Avsnitt

  • I den här videon får du en sammanfattning av avsnitt 251 kring finansiella rådigivare på 26 minuter. Och ja, det kan vara en kortpodd på 26 minuter med tanke på att #351 är vårt längsta poddavsnitt någonsin på lite över 2 timmar 🤣


    Det finns ganska mycket stöd för att god finansiell rådgivning är värdefull. Det ger ofta både mer pengar i slutändan och ett bättre välmående i form av t.ex. mindre ekonomisk oro. Problemet är att det även finns stöd för att ganska många rådgivare ger riktigt dåliga råd – inte av ondo eftersom de själva följer dem 🙈. Därav detta avsnitt där vi försöker gå på djupet kring finansiell rådgivning.


    Jag har varit med om riktigt dålig finansiell rådgivning. Jag har inspelningar med rådgivare från storbanker som jag inte publicerat för att de är ren katastrof med en rimlig avkastningsförväntan på 15% över tid, mot forskningens 5%, tips om en nischfond istället för bred indexfond och så vidare. Det spelar ingen roll om rådgivaren har varit på storbank, nischbank, försäkringsmäklare eller liknande.


    Så problemet för de flesta av oss handlar snarare om:


    - Hur hittar jag en duktig finansiell rådgivare? och

    - Hur vet jag att hen är duktig?


    Det är därför vi i detta fördjupningsavsnitt försöker göra ett heltäckande avsnitt om finansiellrådgivning. Du får exempel på många frågor som du kan ställa till en potentiell rådgivare, tips och råd kring misstag att undvika. Men det handlar också om att faktiskt också bli en bättre kund i form av att ha rätt förväntningar på finansiell rådgivning. Många av oss går in med förväntningar om att få tillgång till exklusiva investeringar, bättre avkastning (än index) eller liknande.


    Värdet med en finansiell rådgivare - som vi baserar på studier, partsinlagor och flera olika källor - är till upp till 3% högre årlig avkastning. Allt så klart beroende på situation och förutsättningar. Det viktiga är att dessa upp till 3% kommer INTE från att rådgivaren ska hjälpa till med att slå index, snarare hjälper hen dig att undvika de vanligaste beteendemisstagen som vi alla gör och att vi i princip alla ligger fel i förhållande till vår risktolerans.


    Jag påstår att oavsett hur duktig man än är, så kommer man alltid ha tvivel (har jag gjort rätt?) särskilt i situationer då det kommer ny information (förändring i räntan, ett tillgångsslag som gått bra, ens portfölj ökar i absoluta tal etc) eftersom det kommer ALLTID finnas en portfölj, strategi eller tillgång som går bättre än det man själv har. Tricket blir således att hitta skärningspunkten mellan sig själv, sin situation och en investeringsstrategi där ute.


    För den informationen finns där. Den finns hos oss, hos Småspararguiden och många andra. Det som det inte finns fler av är dig. Därav upplever jag att värdet med finansiellrådgivning är att ha någon att bolla med, att ha någon att anförtro sig till, att ha någon som hjälper mig att hitta just den skärningspunkten och en strategi och plan som du kan hålla dig till över tid.


    Vi hoppas att du gillar detta avsnitt och att det här blir en start på en konversation kring finansiell rådgivning. Jag ser fram emot dina kommentarer. ❤️


    Hälsningar,

    Jan och Caroline


    Mer info, länkar, tips, checklistor i forumet/artikeln


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Det finns ganska mycket stöd för att god finansiell rådgivning är värdefull. Det ger ofta både mer pengar i slutändan och ett bättre välmående i form av t.ex. mindre ekonomisk oro. Problemet är att det även finns stöd för att ganska många rådgivare ger riktigt dåliga råd – inte av ondo eftersom de själva följer dem 🙈. Därav detta avsnitt där vi försöker gå på djupet kring finansiell rådgivning.


    Jag har varit med om riktigt dålig finansiell rådgivning. Jag har inspelningar med rådgivare från storbanker som jag inte publicerat för att de är ren katastrof med en rimlig avkastningsförväntan på 15% över tid, mot forskningens 5%, tips om en nischfond istället för bred indexfond och så vidare. Det spelar ingen roll om rådgivaren har varit på storbank, nischbank, försäkringsmäklare eller liknande.


    Så problemet för de flesta av oss handlar snarare om: 

    Hur hittar jag en duktig finansiell rådgivare? ochHur vet jag att hen är duktig?

    Det är därför vi i detta fördjupningsavsnitt försöker göra ett heltäckande avsnitt om finansiellrådgivning. Du får exempel på många frågor som du kan ställa till en potentiell rådgivare, tips och råd kring misstag att undvika. Men det handlar också om att faktiskt också bli en bättre kund i form av att ha rätt förväntningar på finansiell rådgivning. Värdet med en finansiell rådgivare - som vi baserar på studier, partsinlagor och flera olika källor - är till upp till 3% högre årlig avkastning. Allt så klart beroende på situation och förutsättningar. Det viktiga är att dessa upp till 3% kommer INTE från att rådgivaren ska hjälpa till med att slå index, snarare hjälper hen dig att undvika de vanligaste beteendemisstagen som vi alla gör och att vi i princip alla ligger fel i förhållande till vår risktolerans. 


    Jag påstår att oavsett hur duktig man än är, så kommer man alltid ha tvivel (har jag gjort rätt?) särskilt i situationer då det kommer ny information (förändring i räntan, ett tillgångsslag som gått bra, ens portfölj ökar i absoluta tal etc) eftersom det kommer ALLTID finnas en portfölj, strategi eller tillgång som går bättre än det man själv har. Tricket blir således att hitta skärningspunkten mellan sig själv, sin situation och en investeringsstrategi där ute. 


    Därav upplever jag att värdet med finansiell rådgivning är att ha någon att bolla med, att ha någon att anförtro sig till, att ha någon som hjälper mig att hitta just den skärningspunkten och en strategi och plan som du kan hålla dig till över tid. 


