Avsnitt

  • Relationen med våra föräldrar brukar beskrivas som den viktigaste i livet, men hur blir det om det som normalt betraktas om livslånga band bryts i förtid?

    Att bryta med en förälder eller kanske hela sin släkt kan innebära både lättnad och saknad, ensamhet och frihet. Vad är det för komponenter som spelar in när ett uppbrott med det egna blodet tar form?Medverkande; Kadir Meral, författaren till "Pojken som följer sin skugga", Caroline Cederquist, aktuell med boken "Jag andas alltså finns jag" och Görel Fred, psykoterapeut, specialiserad på familjeterapi.

  • Försöker du förstå och tolka tankarna, jobbar du för att kontrollera dem eller låter du dem bara fladdra förbi medan du koncentrerar dig på annat? Hör om olika terapeutiska metoder för att förhålla sig till tankar.

    En ny terapimetod testas nu i Sverige. På bara fyra dagar behandlas personer med tvångssyndrom. Dom lär sig styra sina tankar genom att exponeras för sina innersta rädslor. Kropp & Själ har varit på plats på ångestenheten vid psykiatri nordväst och träffat patienter och behandlare inom det nya projektet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Plötsligt en dag har hemmet blivit tyst. Där det tidigare alltid var fullt ös och stök är det nu tomt och stilla. När barnen flugit ut kan många föräldrar ställa sig frågan; Vad händer nu?

    För de flesta som har barn kommer det en dag då barnen flyttar hemifrån. När de är redo att ta steget ut i vuxenlivet och klarar sig själva i vardagen så börjar en ny epok i livet för de föräldrar som blir kvar. Nu är det slut med skjutsande till fotbollsträningar och pusslande med tid, framtiden är fylld med massa egentid vilket kan vara både härligt och skrämmande.I ett direktsänt telefonväkteri ber vi lyssnarna höra av sig och berätta om fasen i livet då barnen lämnar boet.Slussen öppnar tisdag kl 10 och numret är 08-215 216

  • Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen endometrios. Det innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern och det kan orsaka svåra smärtor.

    För Ida, 32 år, sattes livet på paus. Smärtor och trötthet till följd av sjukdomen gjorde det svårt för henne att gå ut och handla, ännu mindre jobba och träffa vänner. Efter en tids behandling fick hon beskedet att det inte fanns mycket mer att göra. Länge har sjukdomen legat i skymundan men de senaste åren har allt fler uppmärksammat diagnosen och situationen för de många patienter som lever med den.Programmet gästas av Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi, Matts Olovsson, professor i obstetrik och gynekologi, Christina Liffner, ordförande i Endometriosföreningen och Sebastian Gidlöf, forskare vid Karolinska Institutet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Barn som pratar obehindrat hemma men som i andra sammanhang, till exempel på förskolan blir helt tysta. Selektiv mutism debuterar ofta i förskoleåldern och innebär att barnet inte förmår prata i vissa situationer.

    Emma var fyra år när hon plötsligt tystnade. Hon som tidigare pratat mest av alla barn på förskolan kunde nu inte få fram ett ord. Men hemma pratade Emma på som vanligt och tillsammans med sin mamma Kitt Nehag berättar hon om sina erfarenheter.I studion möts Jan Ringler, psykolog, Zhiwar Naeimiakbar, logoped och Johanna Henriksson, psykolog och samtalar om varför vissa barn drabbas och vad man kan göra för att hjälpa.

  • Konsten att förföra är lika gammal som människan själv, men hur visar man intresse för någon utan att gå över den andres gräns?

    Diskussionen om samtycke vid sex och metoo-debatten, har den påverkat det sexuella spelet mellan människor? Och har mobilapparna tagit död på krograggningen? Dejtingcoachen Linnea Molander menar att slitna raggningsrepliker är överskattade, det viktiga är att man utstrålar inre trygghet när man närmar sig en potentiell partner. Hon tipsar om att öva sig i sinnlighet och flirta mer i vardagen. Även i en fast relation är flirtande och lekfullhet ett sätt att behålla lusten. Sex borde vara kravlöst och inte handla om prestation, säger psykologen Johanna Ekdahl som gästar programmet, tillsammans med sexlogen Kalle Norwald och psykologen Ida Flink.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Tänk om du inte är så lyckligt gift som du inbillar dig? Och har du valt ditt yrke för att du verkligen vill ha det - eller för att leva upp till någon annans förväntningar på dig?

