar. Sen dess har Björn följt utvecklingen och bl.a. funderat över vilka prisnivåer på batterier som innebär att även billigare personbilar och tunga lastbilar kan elektrifieras.

    Från 44.00 pratar vi om Björn och hans kollegors forskning kring fossilfritt stål. Björn gör en utblick av hur ståltillverkning sker globalt och argumenterar för varför det vätgasreducerade stål som satsas på i norra Sverige för tillfället är det mest framkomliga vägvalet i stålindustrins klimatomställning.

    Avslutningsvis, från 01.02.00, går Björn igenom slutsatserna från en rapport om en möjlig klimatomställning inom Försvarsmakten (som häromåret gjordes på uppdrag av FOI), där han bl.a. poängterar vikten av att civilsamhället och försvaret går hand i hand i omställningen och där han resonerar kring vilken av försvarsgrenarna som är mest angelägen att ställa om.

    Rapporter och forskningsartiklar som nämns i avsnittet:

    [3.30] Rapidly falling costs of battery packs for electric vehicles (Nykvist & Nilsson, 2015)

    [12.00] Assessing the progress toward lower priced long range battery vehicles (Nykvist, Sprei & Nilsson, 2019)

    [36.00] The feasibility of heavy battery electric trucks (Nykvist & Olsson, 2021)

    [51.10] Från brunt till grönt - Bedömning av av satsningarna på fossilfritt stål i Norrland utifrån ett teknik- och marknadsperspektiv (Sundén, 2023)

    [56.30] Phasing out the blast furnace to meet global climate targets (Vogl, Olsson & Nykvist, 2021)

    [1.02.10] Klimatneutral Försvarsmakt - Analys av fossilfria vägval för försvarsgrenarna (Nykvist & Mårtensson, 2021)

    Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

  • För ett par år sen intervjuade vi Mats Andersson, en av de stora pionjärerna i solcells-Sverige. Då sa han, “Jag har en BMW i3 som jag vill kunna plugga in i mitt hus, den står två meter från köksdörren. Jag har 30 kWh stående där och jag behöver 5 kWh för att klara elbehovet på natten — varför skulle jag köpa ett batterilager?”

    Det han syftade på var Vehicle-to-Grid (V2G) som länge hägrat i horisonten. I det här avsnittet benar vi ut tekniken tillsammans med David Steen, forskare i elkraftteknik på Chalmers och samordnare för ett par forskningsprojekt inom V2G tillsammans med bl.a. Polestar, Volvo Cars och Göteborg Energi.

    Vi börjar med att reda ut de praktiska aspekterna — kombinationen av laddstandarder, kraftelektronik för dubbelriktad laddning och elnätbolagens nätkoder — som behöver vara på plats för att kommersiella V2G-lösningar ska kunna komma på bred front. David berättar även om en studie där han och hans kollegor tittat på hur olika typer av laddnings- och urladdningsstrategier påverkar slitaget på elbilsbatterierna.

    Vi pratar även om den andra sidan av kalkylen: vad kan man som elbilsägare tjäna på att använda sin bil för V2G? Och hur ser potentialen på elsystemnivå ut, dvs hur stor potentiell effekt och energi skulle bilflottan kunna erbjuda om var och varannan bil kom med funktionaliteten?

    Utöver forskare på Chalmers är David även medgrundare för startupföretaget Endre som bl.a. hjälper elnätföretag att prognosticera hur elbilsladdning byggs ut i ett område. Det pratar vi kort om i slutet av avsnittet.

    Om du gillade avsnittet med David kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

    Håkan Samuelsson, Om elektrifieringen av bilindustrin Lars Olsson, Om hur vi ökar kapaciteten i de lokala elnäten
  • I vårt 98:e avsnitt gästas vi av Hillevi Priscar, chef för den svenska verksamheten på OX2, en av Europas största projektutvecklare inom vindkraft. De senaste åren har de även gett sig in i projektutveckling av solcellsparker, elnät, batterilager och vätgasinfrastruktur.

