Avsnitt

  • Om en pandemi som egentligen inte var en svart svan det var många som varnade för den. Ändå var världen oförberedd. Hur ska vi bättre handskas med en alltmer komplex framtid?

    Hör om finska förberedelser, framtidsstudier och försök att modellera en pandemi. Hur laddar vi bäst för nästa kris - ska vi lägga ärtor och konserver på hög, fixa en ny framtidsminister eller bygga avancerade datamodeller?Medverkande: Ida Bolander, läkarsekreterare i Molkolm, Nicklas Lundblad ansvarig för Googles framtidsstudier, David Bergman, doktorand vid Försvarshögskolan, Sebastian Hielm, Livsmedelssäkerhetschef på det finländska jord- och skogsbruksministeriet, Maria Höyssä, rådgivare till det finländska parlamentets Framtidskommission, Kristina Persson, tidigare Framtidsminister, Katarina Engberg, tidigare tjänsteman vid Försvaret och regeringskansliet, Matt Ridley, vetenskapsskribent, Jasmine Gardner, postdoktor Uppsala universitet, Tom Britton, matematikprofessor vid Stockholms universitet.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seReportrar: Nathalie Rothschild och Lubna El-ShantiTekniker: Marie Persson

  • Om handel med fladdermöss, grisfarmar och skövlade skogar. Har människan gått för långt i sin vilja att tämja och nyttja djur och natur? Är coronaviruset signalen på det?

    Medverkande: Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram, Peter Daszak, orförande EcoHealth Alliance, Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, Tom Arnbom, docent i ekologi och naturvårdsexpert på Världsnaturfonden, Lukas Sterner, på NOA:s en speciella grupp för artkskyddsbrott, Diogo Veríssimo, forskare vid Oxfords universitet, Mama Mouamfoum, miljöaktivist i Kamerun, Sven-Erik Johansson, grisuppfödare Nibble gård Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.seReporter: Ulrika BergqvistTekniker: Elin Hagman

  • Saknas det avsnitt?

    Klicka här för att uppdatera flödet manuellt.

  • Om hur viruset eldar på stormaktskampen. Amerikaner stämmer Kina. USA:s allierade hotas med kinesisk handelsbojkott. Och i Sydkinesiska havet blandas sång med krigstrummor. Hur illa kan det bli?

    Under vårens virus-kris har tongångarna mellan stormakterna USA och Kina skärpts. Donald Trump har liknat virusutbrottet vid en attack som den mot Pearl Harbor under andra världskriget men det här är värre, sa han i en direkt anklagelse mot Kina. Och i den amerikanska presidentvalskampanjen tävlar kandidaterna nu om vem som är tuffast mot Peking. Det spända läget är extra kännbart i de länder som står i frontlinjen för en eventuell konfrontation som Filippinerna där Kina nu flyttar fram positionerna.Medverkande: Jeremy Alters på advokatbyrån Berman Law Group i Florida, John Fredericks, republikansk valstrateg med egen radioshow, Ray Bodine en av de privatpersoner som nu stämmer Kina, Renato De Castro, professor i internationell politik på De La Salle-universitetet i Manila, den franske diplomaten Pierre Vimont, Cecilia Malmström tidigare handelskommissionär för EU med flera.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seReportar: Robin Olin, Hanna Sahlberg, Anja Sahlberg, Björn Djurberg och Fernando Arias.Tekniker: Elin Hagman, Ludvig Larsson och Brady Juvier.

  • Pandemin har satt ljuset på svåra förhållanden för världens arbetsmigranter, nu förlorar många jobbet och kan inte längre hjälpa familjerna därhemma. Samtidigt har asylrätten tillfälligt satts på paus.

    Reportage från Ulvagubben, en av Mellansveriges största jordgubbsodlare och om migrantplockarnas villkor i Huelva i Spanien. Hör också om utebliven lön och coronasmitta från en indisk migrantarbetare i den lilla gulfstaten Bahrein och de "eviga migranterna" Amir, MJ och Sharam, en gång i Sverige, deporterade till Afghanistan och nu fast i Turkiet och på Samos.Medverkande: Ryszard Cholewinski, senior migrationsexpert på Internationella arbetsorganisationen, ILO, Marie McAuliffe, på FN:s migrationsorganisation IOM, Ylva Johansson, Europakommissionär med ansvar för migration och gränser m.fl.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.seReportrar: Ivar Ekman, Ulrika BergqvistTekniker: Stina Fagerberg

  • Om säkerhetstjänster som säkrar respiratorer och möss som stoppas vid gränser i jakt på ett vaccin. Hur allianser, pengar och makt påverkar vem som står först i kön till ett liv efter virusutbrottet.