    Självbedrägeri är någon som de flesta av oss ägnar oss åt i olika grad. Men hur tar man sig ur sitt självbedrägeri när sanningen är svår att bära?Och vad fyller självbedrägeriet för funktion, kan det vara bra att ibland fake it until you make it även inför sig själv?

  • REPRIS Otrohet kan se ut på många olika sätt och sällan beror den på att man är missnöjd med sin partner. Ändå är partnern den som får hela sin tillvaro krossad när otroheten avslöjas.

    Att bli bedragen av den person som man trodde att man var närmast - det är svårt att inte ta det personligt. Kan man förlåta en otrohet? Vi hör ofta om den som efter en otrohet lämnar relationen till omgivningens applåder, som börjar träna och äntligen tar tag i sin livsdröm. Otroheten blir en vändpunkt.Men kan man stannar kvar i relationen och få det bra, kanske till och med bättre än innan?Ellen träffar Anders på nätet, de blir kära och snart har hon lämnat Danmark och flyttat till hans gård i Skåne. Efter ett par månader blir hon gravid. Och det är ungefär då hon börjar ana oråd, det verkar som att Anders döljer något. Och det visar sig att hon har rätt.I en otrohet hittar du samma mått av drama som i en operaföreställning - passion, hemlighetsmakeri, lögner, skuld och hämndbegär, det menar parterapeuten Esther Perel. Hon har uppnått rockstjärnestatus med sin podcast där hon håller terapisessioner med par, otrohet är ett återkommande tema.Gäster i programmet: Kalle Norwald, sexolog, Jan Aronsson, existentiell terapeut.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är en repris från dec 2018

  • REPRIS Samtal mitt i natten, blomsterbud till jobbet och otaliga sms om att just ni två hör ihop. Hot om att något kommer hända dig ifall du inte svarar. Vem är stalkaren och hur kan man stoppa den?

    - Jag var rädd, varje gång jag gick ut kändes det som att han skulle vara där. Det berättar Lisa som kom i kontakt med stalkaren Peter via ett dataspel online.Han lokaliserade henne via en app och förföljde henne utomhus, ringde 20 gånger per dag och hotade med att ta livet av sig om hon inte pratade med honom.Peter, som senare dömdes i tingsrätten för olaga förföljelse, sa i polisförhöret att han jag tyckte om att prata med henne och att han inte har något bra svar på varför det blev som det blev.Det finns fem kategorier av stalkare menar kriminologen Susanne Strand. Motiven och sättet de stalkar på kan skilja sig ordentligt, men de utsatta upplever ofta ungefär samma sak - en rädsla som förminskar deras livsutrymme. Det är också vanligt att de känner skam.Stalkning - eller olaga förföljelse som det heter i juridiska termer, är ett brott i Sverige sedan 2011.I Danmark finns ingen lag mot olaga förföljelse, men för tre år sedan startades ett center för att hjälpa personer som blir förföljda. De utsatta kan få terapi och juridisk rådgivning. På centret erbjuder man även hjälp till dem som vill bryta sitt beteende och sluta stalka.Gäster i programmet: Susanne Strand, docent kriminologi vid Örebro universitet, Maria Thoresson, psykolog, Fredrik Hedén, överläkare och specialist i rättspsykiatri, Ebba Sverne Arvill, polischef.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är en repris från april 2019

  • REPRIS från 2018 Vad innehåller begreppet förälder idag, vilka normer och föreställningar finns? Flerföräldraskap handlar om att fler än två personer skaffar barn ihop och delar på ansvaret.