    När Hillevi började sin karriär inom vindkraftsbranschen stod kraftslaget för någon enstaka TWh per år. Idag, knappt tjugo år senare, producerar den svenska vindkraften nästan 40 TWh på årsbasis. I avsnittet tar vi avstamp i hur vindkraftsprojekten har utvecklats över tid, Hillevi berättar om hur man över tid hittat mark att bygga på, om projekt som blir allt mer storskaliga och hur man jonglerat de olika intressena som präglar projekten.

    Från minut 16 går vi igenom de mörka moln som tornat upp sig kring den fortsatta utbyggnaden. Hillevi ger förslag på hur man kommer till bukt med den tillståndstorka som rapporteras om från vindkraftsbranschen. Hon jämför med hur tillståndsprocesser ser ut i andra länder (inte minst Finland) och argumenterar för att den svenska modellen — där kommersiella utvecklare identifierar mark, tar projekt igenom tillståndsprocesser och hittar elanslutning — ändå i grunden är bra.

    Avslutningsvis (från minut 45) får vi höra om några av de ambitiösa projekt som Hillevi och hennes kollegor jobbar med idag. Vi pratar bl.a. om OX2:s projekt Galene (ett av tre svenska havsbaserade vindkraftsprojekt som hittills fått grönt ljus av regeringen) och Aurora, en gigantisk vindkraftpark mellan Öland och Gotland som om den realiseras skulle stå för motsvarande runt 20% av svensk elförbrukning. Hillevi berättar även om hur man jobbar med så kallad co-location där olika kraftslag och energilager delar elnätanslutning.

    Om du gillade avsnittet med Hillevi kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

    Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och effektivare tillståndsprocesser Magnus Langendoen, Om tillståndsprocesser och Västerbotten som ett mikrokosmos av energiomställningen Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2022
  • I vårt 97:e poddavsnitt gästas vi av Håkan Samuelsson. I tio år, från 2012 till 2022, var han vd för Volvo Cars och idag är han styrelseordförande för Polestar.

    Avsnittet tar avstamp i när Håkan Samuelsson efter tre decennier i lastbilsbranschen tillträder som vd för Volvo Cars, ett par år efter att företaget köpts upp av kinesiska Geely. De tio år som följer blir händelserika (och framgångsrika) år. Man går från att producera runt 400 000 bilar till knappt 700 000. Man öppnar fabriker i både Kina och USA. Och inte minst, Håkan och företaget beslutar sig för att lägga om strategin: 2025 ska hälften av de bilar som säljs vara elbilar och 2030 ska man vara ett rent elbilsföretag.

    I avsnittet får vi reda på hur Håkan och Volvo Cars resonerade när de valde att satsa helhjärtat på elbilar. Vi blickar även ut över den omställning som präglar den bredare bilindustrin (som Håkan jämför med hur det såg ut på 1910-talet med hundratals bilmärken bara i Detroit). Bland annat argumenterar Håkan för att biltillverkare i framtiden bör ombesörja sin egen tillgång på batterier och elmotorer. Han siar om hur kundpreferenser kommer utvecklas och går igenom hur biltillverkare kan orientera sig i en marknad som allt mer präglas av geopolitiska konflikter.

    Avslutningsvis ber vi Håkan titta i spåkulan: Vilket år säljs den sista bilen med förbränningsmotor? När kommer den första Polestar-bilen med Vehicle to grid-funktionalitet? Har vi fler eller färre bilar per capita 2040? Vilka räckvidder ligger bilar på då — och till vilken grad kör de sig själva?

    Om du gillade avsnittet med Håkan kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

    Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Anders Nordelöf, Om kobolt och miljöbedömning av elfordon
  • I poddens förra stora avsnitt om tillståndsprocesser — då med Maria Pettersson, professor i miljörätt på Luleå tekniska universitet — fick vi det övergripande perspektivet; vad är syftet med miljölagstiftningen? Hur har den utvecklats de senaste 50 åren? Och hur kan tillståndsprocesser bli mer effektiva och förutsägbara?