    Vi hoppas att du gillar detta avsnitt och att det här blir en start på en konversation kring finansiell rådgivning. Jag ser fram emot dina kommentarer. ❤️


    Hälsningar,

    Jan och Caroline


    Mer info, länkar, tips, checklistor i forumet/artikeln


    Innehållsförteckning

    00:00:00 Intro00:02:00 Ekonomin spelar roll för välmåendet00:09:22 I 20 år fick jag "rångivning" och inte rådgivning00:18:30 Hyfsat forskningsstöd för god rådgivning00:20:30 Incitatamentsproblemet inom rådgivning00:29:27 Tänk om vi använder rådgivning på fel sätt?00:35:20 Sidospår: investeringsfilosofi00:44:15 Sex frågor för att skapa dålig stämning00:55:18 Pill kostar i snitt 10-40% av avkastningen01:01:37 Ofta är man bra först när man är gammal 01:07:15 En bra finansiell rådgivare är en genväg 01:11:33 Mer om vad forskningen säger01:14:35 En rådgivaren kan hjälpa dig undvika beteendemisstag01:28:00 Sidospår: fondrobot 01:34:18 Tre olika ersättningsmodeller01:49:13 Exempel på frågor att ställa01:59:25 Nästa steg för dig som lyssnar/tittar

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Reklam för MinDeklaration Sverige AB. Det här avsnittet är en uppföljning på ett tidigare kortavsnitt där jag pratade med Per Sydäng om tips vid deklaration av bostadsförsäljning. I det här avsnittet pratar jag med Per igen samt hans kollega Robert Lindblad om tips och trix för deklarationen utöver bostadsförsäljning.


    Ett medskick från avsnittet som jag gillade är att majoriteten endast behöver godkänna sin deklaration utan att göra några ändringar. Det finns inga magiska avdrag som du kommer missa trots clickbait artiklar (Robert definierar till och med clickbait på papper) som hävdar motsatsen och vill berätta om alla avdrag man kan göra. Bor man i storstad och inte har sålt en bostad så finns det i princip inga avdrag att göra förutom de som kommer förtryckta (räntekostnader, rot- och rut). 🙈


    Här är ytterligare sex viktiga punkter från avsnittet:

    Bostadsförsäljning är den i särklass största avdragsposten för de som sålt bostad.Andra vanliga avdrag är räntekostnader över 100 000 kr, milersättning för långpendlare utanför storstäder samt grön teknik.Ta dig tid och skicka inte in deklarationen alltför brådskande första dagen utan se till att inte missa eventuella avdrag.Använd Skatteverkets tjänster och e-deklaration - de vill bara att det ska bli rätt.Var beredd på kontroller och frågor från Skatteverket om du gör större, ovanliga avdrag.Man kan alltid göra ett så kallat “öppet yrkande” om man är osäker. Då riskerar man inte skattetillägg om upp till 40% om det blir fel.

    Om du har fler frågor som avsnittet inte gav svar på, eller vill ta hjälp av Per, Robert och deras kollegor, gå till:


    ▸ MinDeklaration.se


    Där kan du ställa frågor i deras chatt och om du väljer att anlita dem, ange gärna koden:


    ▸ Rika2024


    Då får du 200 kr rabatt på “Deklaration Bas” och 300 kr rabatt på “Deklaration Plus”.


    Vi hoppas att du gillade och fick värde av detta


    Jan, Per och Robert


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Dagens avsnitt tar avstamp i frågan från er i communityn: "Hur ska man förhålla sig till regeln att inte förlora pengar?" och därifrån blir det högt och lågt. Vi kommer in på frågan om ekonomisk prepping, risk för kapning och bedrägeri, till hur vi producerar ett avsnitt till Carolines partimedlemskap. 🤣🙈


    Vi hoppas att du kommer att gilla dagens avsnitt, då det också är lite tillbaka till rötterna. Det var med dessa avsnitt som vi började för snart 350 avsnitt / veckor sedan. Det är ett tillfälle att beröra flera olika ämnen, att skratta lite, hänga med oss bakom kulisserna samtidigt som jag ändå gärna vill tro att det skapar värde.


    Tack än en gång för alla frågor! Vi hann inte riktigt ta med allihop denna gången, men tänkte följa upp det nästa vecka eller veckan efter. Återkom gärna med fler frågor! ❤️


    Tack för denna veckan!

    Jan och Caroline


    Länkar

    Följ diskussionen i forumet

    Innehållsförteckning

    Nedan kan du se en översikt över de olika frågorna:

    00:00:00 Intro00:01:29 Fråga 1. Om att inte förlora pengar - hur ska man tänka?00:21:57 Fråga 2. Hur ska man resonera kring förmögenhet? Vad ska man ta med och inte?00:27:25 Fråga 3. Hur blir man mer passiv?00:33:07 Fråga 4. Ekonomisk prepping00:42:20 Fråga 5. Investeringar i oroliga tider00:47:57 Fråga 6. Vad skulle du göra om du inte behövde jobba mer?01:02:24 Fråga 7. Hur stor är risken att bli kapad? / Hur skyddar man sig?01:06:00 Fråga 8. RikaTillsammans bakom kulisserna vid avsnittproduktion01:12:45 Fråga 9. Hur har det gått med era års-intentioner?

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Reklam för MinDeklaration AB.


    Eftersom 84% av alla deklarationer kring bostadsförsäljning innehåller fel enligt Skatteverket får du här ett antal tips, misstag att undvika och saker som är bra att veta - oavsett om du säljer din bostad idag eller har tänkt sälja din bostad i framtiden.


    Det var många saker som jag själv inte hade tänkt på, som att t.ex. pantbrev och lagfart var avdragsgillt. Något som var i alla fall högst relevant när vi köpte vårt hus, då vi köpte det av rikisar som inte hade något lån eller pantbrev. 😂🙈


    Nedan följer de fem viktigaste punkterna som Per - som driver sajten mindeklaration.se tillsammans med kollegor - att tänka på kring bostadsförsäljning.

    1. Reparationer och underhåll, du får göra avdrag för renoveringar, reparationer och underhåll under de senaste FEM kalenderåren innan försäljningsåret.

    2. Kostnader för ny- och ombyggnad, om att man ska bygga om eller lägga till någonting som inte fanns när man flyttade in i bostaden. Det här är avdragsgillt oavsett ålder om inköpen är över 5 000 kr under samma kalenderår. Här är t.ex. flytt av köket, inredning av vinden etc.


    3. Försäljningskostnader, det finns flera olika som kostnad för mäklare, homestyling, annonsering på plattformar som Hemnet, avgift till förvaltare som HSB och besiktning inför försäljning.


    4. Inköpskostnader, som inköpspriset för bostaden, kostnader för besiktning, avgift till bostadsrättsföreningen eller förvaltaren. En bit som många missar när det gäller avdragsgilla inköpskostnader är kostnaden för pantbrev och kostnaden för lagfarten som kan vara väldigt hög.


    5. Kapitaltillskott, den del av månadsavgiften som föreningen använder för att amortera på föreningens lån är avdragsgill. Det här är en bit som oftast kommer i en kontrolluppgift men som behöver verifieras, oftast med en bostadsrättsförening.


    En annan bra sak som Per gick igenom är att om du saknar kvitton på avdragen så finns det faktiskt andra sätt att bevisa avdraget på:

    - Foton, före- och efterbilder

    - Ritningar

    - Påvisa det genom kontoutdrag och lånehandlingar.