    Otto och Anna vill ha ett barn. Men de har sett relationer gå i kras under småbarnsåren, bråk mellan föräldrarna och barn som hamnar i kläm. Därför har de bestämt sig för att hitta en medförälder att dela ansvaret med. På så sätt skulle allt fokus kunna vara på barnet och föräldraskapet blir frikopplat från deras egen romantiska relation. Nu har de börjat föräldradejta. Vågar man gå på magkänsla eller hur gör man för att välja ut en förälder till sitt barn när valet görs helt utanför en förälskelse?Cal Orre och hens två medföräldrar skaffade barn för sex år sedan. Barnet har de ansvar för var tredje dag och alla bor i samma lägenhet. För att få vara delaktiga på samma premisser har de med hjälp av jurister fått uppfinna sina egna ramar för vad en familj kan vara.Hör också om Klara som gärna vill vara gravid och bära ett barn, men när barnet väl är fött vill hon vara mer som en faster.Vad säger längtan om att vara förälder utanför tvåsamhetsnormen om vår samtid?Gäster i programmet: Cal Orre, flerförälder, Otto & Anna, blivande flerföräldrar, Erik Mägi, jurist samt Anna Bennich Karlstedt, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet är en repris från hösten 2018.

  • De är överallt: på reklampelarna, på löpsedlarna och i sociala medier. Vi lever i känslornas tid. Men vad är känslor? Hur går det till när de uppstår i oss? Och är känslor alltid sanna?

    Känslor är inte vår reaktion på omvärlden det är vår konstruktion av den.Amerikanska psykologiprofessorn Lisa Feldman Barrett har mottagits som närapå en rockstjärna i USA, i alla fall för att vara vetenskapsman. Hennes teori kullkastar tidigare uppfattningar om att känslor skulle vara universella och att känsloreaktioner är en sorts reflexer. Istället, menar hon, är det din hjärna som skapar känslorna.Synsättet har beskrivits som en intellektuell orgasm och ett paradigmskifte, men också galna idéer från någon som aldrig upplevt känslor. Vid en föreläsning erbjöd sig till och med en man i publiken att lappa till henne för att visa hur känslor verkligen fungerade. I Kropp & Själ berättar hon vad teorin innebär och vilka långtgående konsekvenser det kan få för hur vi ska se på oss själva och världen kring oss.I programmet medverkar även Hanna Sahlin, forskare i emotionsreglering, och skådespelaren Bahar Pars gästar studion för att visa hur hon skapar känslor i sitt arbete. Dessutom ett kritiskt inlägg från skribenten Niklas Wahllöf som menar att vi lever i en nyromantisk tid där vi hela tiden ska uppleva starkare och starkare känslor.Programledare: Gustav Asplund.

  • Semester är tid för återhämtning. Men vad är bästa sättet hängmattan eller träningsresan? Hur växlar du över från stress till vila? Och hur kommer det sig att endast Sverige svensk semesterstress har?

    I över 40 år har vi haft det i lagen fem veckors betald semester. Den lär inte bli längre än på ett tag. Så hur utnyttjar du den tiden för att bäst koppla av?Vi söker svaret i ett kolonilottområde i södra Stockholm där odlarna tar semester för att svettas med spaden i hand. Men när stress är ett allt ökande problem i samhället, är det alltid så lätt att bara slå på av-knappen när semestern träder in? Det handlar om att planera, säger stressforskaren Dan Hasson, men också att vara vänlig mot sig själv, så att inte återhämtning ska bli ytterligare ett krav.Att semester skapar så stor stress för svenskar idag bottnar i vår historia, menar historikern Jenny Björkman, eftersom den blivit en så stark del av vår identitet. Men kanske också för vad semesterlagstiftningen syftade till, annat än återhämtning. För ekonomihistorikern Aurora Lewén som studerat snacket inför vår första semesterlag 1938 är saken klar på semestern skulle vi uppleva något annat utöver det vanliga.Dessutom tar vi pulsen på den ständigt växande trenden träningsresor 50% av svenskarna vill träna på semestern och får ett möjligt svar på varför den är så populär hos framför allt kvinnor. "Vår tids husmorssemester," säger etnologen och genusforskaren Karin S. Lindelöf som tillsammans med Annie Woube nyligen skrivit boken "I tjejers spår för framtids segrar".

  • Nyligen avled en ung norsk kvinna av rabies - efter att ha tagit hand om en övergiven hundvalp på semesterresan. Rabies är ett aggressivt virus som är svårt att stoppa när det väl fått fäste.