    Här tas stafettpinnen över av Magnus Langendoen, chef för Miljöenheten på Länsstyrelsen Västerbotten. Länsstyrelsen har en nyckelroll i miljöprövningen av i stort sett alla verksamheter som ges tillstånd i Sverige och i avsnittet får vi ett inifrån-perspektiv på hur tillståndsprocesser går till. Vi får ta del av erfarenheter från faktiska miljöprövningar (såsom den av Northvolts batterifabrik i Skellefteå) och Magnus går igenom möjligheter och utmaningar kring att snabba på tillståndshanteringen, något man nyligen tittade på i den statliga Miljöprövningsutredningen där Magnus bistod som expert i arbetet.

    Med Northvolts batterifabrik, flertalet gruvor och en stor del av svenska vatten- och vindkraftverk är Västerbotten något av ett mikrokosmos av den energiomställning som sker. Magnus går igenom några av de intressekonflikter som präglar projekten; mellan rennäringen och de som vill etablera vindkraftverk, kraftledningar och gruvor; om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden (men som pausades tillfälligt av den nya regeringen på grund av farhågan att det kan begränsa elproduktionen i en tid då den behövs som mest) — och om tillståndsprocessen för solcellsparker där konflikten med jordbruksmark inte sällan står i centrum.

    Om du gillade avsnittet med Magnus kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

    Maria Pettersson, Om vägen mot snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu
  • I IPCC:s klimatscenarier och i många sektorers omställningsplaner ligger ett tungt fokus på bioråvaror, inte minst från skogen. Men räcker skogen? Det resonerar vi om tillsammans med Tomas Lundmark, professor emeritus i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, i poddens 95:e avsnitt.

    I avsnittet tar vi avstamp under andra halvan av 1800-talet, en period då det industriella skogsbruket tar fart och resurser från skogen utgör runt 50% av värdet på den svenska exporten. Tomas berättar om hur både skogen och skogsbruket förändrats sen dess, om vilken roll politiska skogsreformer haft i utvecklingen och om hur samspelet mellan den svenska naturen, virkesmarknader och teknikutveckling inom skogsindustrin påverkar hur skogen brukas.

    Från minut 15 djupdyker vi i frågan kring olika skogsskötselmetoder. Tomas förklarar dagens dominerande skogsbruksmetod — trakthyggesbruk, alternativt kalhyggesbruk, där skogen delas upp i en mosaik av likåldriga “trakter” som avverkas i takt med att de blir tillräckligt gamla — och kontrasterar med det huvudsakliga alternativet: blädning, eller kontinuitetsbruk, där skogen består av träd i olika åldrar där de största träden kontinuerligt plockas ut utan att skogen kalavverkas.

    I poddens sista del, från minut 50, går Tomas igenom olika sätt att öka produktiviteten i skogsbruk; det handlar om alltifrån växtförädling till gödsling till metoder för att undvika angrepp från skadeinsekter (inte minst granbarkborren). Tomas resonerar även kring utmaningen att kombinera ökad produktivitet och en rik biologisk mångfald — och huruvida resurser från skogen räcker till för att möta samhällets behov på bioråvara inom ramen för energiomställningen.

    Tomas och hans kollegors artikel om biologisk mångfald och produktivitet i skogar med trakthyggesbruk respektive kontinuitetsbruk kan läsas här.

    Om du gillade avsnittet med Tomas kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer:

    Anders Lyngfelt, Om CCS — infångning och lagring av koldioxid Pål Börjesson, Om skogens roll i energiomställningen
  • I poddens 94:e avsnitt gästas vi av Johan Lindahl, generalsekreterare för den europeiska branschföreningen ESMC, European Solar Manufacturing Council, som bl.a. verkar för att få tillbaka volymtillverkning av solceller till Europa. (Johan gästade även podden redan 2017 i sin dåvarande roll som talesperson för branschorganisationen Svensk Solenergi.)