    - Bygglovshandlingar

    - Fastighetsdeklaration eller till och med pris


    Om man saknar både underlag eller bevis så kan man alltid säga att man ska yrka öppet vilket är att man gör en bedömning av kostnaderna och gör avdrag precis som vanligt. Om du har fler frågor som avsnittet inte gav svar på, eller vill ta hjälp av Per och hans kollegor, gå till:


    ▸ MinDeklaration.se


    Där kan du ställa frågor i deras chatt och om du väljer att anlita dem, ange gärna koden:


    ▸ Rika2024


    Då får du 200 kr rabatt på "Deklaration Bas" och 300 kr rabatt på "Deklaration Plus".


    Vi hoppas att du gillade och fick värde av detta nischade kortavsnitt!

    Jan och Per


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Här är fem frågor för att säkerställa att din bankrådgivare prioriterar att du tjänar pengar framför banken.


    Man kan också säga, fem frågor för att skapa dålig stämning på rådgivningsmöte🤣


    Finansbranschen är sjukt bra på att tjäna pengar! Det är lätt och tro att banker tjänar pengar beroende på hur investeringar går vilket sker i vissa fall. Fast i majoriteten av fallen tjänar banker pengar oavsett resultatet för investeringarna. De tjänar pengar på avgifter i form av 1-2% i årliga avgifter.


    Därför har jag efter stor frustration och dåliga upplevelser tagit fram fem frågor för att kvalitetssäkra rådgivning hos banken.


    Frågorna tar avstamp i forskning kring sparande som jag tycker är en förutsättning för framgångsrikt sparande. Du hade ju inte velat ha en hjärtkirurg som inte har koll på forskningen för bästa tillvägagångssättet vid hjärtoperation.


    Fem frågor:

    1. Generellt sett, utan att ha tillgång till någon insiderinformation, kan en investerare förvänta sig ett bättre resultat från en väldiversifierad passiv billig indexfonder än att äga ett fåtal enskilda aktier eller en fond med ett fåtal aktier?


    Svaret på frågan är såklart indexfonder ✅


    Den här frågan ställdes till 92 ekonomiprofessorer där alla svarade instämmer eller instämmer helt! Det fanns inte ens några diskussioner om olika alternativ utifrån en riskprofil etc.


    2. Vad tänker du kring SPIVAs statistik?


    SPIVA har i över 20 år mät hur det går för aktiva fonder i förhållande till passiva fonder (index). Jag tycker att om man håller på med rådgivning bör man veta vad SPIVA är och att majoriteten av aktiva fonder underpresterar mot index.


    SPIVA: https://www.spglobal.com/spdji/en/research-insights/spiva/


    3. Vilken är den teoretiska förklaringen till att den historiska avkastningen för fond X kommer vara högre framgent?


    Vanligtvis pitchar banker i deras stjärnfonder som historiskt har gått superbra! Fast historisk avkastning är ingen garanti för framtiden och enligt forskning inte ett hållbart argument för att välja en fond.


    4. Vad tänker du om Morningstar betyg för fonder?


    Varje fond får betyg av Morningstar i form av stjärnor från 1 till 5. Banker är ofta snabba med att lyfta fram sina 5-stjärniga fonder trots att Morningstar själva som ger ut betygen säger att stjärnorna inte bör användas som en faktor för att välja fonder.


    I avsnitt 123 går vi igenom allting kring Morningstar betyg: https://rikatillsammans.se/morningstar-stjarnor/


    5. Vad är den vanligaste totalavkastningen för en aktie under dess livstid?


    Den vanligaste totalavkastningen för en aktie under dess livstid är -100%.


    En studie gjord av professor Hendrik Bessembinder 2018 visade att av 26 000 bolag var det extremt få, som stod för hela värdetillväxten (egentligen överavkastning mot räntor). Det vill säga att majoriteten av alla aktier är aktier som man förlorar pengar på. Genom att äga en större mängd ökar sannolikheten för att man får med vinnarna.


    Hojta gärna till om du testar frågorna!


    Rikatillsammans: https://rikatillsammans.se/


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Ungefär 60% av oss drömmer om att någon gång prova starta eget. 2022 bad Monika Molander oss om våra bästa tips och råd, då hon själv hade en önskan att starta eget jämte sitt eget jobb och bakgrund från Handels i Stockholm. Idag 1.5 år senare följer vi upp hur det gick och pratar om insikter, lärdomar, tips och erfarenheter.


    Jag vet ju att jag är lite part i målet eftersom jag startade en enskild firma redan 2003 och mitt första AB 2008. Mina kompisar till och med skojar med mig att det är tur att jag driver eget eftersom jag aldrig skulle fungera på en normal arbetsplats.🙈. Men jag vill ändå påstå att alla borde någon gång i livet prova starta eget. Det ger väldigt mycket erfarenheter, kunskap och kompetens även om det aldrig blir något – saker man har nytta av även på det vanliga jobbet.


    Vi pratar även om att företag kan vara något man gör litet vid sidan av sitt jobb, precis så som Monika har gjort. Naturligtvis en sanning med modifikation (då man t.ex. inte får bedriva konkurrerande verksamhet) men min poäng är att ambitionen inte behöver vara nästa Spotify, utan det kan vara att få utlopp för saker som gör livet rikare.


    Monika beskriver det som att hon fått mer energi, väljer aktivt vad hon vill och inte vill göra och att livet är i allmänhet rikare. Vi pratar också om att det många gånger handlar om energi och inte tid som många tror. Att många av oss lever i en (felaktig) sanning att jobbet måste ta energi och göra en trött, men tänk om det inte är sant? Tänk om det är som att det kan ge energi istället?


    Ja, det här och många fler saker pratar vi om i avsnittet. Ett stort tack till dig Monika som generöst delar med dig och visar att det är möjligt. 🙂


    Vi hoppas att du gillar avsnittet!

    Jan, Caroline och Monika


    Länkar

    ====

    Följ diskussionen i forumet

    De två tidigare avsnitten:

    Att starta, driva och utveckla ett eget företag som gör livet rikareFöretagande som livsstil – att starta och driva ett eget litet företag

    Innehållsförteckning

    ====

    00:00:00 Intro

    00:07:05 Att sälja in sig själv som egen företagare

    00:12:21 Schemalägg tid för att vila

    00:17:02 Sjukdomar av att vara oförverkligad

    00:20:27 Tecken på utmattning

    00:24:04 Vilka råd skulle du ge dig dig själv för 1,5 år sen?

    00:33:10 Börja smått och dra inte på dig onödiga kostnader

    00:35:43 Att starta företag är ovärderligt oavsett hur det går

    00:38:21 Från hobby till företagande

    00:48:40 Vi är dåliga på att be om hjälp

    00:53:38 Kompisar bör betala mest

    01:02:45 Dra nytta av dina olika erfarenheter

    01:07:29 En insikt som gjort Monikas liv rikare


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • 🎴 Metaforen om kortleken i livet är ett verktyg som har hjälpt mig och många andra. Det är verktyg att skifta perspektiv, skapa acceptans och mer medvetet skapa det som man vill.