    Smiddskyddsläkare menar att människor som reser måste lära sig mer om den här faran. Den norska kvinnan är inte den enda, hör om det senaste svenska fallet som fortfarande är färskt i minne hos intensivvårdsläkare och smittskyddspersonal.- Hon hade väldigt mycket saliv, det rann längs hennes haka och den saliven fick jag på mina händer, berättar läkare Eva Sjöblom Printz som vårdade patienten. - Hennes salivation och blodtrycket som åkte upp och ned fick oss alla som var på salen att tänka att det här är något som vi aldrig har sett förut, vi kände inte igen symptomen, berättar hon.Sjukdomen finns över hela världen, och i Sverige jobbar vi för att hålla den på avstånd. En enda smuggelhund som bär på smittan kan få förödande konsekvenser.Gäster i studion är Anna-Lena Hammarin, biomedicinsk analytiker och expert på rabies, Folkhälsomyndigheten, samt Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.Programledare är Stina Näslund.

  • Att göra bort sig kan vara förenat med en stor skam. Hur gör man för att gå vidare efter sin blunder och inte fastna i ältandet av något som ändå inte går att göra om?

    I ett direktsänt telefonväkteri frågar vi lyssnarna - har du gjort bort dig riktigt ordentligt någon gång? Eller har du varit i någon knepig social situation där du inte vetat hur du ska bete dig? Där det känns som att vad du än gör blir du bortgjord.I studion finns psykologen Maria Farm och Sofia Larsson - expert på vett och etikettProgramledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Ungefär var tionde person i Sverige äter idag medicin mot depression, många fortsätter i decennier. Men hur länge ska man äta medicinerna, hur vet man när det är dags att trappa ner och hur gör man?

    - Jag vill leva ett liv utan mediciner, berättar Sheila som ätit SSRI sen hon var 16. Efter ett uppbrott med sin pojkvän slutade hon gå till skolan och låg mest hemma. Hon sökte hjälp och fick rådet att börja med antidepressiva. - När jag kom in till kliniken var jag upprörd, hade mycket känslor. Av medicinen blev jag lugnad, jag kände inte av de starka känslorna. Just då var det en bra grej men efter hand kan jag se det negativa. Medicinen mattar ut känslor åt båda håll, jag blir varken riktigt glad eller riktigt ledsen längre, berättar hon. Idag är Sheila 21 och vill sluta med medicinen. - Jag vet inte hur mina känslor skulle te sig utan medicinering. Jag hade velat vara i kontakt med mina känslor till fullo, berättar hon. Sheila har försökt trappa ner men utsättningsymtomen var så starka att hon avbröt nedtrappningen. - Jag fick myrkrypningar, något som kändes som elstötar genom kroppen, illamående, yrsel och huvudvärk, berättar hon.Gäster i programmet: Göran Högberg, specialist i allmänpsykiatri, Lise-Lotte Risö Bergerlind, chef Kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen, Kersti Ejeby, verksamhetschef Gustavsbergs vårdcentral, Mats Adler, överläkare på Psykiatri sydväst, Huddinge sjukhus.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Att höra röster i sitt huvud är en erfarenhet som ofta hänger samman med psykisk sjukdom, men inte alltid. Hur kan man lära sig att leva med sina röster och var kommer de ifrån?

    Varje dag har jag rösthallucinationer. Rösterna mobbar mig, de är elaka. De kan säga håll käften eller det var rätt åt dig. Det berättar Elinor som började höra röster som 16 åring i samband med att hon fick diagnosen schizofreni. Det är störande och energikrävande, jag blir väldigt trött, berättar hon.Även personer utan psykiatrisk diagnos kan höra röster. För Elin började det när hon brutit upp efter en lång relation och flyttade till en rum i en ny stad. Hon störde sig på grannarna - som visade sig inte vara hemma.På 80-talet började psykiatriforskarna Marius Romme och Sandra Escher intressera sig för patienter som hörde röster. Tänk om rösthörande kunde vara något positivt, att rösterna kunde hjälpa patienten att må bättre?Gäster i programmet: Lena Flyckt, specialist i allmän psykiatri och forskare vid Karolinska institutet, Elin Engström, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Nika Söderlund, kurator i psykosvården och doktorand i socialt arbete Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Tiden är något man på ett eller annat sätt måste förhålla sig till. Både det faktum att den går men också att vi alla måste samverka kring de tidsramar vi sätter upp.