    Vi börjar med att göra ett nedslag på den europeiska solcellsmarknaden anno 2023: Hur stor andel av den europeiska elproduktionen kommer numera från solceller? Kan man prata om ett generationsskifte vad gäller utvecklingen av solpaneler? Och har den kaliforniska “ankkurvan” — där en stor andel solelproduktion innebär att elpriser och nettobehovet av el går ner avsevärt dagtid under stora delar av året — letat sig över Atlanten?

    Från och med minut 26 går Johan igenom de olika tillverkningsstegen som krävs för att få fram en solpanel. Han beskriver statusen för europeisk solcellstillverkning och går igenom hur värdekedjan globalt ser ut idag. (Spoiler alert: de flesta steg i värdekedjan domineras av kinesiska tillverkare.) Och inte minst slår han ett slag för att — i tider av geopolitiska spänningar och stora statliga satsningar på grön energi i Kina, USA och Indien — öka de politiska ansträngningarna när det gäller att möjliggöra för europeisk solcellstillverkning.

    McKinsey-rapporten som vi refererar till flitigt i avsnittet finns att läsa här.

    Om du gillade avsnittet med Johan kan vi tipsa om dessa tidigare avsnitt:

    Tommy Strömberg, Om 20 års utveckling i den globala solcellsindustrin Johan Paradis, Om hur stort (och billigt) solceller kan bli
  • Senast kraftsystemveteranen Bo Normark gästade podden la han fram en vision över hur två nyckeltekniker — batterier och vätgasproducerande elektrolysörer — kommer förändra hur elsystemet fungerar. Tre år senare var det dags att återbesöka några av de spaningar Bo kom med då: Har vi fått fram redskapen för att integrera över 40 TWh förnybar el i elsystemet? Hur har det gått med att skala upp värdekedjan för elektrolysörer? Och ligger Sverige fortfarande hopplöst efter andra länder när det gäller att använda batterier i elsystemet?

    Från och med minut 30 dyker vi ner i värdekedjan för batteritillverkning i Europa som Bo har unik inblick i genom sin roll på Innoenergy där han varit med och tagit initiativ till European Battery Alliance. Bo berättar om hur bl.a. Northvolts etableringar har lett till en kedja av ytterligare investeringar i takt med att olika typer av underleverantörer etablerar sig — och där han förutspår att batteritillverkning i Sverige inom fem år kommer omsätta mer än ett av dragloken i Sveriges industrialisering: pappers- och massatillverkning.

    Avslutningsvis argumenterar Bo för att bl.a. pandemin, flaskhalsar i de globala transportsystemen och geopolitiska konflikter lett till starkare argument för så kallad reshoring — processen där företag tar tillbaka tillverkning till de länder där man har sitt ursprung. Vi pratar även om de utmaningar och möjligheter som uppstår för svenska och europeiska företag när värdekedjor stöps om till följd av energiomställningen.

    Om du gillade avsnittet med Bo kan vi tipsa om dessa tidigare avsnitt:

    Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Erika Ingvald, Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen
  • I energiomställningen ligger en inte oansenlig del av utmaningen på bordet hos de lokala elnätägarna. Å ena sidan ser industrin ut att behöva allt mer el, i allt snabbare takt, samtidigt som det sker en omfattande utbyggnad av laddinfrastruktur. Å andra sidan betraktas en elanslutning av projektutvecklare av ny elproduktion och energilager som en allt mer svåråtkomlig resurs. Utöver det pågår en katt-och-råtta-lek mellan konsumenter, elnätföretag och myndigheter om hur regleringen av elnätet ska se ut framöver.