    Metaforen går ut på att vi alla har fått en unik uppsättning spelkort i livet. Vår uppgift i livet är att spela dessa korten så bra vi kan efter bästa förmåga. Alla korten som vi har fått är varken bra eller dåliga, utan de har vissa fördelar och nackdelar.


    Ett exempel på kort som jag har fått är det jag kallar “Ekonomisk oro”-kortet. Det gör att jag oroar mig för att mattan kan ryckas undan när som helst och allt kan försvinna. Det kortet får därmed vissa konsekvenser - när oron kommer blir jag som en liten hamster som springer på och samlar på sig nötter. Det kommer alltid finnas pengar på kontot och det kommer finnas en buffert. Det kommer till och med finnas en buffert på buffert.


    Problemet är att kostnaden med det här kortet är just oron och att jag tänker på saker som har extremt låg sannolikhet för att inträffa. Min coach sa till och med vid tillfälle att jag hade “creative misuse of imagination”. Att jag använda min hjärna för att måla upp scenarion som inte kommer hända. Kostnaden för det här kommer i känslan av att känna sig levande i livet. Eller det som man på engelska kalla för “aliveness”.


    Genom att se “Ekonomisk oro” som ett spelkort så får jag mer kontroll på situationen. Jag kan ibland välja att inte behöva spela kortet. Jag kan ibland se när jag har spelat kortet på automatik utan att ha tänkt på det. Framförallt kan jag också ibland välja att spela ett annat kort - som t.ex. tacksamhet, tillit eller “be om hjälp”-kortet.


    På samma sätt har vi alla många flera kort, t.ex. allt från “Aldrig nöjd”-, “Vara bäst”-, “Jag fattar inte”-, “Jag säger alltid ja”-, “Jag prioriterar andra framför mig själv”-, “Rastlös”- till “Förlita dig inte på någon man”-spelkort och allt annat mellan himmel och jord.


    Tack så mycket!

    Jan

    Forumtråden

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Dagens avsnitt är ett samtal med Johanna och Elias, ett ungt par utan barn i 27-års åldern som följt oss länge och hängt i RT-communityn som hörde av sig och ville ställa frågor till oss och prata ekonomi och livet. 🙂


    Bakgrunden till dagens samtal var ett mejl från Johanna som berättade att hon hade följt många av våra avsnitt och att hon och Elias ofta pratade om våra avsnitt. Hon hade ett antal frågor som t.ex. vilka tips som vi skulle gett till oss själva för 15 år sedan och där någonstans tog samtalet avstamp.


    Det blir således ett samtal om allt från privatekonomi, Elias önskan om att starta företaget (vilket han faktiskt gjort nu mellan inspelningen i början av december och idag när vi släpper avsnittet, heja honom!) om mål, förväntningar och att vi ofta glömmer bort allt det bra vi har gjort eftersom vi hela tiden är på väg någonstans och alltid minns det vi har misslyckats med.


    Om du gillar dessa avsnitten där vi intervjuar personer i communityn, så ge gärna en tumme upp eller skriv en kommentar. Jag personligen uppskattar mycket hellre dessa samtal än med människor som man redan ser i många andra poddar och klipp.


    Så, ett stort tack till Johanna och Elias både för initiativet, modet och generositeten att ställa och naturligtvis även till dig som läser, följer, kommenterar och gör detta möjligt!


    Hälsningar,

    Jan, Caroline, Johanna och Elias

    Forumdiskussion

    Innehållsförteckning

    00:00:00 Intro00:04:44 Caroline och Jans ekonomiska ambitioner i ung ålder00:08:00 Ens ekonomiska situation är en följd av ens beteende00:10:47 Johanna och Elias relation till pengar00:14:16 Jämför dig med ditt tidigare jag och ingen aning00:20:09 Låt inte samhällets förväntningar påverka dina mål00:25:32 Våga utforska vad som är viktigt för just dig00:25:23 Välj först en riktning, därefter kan du sätta mål00:33:21 Vad vill livet nu?00:38:48 Planera inte för långt fram00:44:07 Spela till din partners styrkor00:53:29 Våga ta hjälp för att utveckla en parrelation00:59:45 För- och nackdelar med att starta eget företag 01:09:57 Är det dumt att sluta spara när man köpt hus? 01:17:53 Amortering bör räknas som sparande01:22:48 Måste man ta stora risker för att bli rik?01:27:09 Mod är att vara rädd och göra det ändå

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Minnesregeln kommer från en diskussion i RikaTillsammans-forumet där Axr var först att skriva om det. Ett annat sätt är att man kan se det som att man sätter igång sin pengamaskin genom att spara i ca 12 år, därefter kan man sluta månadsspara och använda sina pengar till något annat, men pengarna kommer att fortsätta växa i alla fall. Dvs. att pengamaskinen har ersatt ditt månadssparande. Typ. 🤯


    Pensionsmyndigheten har en liknande regel där de i sin skrift “Tumregler för pension (2019)” på sidan 21:


    ▸Varje ytterligare 10-årsperiod med ett sparande på 500 kronor per månad leder till en ökning av den månatliga pensionen med mellan cirka 300 och 600 kronor.


    samt sid 22:


    ▸Beräkningarna visar att sparandet på 500 kronor per månad ger mellan 300 och 2 100 kronor extra i månaden beroende på om sparandet sker under 10, 20 eller 30 år och hur under hur många år utbetalningen sker.


    För dig som vill veta mer rekommenderar vi att söka efter “12-12-12” på forumet. Där går vi genom antagandena (8% avkastning per år, snittet för en aktieindexfond) och även resonerar kring sannolikheten för att det ska fungera (ca 90% sannolikhet i ca 40 år) och mycket mer nördigt. 🤓


    Du kan läsa forumtråden om 12-12-12-regeln här: https://rikatillsammans.se/forum/t/12-12-12-regeln-investera-1200-kr-i-manaden-i-12-ar-for-att-sedan-fa-1200-kr-i-manaden-resten-av-livet/25827


    //Jan


    PS. Prova gärna ränta-på-ränta-räknaren (eller FIRE-snurran) på vår hemsida för att testa vad det blir utifrån dina förutsättningar. Vi påminner om att allt sparande innebär en risk.


    Ränta-på-ränta räknaren: https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-rakna-pa-ranta-pa-ranta/

    Fire-snurran:https://rikatillsammans.se/verktyg/fire/


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Dagens avsnitt är en reflektion på en samling olika citat, tankar och koncept kring ekonomi och rikedom i livet bortom pengar. Som vanligt blir det högt och lågt, lite skratt och snillen spekulerar men förhoppningsvis även ett och annat tankespjärn.