    - Tid är en valuta, en tillgång man har, man ska inte ge bort den för lättvindigt. Pengar kan man alltid få igen men tiden får man aldrig tillbaka. Det menar Victor som intervjuas i programmet.Det är för många en ständig balansgång mellan att fylla sin tid för mycket - och därigenom bli stressad - och att fylla sin tid med så pass mycket saker att livet ändå känns stimulerande i någon mån. Hör om tidscoachen som lär sina klienter att stryka i kalendern, hör om hur en utmätt tid kan höja ens känsla för livskvalitet. Och hur hanterar man en tidsoptimist på jobbet?Gäster i programmet: Bodil Jönsson, fysiker, författare och professor emerita vid Lunds universitet, Peter Strang, professor i Palliativ medicin vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Stockholms Sjukhem, Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • Att läkemedelsföretag vill sprida smittor genom vaccin eller att AIDS skapades i ett laboratorium. Konspirationsteorierna är många, men vad är det som gör att folk tror på på dem?

    Tobbe kallar sig själv konspirationsteoretiker och hans teorier bottnar i en misstro på människor med makt. Att världens ledare skulle iscensätta en alienattack för att svetsa samman jordens befolkning och därigenom öka globaliseringen, är en av de konspirationsteorier som Tobbe tror på.- Stora filmbolag släpper katastroffilmer som ett sätt att förbereda folk. Jag skulle inte bli förvånad om vi blev attackerade av aliens, för det bästa sättet att ena folk är när det kommer ett hot utifrån. För mig är det ganska logiskt, berättar han.En konspirationsteori är en mängd antaganden som bygger på varandra och därigenom skapar en logik. Vår hjärna gillar inte att allt skulle vara en slump utan tycker om att hitta samband mellan a och b. Och hos en konspirationsteoretiker kan enskilda händelser få större logiskt värde än de egentligen har.Gäster i programmet: Pontus Wasling, Hjärnforskare och läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Kent Werne, journalist och författare, Jakob Carlander, psykoterapeut och författare.Medverkar gör även Roger Antonsen, matematiker vid Oslos universitet samt Jaron Harambam, socialantropolog vid Amsterdams universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

  • En av de sju dödssynderna är frosseri. Men vilken status har frossandet idag och hur får man en sund relation till mat i en tid då maten finns omkring oss i överflöd?

    En situation som kan framkalla frosseri är när man står inför en buffé. - Där finns det hela tiden något nytt att testa och smaker som kontrasterar mot den förra tuggan: Sött mot salt, rött mot grönt, varmt mot kallt. Det säger Stefan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska institutet. Både att unna sig och att avstå kan ge njutning, oavsett om det handlar om mat, berusningsmedel, konsumtion eller sex. - För mig är njutning ett starkt ord, det är förenat med starka känslor. Men den onyttiga njutningen är inte okej idag, säger författaren Carl Michael Edenborg som på olika sätt utforskat ämnet.Gäster i programmet: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola, Malin Haawind, journalist och författare, Åsa Palmkron, specialist i psykiatri som skrivit om mindful eating.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

  • Många av oss tillbringar en stor del av vår vakna tid på arbetet. Vilka konsekvenser får det för vår identitet? Och vad händer när yrkesrollen krockar med den man känner sig som egentligen?

    Tobias Kollin är tredje generationens elektriker. - Jobbet är en stor del av mig. Det är inte bara ett yrke utan också ett intresse, säger han. Som liten drömde Tobias om att bli fotbollsstjärna eller skidåkare. Men redan i gymnasiet tog han samma väg som sin bror, pappa, farbror och farfar och klev så småningom in i familjeföretaget. - Efter jobbet är jag pappa, men när barnen somnat jobbar jag ofta lite till. Man är aldrig riktigt ledig, berättar han. Arbete kan spela en stor roll för vår sociala status, frågan vad jobbar du med? kommer ofta tidigt i en konversation med en ny bekantskap. Men i en tid då arbete är så tätt sammankopplat med vem man är - hur påverkas ens identitet när man blir arbetslös? Gäster i programmet: Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet, Camilla Thunborg, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, Tora Nord, forskare i arbetsvetenskap, Högskolan i Borås.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.