    I poddens 92:a avsnitt sitter vi ner med Lars Olsson, som upplevt elnätföretagens utmaningar både inifrån och utifrån. I knappt tjugo år, från 1998 till 2014, var han vd för en rad elnätföretag: Karlstads El- och Stadsnät, nätdivisionen på Göteborg Energi och sedermera Falbygdens Energi. Sen dess har han jobbat som rådgivare och konsult åt bl.a. elnätföretag, projektutvecklare och startups.

    Vi tar avstamp i hur elnätföretagens verksamhet utvecklats de senaste 30 åren — en period där elförbrukningen i stort sett legat konstant. Lars berättar om sin tid som elnätföretags-vd, där arbetet framförallt gick ut på att bibehålla kvalitén i elnätet och anpassa sig till nya regleringar. Vi får höra om hur elnätet är dimensionerat, hur elanvändning varierar över dygnet och mellan årstiderna, och hur de olika nivåerna — lokal-, region- och transmissionsnät — förhåller sig till varandra.

    Men framförallt går vi igenom några av de största utmaningarna som de lokala elnätägarna står inför och några av de mest lovande lösningarna. Dels pratar vi om så kallade villkorade elanslutningar (där aktörer förpliktigar sig att under vissa förutsättningar begränsa sin förbrukning eller produktion) med syfte att öka anslutningar av nya elanvändare och mer förnybar elproduktion. Lars delar även sina tankar kring hur flexibla resurser såsom batterier, vätgasproducerande elektrolysörer, elbilsladdare och värmepumpar kan bidra till lösa upp knutar i elnäten — och hur en sådan utveckling kan se ut i praktiken.

    Om du gillade avsnittet med Lars kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden:

    Torbjörn Thiringer, Om kraftelektronik som möjliggörare i energiomställningen Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el
  • I poddens 91:a avsnitt gästas vi av Anders Nordelöf, forskare i miljösystemanalys på Chalmers. I avsnittet fokuserar vi på Anders specialområde: miljöbedömningar av elfordon.

    Anders börjar med att gå igenom den huvudsakliga metoden för att bedöma miljöpåverkan från olika produkter: livscykelanalyser. Vi får höra om hur Anders och hans kollegor går tillväga för att samla in data från till exempel tillverkningsprocessen av batterier, vilken typ av miljöpåverkan som är mest intressant i deras analyser och utmaningarna kring att följa ett teknikområde med en så pass snabb utveckling.

    Med jämna mellanrum dyker det upp nyhetsartiklar om “blodsbatterier” — inte sällan med hänvisning till utvinningen av kobolt i Demokratiska republiken Kongo, eller Kongo-Kinshasa som det också kallas. Från minut 19 berättar Anders om resultaten av en studie som han genomfört tillsammans med sina kollegor Rickard Arvidsson och Mudit Chordia: Quantifying the life-cycle health impacts of a cobalt-containing lithium-ion battery. Vi får höra om problematiken kring koboltutvinning i Kongo-Kinshasa, om framställningen och hälsopåverkan från övriga processteg i batteritillverkning — och vilka slutsatser han drar från studien.

    I poddens sista del, från minut 39, tar vi ett steg tillbaka och — med utgångspunkt i en annan artikel från Anders och hans kollegor, Metal Requirements for road based electromobility transition in Sweden — pratar om de utmaningar som sker i takt med att transportsektorn elektrifieras. Anders berättar om de metaller som han ser som mest kritiska i takt med att efterfrågan på komponenter såsom batterier, elmotorer, laddinfrastruktur och bränsleceller ökar. Avslutningsvis resonerar Anders kring huruvida vi håller på att ersätta ett problem, förbränning av fossila bränslen och utsläpp av koldioxid, med ett annat: utvinning av metaller och de miljöutmaningar som kommer med det.