    Precis som vanligt kan vi inte ta någon credd för något av citaten. Det är citat från Ben Carlson. Morgan Housel, Ali Abdal, Sahil Bloom och även forumets egen @melwa. Som vanligt gäller även att det är inget som är rätt elle fel, bra eller dåligt, sant eller falskt utan bara olika sätt att se på världen.


    Gillar du något av perspektiven, sno det! Gillar du inte det, skippa det. Men kommentera gärna, för det vore fint att höra dina tankar kring dem. Som t.ex. är det något som sticker ut för dig? Om ja, vilket och varför?

    00:00:00 - Intro00:01:10 - #1 Väntrummet kommer alltid vara fullt.00:06:07 - #2 Tilta mot tillit.00:13:20 - #3 The good old days are happening right now. 00:17:40 - #4 Vi är tidsmiljonärer eller tidsmiljardärer00:21:10 - #5 Pengar som används till outsourcing är välspenderade.00:27:40 - #6 Hur vi spenderar våra pengar kan vara en reflektion på vår uppväxt00:36:17 - #7 Oanvända pengar ger tillgång till något som är svårt att ta på men som är väldigt värdefullt00:41:46 - #8 Prova ett energiperspektivet på aktiviteter & livspusslet00:49:07 - #9 Ekonomisk tillfredställelse är ett bättre mål än ekonomisk frihet00:53:19 - #10 Acceptera att dummare människor än du kommer tjäna mer pengar.00:57:40 - #11 Ett problem som kan lösas med pengar är inte ett riktigt problem.01:00:21 - #12 Det bästa perspektivet på pengar kommer från ditt yngre-jag.01:03:31 - #13 De flest är inte dåliga på pengar, de tjänar bara inte tillräckligt.01:06:09 - #14 Alla behöver ett slipp-ut-ur-fängelse-kort när det gäller utgifter.01:10:08 - #15 Att njuta av sitt arbete är en form av rikedom.01:12:32 - #16 Ok att dina utgifter ökar så länge din sparkvot är konstant/ökar.

    Det som stack mest ut för Caroline var “The goold old days are happening right now.” i form av att faktiskt njuta och uppskatta vardagen istället för att hela tiden vara på väg någonstans.


    Det som jag gillade var resonemanget kring att “Tilta mot tillit” att hellre vara naiv och ibland bli lurad än att vara misstänksam mot världen. Men jag gillade även resonemanget kring “Väntrummet kommer alltid vara fullt”. Dvs. jag kommer alltid ha saker att göra, problem att lösa och jag kommer inte bli färdig, men att det inte heller är poängen. Utan ett sett att se på det är att ha sitt väntrum fullt med problem som man vill ha där.


    Ja, många av dessa tankarna skulle faktiskt förtjäna ett eget avsnitt. 🙂🙈


    Vi hoppas att du gillar avsnittet!

    Jan och Caroline


    Följ diskussionen i forumet:

    https://rikatillsammans.se/forum/t/75861


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • 👀 Många av oss är duktiga att jobba för pengar. Men få av oss har lärt oss låta våra pengar jobba hårt för oss. Ännu färre av oss är duktiga att verkligen förstå (och kunna räkna ut) hur mycket pengar det faktiskt kan bli över tid. 


    Därför får du här våra 5 bästa minnesregler: 


    1️⃣ Pengarna dubblas vart tionde år

    Det betyder att om 10 år har dubbelt så mycket pengar som nu, om 20 år ungefär 5 gånger så mycket pengar som nu och om 30 år ungefär 10 gånger pengarna, om 40 år ungefär 20 gånger pengarna och så vidare. 📈


    2️⃣ 12-12-12-regeln

    Spara 1.200 kr per månad i ca 12 år för att få ut ca 1.200 kr per månad resten av livet. Naturligtvis gäller denna tumregel alla belopp. 🤯💥 


    3️⃣ 72-regeln

    Pengarna dubblas efter 72 dividerat med räntan i procent. Om du har en ränta på 10% så kommer pengarna dubblas ungefär vart sjunde år (=72/10). 


    4️⃣ Sparad månadsutgift

    Om du hittar en löpande månadsutgift som du kan spara in på och investerar pengarna varje månad, då kommer pengarna växa 187 gånger månadsutgiften på 10 år. 


    5️⃣ Sparad veckoutgift

    Om du gör samma sak med en veckoutgift, så blir det ca 750 gånger veckoutgiften på 10 år. 


    De flesta reglerna ovan är räknade på 7-8% nominell avkastning (det man kan förvänta sig från en aktieindexfond över tid). Om du vill ha fördjupad information, läs gärna mer i forumet, där vi t.ex. analyserat regel 2 utifrån olika perspektiv (t.ex. Monte Carlo-simulering) och går genom antagandena i detalj. 


    Vi hoppas att du gillar minnesreglerna ovan! ❤️

    //Jan


    PS. Prova gärna ränta-på-ränta-räknaren (eller FIRE-snurran) på vår hemsida för att testa vad det blir utifrån dina förutsättningar: https://rikatillsammans.se/verktyg/kalkylator-rakna-pa-ranta-pa-ranta/


    PS2. Vi påminner om att allt sparande innebär en risk. Läs mer på hemsidan: https://rikatillsammans.se/risk/


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Idag intervjuar vi professor Peter Nyberg vid Aalto Universitet i Helsingfors. Det är ett överkursavsnitt där vi introducerar och pratar om riskfaktorer, vad de är, varför de är viktiga och om de är något att ta hänsyn till. Vi tar även upp era frågor från communityn.


    De senaste 30 åren har nobelpristagaren Eugene Fama och hans kollega Kenneth French identifierat olika typer av företag som tenderade genera en högre avkastning än andra. T.ex. verkar småbolag ge högre avkastning än stora, värdebolag tenderar ge över tid en högre avkastning än tillväxtbolag och liknande. De sammanfattade det här i fem stycken så kallade riskfaktorer:


    1️⃣ Marknadsfaktorn: Skillnaden mellan avkastningen på en bred marknadsportfölj och den riskfria räntan. Denna faktor fångar den extra avkastning som vi investerare kräver för att ta på oss marknadsrisken jämfört med att investera i en riskfri tillgång (“ränta”).


    2️⃣ Storleksfaktorn: Skillnaden i avkastning mellan portföljer av små och stora företag. Historiskt har små företag haft högre avkastning än stora företag, vilket antas spegla en högre risk.


    3️⃣ Värdefaktorn: Skillnaden i avkastning mellan en portfölj med aktier med höga bokföringsmässiga värden i förhållande till marknadsvärden (s.k. värdeaktier) och företag med låga bokföringsmässiga värden i förhållande till marknadsvärden (s.k. tillväxtaktier). Värdeaktier tenderar att ha högre avkastning än tillväxtaktier.