    Om du gillar avsnittet med Anders kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden:

    Kristina Edström, Om vägen mot mer energitäta och kostnadseffektiva batterier Björn Sandén, Om tekniska lösningar för 10 miljarder människor
  • I poddens 90:e avsnitt gästas vi av Hans Kreisel. Hans är vd på Nordion som bland annat äger det svenska stamnätet för gas.

    Vi tar avstamp i Hans tidigare roll som vd på Skellefteå Kraft under perioden då Northvolt valde att placera sin fabrik i Skellefteå. Hans berättar om hur Skellefteå Kraft i flera år hade jobbat för att möjliggöra etableringen av energiintensiv industri i området och hur det gick till när Northvolt fattade sitt beslut.

    Bara något år efter att Hans tillträdde som vd för Nordion befann sig Europa i en djup energikris. Från minut 16 berättar Hans om hur situationen upplevdes från Nordions roll som stamnätsoperatör (alternativt “TSO”) och hur Europa lyckades säkra upp tillgången på gas när ryska energiimporter föll bort. Hans svarar även på frågan om huruvida energikrisen nu är över.

    Från minut 37 tar vi ett grepp kring omställningen inom gasbranschen. Hans berättar om hur man både på EU-nivå och i en svensk kontext jobbar för att få ner utsläppen från fossil gasanvändning, vilken roll biogas har, och hur han ser på den allt starkare konkurrensen om bioråvaror.

    Avslutningsvis dyker vi ner i ett område som ligger Hans varmt om hjärtat: en ny infrastruktur för vätgas. Vi får höra om två potentiella vätgaspipelines som Nordion planerar för tillsammans med sina europeiska branschkollegor: Nordic Hydrogen Route runt Bottenviken och Baltic Sea Hydrogen Collector under Östersjön. Hans slår ett slag för fördelarna med att överföra energi via vätgas i pipelines jämfört med el i kraftledningar och resonerar kring hur lokal vätgasproduktion kommer stå sig jämfört med import från andra kontinenter.

    Två rapporter som hänvisas till i avsnittet är Analysing the future demand, supply and transport of hydrogen där bl.a. Nordion står som avsändare, och Energiforskrapporten, The role of gas and gas infrastructure in Swedish decarbonisation pathways 2020-2045.

    Om du gillar avsnittet med Hans kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden:

    Per Högselius, Om Europas beroende av fossila bränslen (inte minst rysk gas) Per Klevnäs, Om Europas materialomställning
  • Dagens gäst är Kristina Edström, en av Sverige och Europas främsta batteriforskare. Hon är bland mycket annat professor i oorganisk kemi på Uppsala universitet och koordinator för EU:s stora forskningssatsning på framtidens batterier, Battery 2030+.

    I avsnittet tar vi avstamp i de framsteg som skett kring batteriutveckling de senaste decennierna. Kristina svarar bland annat på vad det finns för likheter mellan läkemedelsutveckling och batteriforskning. Varför kallas moderna litiumjonbatterier för “gungstolsbatterier”? Och varför är litium, nickel, kobolt och järn populära batterimetaller?

    Men framförallt handlar avsnittet om vad Kristina och hennes kollegor kallar framtidens batterier; en mängd olika batterityper med syfte att dels uppnå högre energidensitet och dels för att nyttja billigare och mer miljövänliga material — och allra helst både och. Kristina argumenterar för att vi behöver så kallade solid state-batterier för att producera battericeller med en energitäthet på 450 Wh per kg (jämfört med dagens bästa litiumjonbatterier på runt 350 Wh per kg), och varför det blir svårt att komma längre än så. Hon går även igenom alternativa batterikemier och förklarar varför hon ser natriumjonbatterier som “näst på tur”.

    Om du gillar avsnittet med Kristina kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Patrik Johansson, Om framtidens batterier; Dan-Eric Archer, Om batterier i elsystemet; Christian Ekberg, Om återvinning av batterier, solpaneler och kärnbränsle

  • Ska vi nå våra klimatmål tyder det mesta på att det är mycket som behöver byggas kommande decennier: det är bland annat elproduktion, elnät, gruvor och nya typer av industrier. I poddens 88:e avsnitt dyker vi tillsammans med Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet, ner i ett område som ofta får bära hundhuvudet för att dessa projekt drar ut på tiden eller inte blir av alls: tillståndsprocesser.