    4️⃣ Lönsamhetsfaktorn: Skillnaden i avkastning mellan företag med hög och låg driftsresultat i förhållande till bokförda tillgångar. Företag som är mer lönsamma tenderar att generera högre avkastning än mindre lönsamma företag.


    5️⃣ Investeringsfaktorn: Skillnaden i avkastning mellan företag som investerar försiktigt och de som investerar aggressivt. Företag med låga investeringsnivåer (konservativa) har historiskt sett genererat högre avkastning än de med höga investeringsnivåer (aggressiva).


    Vi kommer naturligtvis även in på för- och nackdelar, vad akademin säger som sparande, vanliga missförstånd och många andra frågor. Min egen slutsats kring riskfaktorer är: 1) det tenderar finnas stöd för det, 2) man kan få vänta 20-25 år på att erhålla vinsten och därmed 3) så är det inget man bör ta någon större hänsyn till annat än en eventuell lekhink. Vi har ju redan exponeringen i och med sparande i breda, billiga, passiva och globala aktieindexfonder.


    Tack även till Juuso som var min kollega i detta avsnitt, både eftersom han hjälpte till och ordnade intervjun och dessutom är insatt i ämnet. Tack även till er som kom in med frågor och bakgrundsmaterial, t.ex. Zino och Andre. Ett riktigt community-nörd-avsnitt. 🤓 Men framförallt tack till Peter Nyberg som tog sig tiden att hänga med oss. ❤️


    Vi hoppas att du gillar avsnittet,

    Jan och Juuso

    Forumdiskussionen

    Innehållsförteckning

    00:00:00 Intro00:04:06 En portfölj av billiga passiva indexfonder eller koncentrerad aktieportfölj?00:10:05 Peters tre viktigaste råd till nya investerare00:17:05 Resonemang om Effektiva marknadshypotesen00:19:02 CAPM-modellen00:25:27 French & Famas marknadsfaktorer00:32:26 Det finns över 300 identifierade faktorer00:36:33 Momentum som faktor00:45:20 Kan vi kombinera faktorer för att överavkasta?00:49:51 Små och stora bolag nationellt VS internationellt00:53:25 Faktorinvesteringar kräver enormt tålamod01:00:24 Ska man exponera sig mot faktorer?01:07:12 Ger faktor högre riskjusterad avkastning?01:09:01 Vanligt missförstånd kring faktorinvesteringar

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • För ett par dagar sedan hade jag ett samtal med mina syskonbarn och min ena dotter där ränta på ränta kom på tal och här är mitt bästa försök att förklara fenomenent 🙌


    Utgångspunkten är, vad är ränta? 🪙

    Det här beskrev jag med hjälp av ett exempel från boken “Den rikaste mannen i Babylon” där en affärsman lånar ut 1000 kr till en bonde i början av januari och som betalar tillbaka lånet plus 100 kr i slutet av året. Dessa 100 kr är ränta.


    Vad är då ränta på ränta?

    Jo, det är ifall affärsmannen kan få sina pengar att jobba åt sig själv i en ökande takt. Efter 10 år av att låna ut samma summa till bonde nr.1 har affärsmannen 2000 kr i och med 10 räntebetalningar (100 kr *10=1000 kr). Då kan affärsmannen låna ut pengar till ännu en bonde (nr.2). Om samma process upprepas kommer affärsmannen ha 3000 kr efter 5 år alltså har takten pengarna växt dubblats (räntebetalningar från två bönder: (100+100)*5 =1000 kr). I och med det kan bonde nr 3 låna pengar av affärsmannen. Ytterligare en bonde kommer kunna kopplas på efter lite mer än tre år till. 


    Snöbollen rullar snabbare, det blir ränta på ränta när pengarna sätts i arbete 📈 Precis samma sak kan ske genom investeringar på börsen. 


    Titta gärna på vår kommande video med fem minnesregler för ränta på ränta 🙂


    Vad tyckte du om förklaringen? Dela gärna med dig av tankar och idéer för att förbättra förklaringen.

    //Jan


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Idag intervjuar vi Victor Bull, en 28-årig fysioterapeut från RikaTillsammans-communityn. Han delar med sig hur en hjärnskakning satte stopp för en karriär, men öppnade vägen för en annan. Hur han använde några av communityns tips för att höja månadslönen med 10.000 kr och dessutom vågade starta eget.


    Bland det bästa vi vet är att få höra era historier i communityn. Därför blir vi alltid glada när ni hör av er så som Victor gjorde och berättade om sin resa. Hur han var en framgångsrik karateutövare men hur en kraftig hjärnskakning tvingade honom ge upp idrottskarriären. Men hur det samtidigt öppnade dörren för att utbilda sig till fysioterapeut.


    Tillsammans med sin gode vän Hugo har han hängt mycket i communityn och konstaterade väl att som fysioterapeut lär man inte bli någon höginkomsttagare. Men det är ju ingen naturlag. Han berättar hur han tack vare inspiration från communityn, böcker och sin vän lyckades tänka annorlunda, gör annorlunda och faktiskt som 28-åring höja sin lön med många tusenlappar. Om man dessutom sätter det i relation till att han bara är 28 år, så innebär det hundratusentals kronor extra i livsinkomst och pension.


    I avsnittet pratar om vi hans resa, insikter från böcker såsom "Rich Dad, Poor Dad", "Just. Keep. Buying.", "Psychology of Money" och "Die With Zero" som hamnar högt på våra topplistor och hur han idag driver en specialistmottagning för dem med hjärnskakning samt en podcast "Hjärnskakning". Vi hoppas att du gillar avsnittet och du får också väldigt gärna höra av dig med din historia. 😎


    Tack för att vi får vara en liten del på din resa! ❤️

    Jan och Caroline


    Länkar

    Forumdiskussionen Victors specialistmottagning för hjärnskakningar Victors podcast Hjärnskakning

    Innehållsförteckning

    00:00:00 Intro00:02:52 Starten på Victors ekonomiska resa00:04:40 Ett rikt liv för Victor00:09:28 Fyra böcker som förändrat Victors liv00:20:33 Pengar är ett verktyg, inte målet00:23:38 Balansen mellan att slösa och spara00:28:06 Att våga spendera pengar på det som förgyller livet00:35:26 Från 28 till 38 tusen i lön på två år00:39:39 Att förlora är en del av livet00:44:56 Myt: Du måste vara företagare för att bli rik00:46:37 Tips för att öka din lön00:52:04 Eget företag parallellt med heltidsanställning00:55:27 Podcast och Instagram-konto har gett massvis med respons00:58:12 Följ dina passioner och gör det du tycker är roligt01:02:45 Ekonomisk plan för finansiell frihet01:05:56 Ekonomisk intelligens skapar trygghet

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • De tre vanligaste reaktionerna på avsnitt #340 om bästa fonderna 2024 är:

    Varför rekommenderar ni DNB Global istället för Länsförsäkringar global?Varför tar ni inte med Spiltan Aktiefond Investmentbolag i årets bästa fonder?Varför är Avanza Zero inte med på listan för årets bästa fonder?

    I den här kortpodden på 10 minuter kommer jag gå igenom vårt resonemang kring alla tre fonderna. För att undvika missförstånd, fonderna ovan är bra och du behöver inte känna panik ifall du äger dem. Av olika anledningar rekommenderar jag dock inte fonderna som poddavsnittet kommer förklara.


    De viktigaste punkterna för hur fondvalen gått till för bästa fonderna 2024:


    ▸ Investera enligt forskningen: "Månadsspara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Balansera risken med räntor. Sitt därefter still i båten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 år, sannolikt ha tjänat mer pengar än de flesta. Just. Keep. Buying. Helt enkelt."


    ▸ De två viktigaste urvalskriterierna är: 1) Placeringsinriktning som ska vara "bred", "passiv" och "indexnära" och 2) låg avgift med max 0.4% eller 0.2% inom en pensionslösning.


    ▸ Kriterier som man i princip aldrig ska välja en fond på är: 1) Historisk avkastning, 2) Fondbetyg, 3) Marknadsföringsstory, 4) Bankrådgivares åsikt och 5) åsikt i sociala medier (ja, jag inser ironin).


    Förslag på konkreta fonder per bank hittar du i forumet, länk nedan, då alla fonder inte finns på alla banker tyvärr. Våra förslag på fondrobotar är LYSA eller OPTI och för de globala aktieindexfonderna:


    ▸ DNB Global Indeks

    ▸ Avanza Global

    ▸ Storebrand Global All-Countries

    ▸ Länsförsäkringar Global Index

    ▸ Swedbank Robur Access Global index.

    ▸ m.fl.


    Avslutningsvis vill vi verkligen påminna om att allt sparande har en risk. Du kan förlora delar eller hela ditt kapital. Historisk avkastning är inte garanti för framtida avkastning. Om du har en fråga, ställ den gärna i forumet eller ta kontakt med en finansiell rådgivare, även tips på dessa finns i forumet.


    Lycka till med ditt sparande,

    Jan


    Länkar

    ▸ Hela avsnitt 340 "Bästa fonderna 2024" https://rikatillsammans.se/basta-fonderna-2024/


    ▸ Lista med alla fonderna per bank: https://rikatillsammans.se/forum/t/basta-fonderna-2024-lista-med-fonder-per-bank-och-modellportfolj/13975


    Sponsrade länkar

    ▸ Fondrobot LYSA: https://rikatillsammans.se/partner/lysa

    ▸ Fondrobot OPTI: https://rikatillsammans.se/partner/opti


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Reklam för Bovra. Veckans avsnitt tar avstamp i ett citat som vår gäst Jens Nilsson sa i förbigående:


    ▸ Boendet är för många av oss den största investeringen vi gör i livet och den största tillgången vi äger. Ändå får vi många gånger 2024 bättre dokumentation i den begagnade bilens servicebok än vad vi får när vi köper ett boende för miljontals kronor.


    Vi pratar om några antaganden som är rimliga att göra:

    Ett bättre dokumenterat hus borde attrahera fler köpare än ett odokumenterat husEtt boende med lägre driftskostnad borde leda till ett högre värde / prisEtt mer energieffektivt hus borde, allt annat lika, vara mer värt än ett hus som inte är detBättre koll och kunskap om ens bolån i förhållande till andra borde leda till lägre räntekostnader (bara beviset att bankerna INTE gillade bolånedelen är ju ett gott betyg)Bättre att dokumentera t.ex. föräldrarnas boende idag än efteråt.

    Och hur deras tanke att Bovra-appen ska hjälpa till att göra husägandet enklare genom att t.ex.

    Fastighetskonto – där man kompletterar offentlig information om sitt boende, kan skapa en tidslinje och lägga upp dokumentationBolånekoll – du får en sammanställning om ditt bolån kompletterad med riksbankens ränteprognos, hur olika beslut kring t.ex. amortering påverkar kostnad, amorteringskravet samt hur man ligger till i jämförelse med andra kring räntan.Värderingsdelen – vad är bostaden värd just nu och vad har den varit värd historiskt. Samt vad är din vinst efter renoveringar och de investeringar du har gjort i fastigheten. Jag ska villigt erkänna att jag här hittills slarvat och bara tänkt “värde idag minus inköpspris * 0.78” och inte tagit hänsyn till alla de pengar vi lagt in i huset och räknat av tidsgränserna.Energiomställning – appen kommer med förslag på vad man kan göra för energioptimeringar, allt från solceller till isolering med beräknade ROI-kalkyler och tips.

    Jag ska ärligt erkänna att jag trodde att det “bara” var en sådan dokumentationsapp och blev positivt överraskad. Både av hur mycket information som de kunde hämta, men framförallt de andra delarna där vissa saker var i världsklass. Sedan pratar vi naturligtvis om mycket annat också inkl. lite nörderi. 🤣


    Vi hoppas att du gillar avsnittet och du får gärna kommentera om du provat appen. Du hittar den i App Store eller Google Play.


    Hälsningar,

    Jan, Caroline och Jens


    Länkar

    Forumdiskussionen


    Innehållsförteckning

    00:00:00 - Intro00:04:33 - Ingen annan tillgång hanteras så vårdslöst00:06:13 - Bovra vill förändra husägandet00:09:07 - Vad kostar det att inte ha koll?00:12:10 - Köpa rätt objekt00:14:06 - Gröna bolån borde få ännu mer rabatt00:18:39 - Lägre driftskostnad = ökat värde vid försäljning00:21:42 - Mycket mer än bara en “husapp”00:28:21 - Räcker det inte bara med en pärm?00:41:17 - Använd det för föräldrarnas fastigheten00:43:50 - Vanligaste missuppfattningen om Bovra00:47:29 - Bolånedelen i Bovra-appen00:53:08 - Hur off ligger jag mot räntan jag borde ha?00:55:05 - Hur tjänar ni pengar på Bovra?00:58:13 - Kan jag exportera min data? GDPR etc.01:04:06 - Appen hjälper dig att äga livets största tillgång

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Reklam för Bovra. Boendet är för många av oss den största investeringen vi gör i livet och den största tillgången vi äger. Ändå får vi många gånger 2024 bättre dokumentation i den begagnade bilens servicebok än vad vi får när vi köper ett hus för miljontals kronor. Denna kortpodd är en sammanfattning av vårt ordinarie avsnitt 345.