    Vi tar avstamp i Maria och hennes kollegors rapport “Miljölagstiftningen och industrins framtida konkurrenskraft” om hur miljöprövningen, kärnan i en tillståndsprocess, har utvecklats de senaste 50 åren. Vi får höra om flera framgångsrika exempel — där utsläpp sjunkit drastiskt samtidigt som industrier bibehållit eller ökat sin konkurrenskraft — under 70- och 80-talet och om hur miljöprövningen har utvecklats sen miljöbalken introducerades 1999. Vi exemplifierar även hur tillståndsprocessen ser ut för två typer av verksamheter: gruvor och vindkraftverk.

    Från och med minut 34 pratar vi om hur tillståndsprocesser kan utvecklas framöver. Maria benar ut resultaten från två statliga utredningar, Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen, och ger sitt perspektiv på förslag såsom en grön gräddfil (där projekt inom till exempel förnybar energi eller kärnkraft får förtur i tillståndsprocessen) och en miljöprövning som i större grad premierar klimataspekter eller genererade arbetstillfällen. Maria ger även sitt perspektiv på kritik om att miljöprövningen i för stor grad tar hänsyn till enskilda arter (bl.a. här och här) och ger handfasta tips på hur tillståndsprocesser kan kortas.

    Rättelse: Vid minut 50 säger Erik, med utgångspunkt i en artikel på Svenska Dagbladet, att det var ett faktafel att Cementa stoppades på grund av en fjäriltyp i området. Artikeln handlar dock inte om orsakerna till varför Cementa fick nej av domstolen utan utgick från Länsstyrelsens argumentation kopplat till den efterföljande tillståndsprövningen.

    Om du gillar avsnittet med Maria kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Sverker Sörlin, Om Norrlands industrialisering — då och nu; Erika Ingvald, Om hur vi får fram mineraler till energiomställningen

  • För att nå Europas klimatmål är energiomställningen — alltså övergången till fossilfri energianvändning — central. I Solcellskollens 87:e poddavsnitt argumenterar Per Klevnäs, medgrundare av konsultföretaget Material Economics och partner på McKinsey, för att Europa även står inför en materialomställning.

    Vi tar avstamp på hemmaplan och i rapporten Klimatagenda för Sverige där Per och hans kollegor ger en bild av hur Sverige kan nå målet om netto noll-utsläpp till 2045. I avsnittet får vi dels en bild av var svenska utsläpp sker, hur svensk export bidrar till sänkta utsläpp globalt och perspektiv på hur nya möjligheter och komparativa fördelar uppstår i takt med att fler sektorer genomgår djupa teknikskiften.

    I avsnittets huvuddel (från 25 minuter) pratar vi om omställningen av europeisk industri med utgångspunkt i fyra stora utsläppare och tillika samhällskritiska material: cement, stål, plast och ammoniak (huvudingrediensen i konstgödsel). Här utgår vi från Material Economics rapporter Industrial Transformation 2050 och The Circular Economy (som tillsammans citerades över 30 gånger i industridelen av förra årets stora IPCC-sammanställning). Per målar upp en komplex och fascinerande bild där nya tillverkningsprocesser, effektivare användning och ökad återvinning alla är bärande delar av lösningen.

    Många industriföretag står inför stora investeringar i både tekniskt och kommersiellt oprövade lösningar, något som Per och hans kollegor kallar bet the company decisions. I avsnittets sista del (från 1h 16 minuter) går vi igenom hur beslutsfattare och samhället i stort kan understödja omställningen och minska risken för de företag som går före. Per resonerar även kring vad senaste årens energikris innebär för industrins omställning.