    Dagens avsnitt tar avstamp i en kommentar från Jens som var: “Ingen annan tillgång hanteras så analogt och så vårdslöst som den största tillgången för oss alla - våra hus och hem”.


    Det är svårt att argumentera mot. Många av oss som gillar ekonomi lägger mycket tid på våra fonder, portföljer men handen på hjärtat är det många gånger ganska små om vi sätter dem i förhållande till värdet på vårt boende.


    Särskilt om man tror på att följande antaganden stämmer:

    Ett bättre dokumenterat hus borde attrahera fler köpare än ett odokumenterat husEtt boende med lägre driftskostnad borde leda till ett högre värde / prisEtt mer energieffektivt hus borde, allt annat lika, vara mer värt än ett hus som inte är detBättre koll och kunskap om ens bolån i förhållande till andra borde leda till lägre räntekostnader (bara beviset att bankerna INTE gillade bolånedelen är ju ett gott betyg)Bättre att dokumentera t.ex. föräldrarnas boende idag än efteråt.

    Som Jens säger i avsnittet: borde vi inte lägga tiden där effekten är som störst? Det är därför de har utvecklat en kostnadsfri app som består av 4 olika delar:

    Fastighetskonto - där man kompletterar offentlig information om sitt boende, kan skapa en tidslinje och lägga upp dokumentationBolånekoll - du får en sammanställning om ditt bolån kompletterad med riksbankens ränteprognos, hur olika beslut kring t.ex. amortering påverkar kostnad, amorteringskravet samt hur man ligger till i jämförelse med andra kring räntan.Värderingsdelen - vad är bostaden värd just nu och vad har den varit värd historiskt. Samt vad är din vinst efter renoveringar och de investeringar du har gjort i fastigheten. Jag ska villigt erkänna att jag här hittills slarvat och bara tänkt “värde idag minus inköpspris * 0.78” och inte tagit hänsyn till alla de pengar vi lagt in i huset och räknat av tidsgränserna.Energiomställning - appen kommer med förslag på vad man kan göra för energioptimeringar, allt från solceller till isolering med beräknade ROI-kalkyler och tips.

    Samt ytterligare ett par godbitar. Prova den gärna via vår sponsrade länk eller så hittar du den direkt i App Store alternativt Google Play. Du får gärna följa diskussionen i forumet där du även hittar fler tips, tankar och transkribering av avsnittet.


    Tack för att du följer och prenumererar!


    Hälsningar,

    Jan, Caroline och Jens


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • I den här videon får du en sammanfattning av avsnitt 343 kring risk på 12 minuter. Risk är “inträdesbiljetten” vi betalar för att få möjlighet till avkastning på våra pengar. Det är risken att periodvis förlora pengar som gör att vi har tumregler för sparande som att pengarna dubblas vart tionde år, eller minnesregler som att “spara 1200 kr i månaden i ca 12 år för att få ut ca 1200 kr i månaden resten av livet”.


    Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier. Därför är det viktigt att man är medveten om de risker som är förknippade med sparande. Det är en av anledningarna till att i princip alla som arbetar inom finansbranschen – inklusive vi – alltid säger en variation på:


    ▸ Allt sparande innebär en risk, du kan både tjäna och förlora pengar och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.


    och


    ▸ Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning.


    Dessa två uttryck är viktiga, men i och med att de alltid nämns upplever jag även att de är på gränsen att bli uttjatade och har förlorat sitt värde. Därför är dagens avsnitt en introduktion till det som vi tycker är viktigast att veta om risken vid ett sparande i indexfonder eller en fondrobot.


    Vi hoppas att du kommer gilla avsnittet!

    Jan och Caroline


    De viktigaste punkterna

    Risk är inträdesbiljetten vi betalar för att över lång tid få avkastning på våra pengarRisk går inte att undvika, vi kan bara byta en risk mot en annan.På kort sikt är börsen oförutsägbar och kan gå hur som helst, men den blir mer och mer förutsägbar ju längre sparhorisonten är.Ett enskilt år är det inget konstigt om värdet varierar mellan -40% och +70%, dvs. ett spann på över 110 procentenheter.Dessutom kan börsen gå back flera år i rad, vilket betyder att ackumulerad maximal nedgång kan var vara minus 50-60%.Även de år som börsen slutar på plus är sannolikheten i princip 100% att vi kommer ha haft en nedgång. I snitt har den amerikanska börsen (=50% av en global aktieindexfond) tappat -14% inom ett år, trots att den slutat på plus 33 av 44 år.Den bästa strategin som vi sparare kan ta är ”Just. Keep. Buying” enligt forskningen så som vi beskriver det i ”Spara rätt och lätt 2024 (#339)”Det är värt att ta risken eftersom över tid är sannolikheten för att gå plus över 90% och vi får glädje av minnesregler såsom 12-12-12-regeln och att pengarna dubblas ungefär vart tionde år.

    Länkar

    Följ diskussionenHela artikeln med graferna

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  • Vad är aktier och räntor egentligen?


    Du har kanske hört talas om det förut men vet inte riktigt vad det är. Räntebärande tillgångar har dominerat mänskliga historia i tusentalsår där ena parten fick låna pengar i utbyte mot senare betala tillbaka lånet + ränta. Ifall personen inte kunde betala tillbaka lånet eller räntan blev personen tvungen att (ofta) jobba av skulden som “slav”. 


    Det här avtalet med lån + ränta är en räntebärande tillgång som förväntas ge en ränta ifall inget oväntat händer. Ifall det oväntade händer och skulden inte kan betalas tillbaka aktiveras säkerheten i form av den skuldsatta tvingas jobba av skulden som “slav”.


    Nuförtiden gäller samma sak om du exempel tar ut ett lån för att köpa ett hus där säkerheten är ett pantbrev på huset ifall du inte kan betala tillbaka lånet 🏘️


    Det här systemet har använts i tusentals år och kompletterades först på 1700-talet när expeditionsresor växte fram. Att göra resor tills havs för att köpa, sälja och kolonisera var väldigt lönsamt. Det fanns dock ett problem, många av skeppen kommer aldrig tillbaka. Risken var stor att skeppen som man lånat ut pengar till aldrig återvände 🚢


    Eftersom säkerheten för lånen (skeppen) blev värdelösa på havets botten behövde en annan tillgång skapas. Då utvecklades riskbärande tillgångar, flera personer kunde tillsammans gå ihop och äga andelar i planerade sjösresor. På det viset kunde risken spridas och om ett skepp sjönk var det inte lika fatalt eftersom man kunde diversifiera risken genom att äga andelar i fler skepp 📊


    Vad tänker du om förklaringen? Kom gärna med input, frågor och tankar för hur förklaringen kan förbättras 😃

    //Jan


    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.