    Medverkande: Arnon Afek, biträdande chef på Sheba-sjukhuset i Israel, Simplicio Araujo, handelsansvarig i delstaten Maranhao i nordöstra Brasilien, Jorge Kalil, vaccinforskare i São Paulo, Xiaoxing Xi, fysikprofessor vid Temple University, Philadelphia, USA, Frank H. Wu, juridikprofessor och tillträdande rektor vid Queens College, New York, Yanzhong Huang, expert på Kina och global hälsa vid Council on Foreign relation, Seth Berkley, Global Alliance for Vaccines and Immunization, finansierat av Bill och Melinda Gates-stiftelsen, Matti Sällberg, vaccinforskare vid Karolinska Institutet i Huddingen, Sophia Hober, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, samt läkare i Brasilien och Ecuador och ingenjörer vid Universidad de La Sabana i Bogotá i Colombia.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seReportar: Lotten Collin och Robin OlinTekniker: Jesper Timan och Elin Hjalmarsson.

  • Hur mycket kan personliga friheter inskränkas när världen står mitt i en pandemi? De flesta är överens om att åtgärder krävs. Men var går gränsen för när de börjar hota grundläggande rättigheter?

    Medverkande: Raphaël Kempf, brottmålsadvokat i Paris, Giorgio Agamben, italiensk filosof och författare till "Undantagstillståndet", Jan Tore Sanner, finansminister i Norge, Mads Andenæs, norsk juridikprofessor, Staffan I Lindberg, statsvetare vid Göteborgs universitet mflProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.seReportrar: Jens Möller, Ulrika Bergqvist, Ivar EkmanTekniker: Sandra Pettersson

  • Om cyberkrigföringen och förvirringen. Hur effektiv är egentligen psykologisk krigföring? Var går gränsen för när rädslan att bli påverkad tar över?

    Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seProducent: Marie Nilsson-Boij marie.nilsson-boij@sr.se

  • Om Kina, där livet återgått till någon form av vardag i kampen mot pandemin. Men vad är det nya normala? Är viruset verkligen besegrat? Och vad kan världen egentligen lära sig av Kinas erfarenheter?

    Ny teknik för att hålla koll på folks hälsa och smittspridningen används för att underlätta vardagen för de kineser som så sakteliga har börjat jobba igen. Det här är lösningar som länder i hela världen nu tar efter. Kommunistpartiets Kina vill gärna ändra berättelsen och bli det land som visar världen framåt i krisen. Hett eftertraktat sjukvårdsmaterial från Kina säljs och ges bort som gåva till länder över hela jordklotet och naturläkemedel förs fram som en del av kampen mot viruset.Medverkande: Lars-Åke Severin, ordförande Svenska handelskammaren i Kina, Joerg Wuttke, ordförande Europeiska handelskammaren i Kina, Lucrezia Pogetti, analytiker vid Mercator Institute for China Studies, smittskyddsläkaren David Bonsall Oxfords universitet, Combus van Staden, analytiker på South African Institute of International Affairs, Dan Larhammar, farmakolog vid Uppsala universitet, Dan Wang, analytiker på Economist Intelligence Unit i Peking m.fl.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seReportar: Björn Djurberg, Hanna Sahlberg, Robin Olin.Tekniker: Stina Fagerberg, Josef Reinhold

  • Coronaviruset har slagit mot hela världen - vad gör ett land motståndskraftigt när krisen kommer?

    Konflikt ger sig ut på en resa genom Stockholm, som hittills drabbats värst av coronaviruset i Sverige, och blickar ut i världen till länder, som USA och Colombia, där nu ett varningsfinger höjs att de är särskilt sårbara, och riskerar att bli pandemins nya epicentrum.Medverkande: Christina Andersson, projektledare på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, professor emeritus Ann Enander vid Försvarshögskolan, Mary Travis Bassett, professor i folkhälsa på Harvard, Andreas Karlsson IT-analytiker och "prepper", Anna Maria Bounds, forskare i sociologi vid Queens College m.fl.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.seReportrar: Ulrika Bergqvist, Ivar Ekman, Lotten Collin och Jenny Carolina GonzalezTekniker: Marie Persson och Brady Juvier

  • Vad händer med det internationella samarbetet och ledarskapet i corona-krisens spår? Alla för alla eller var nation för sig?

    "Internationell solidaritet finns inte. Europeisk solidaritet existerar inte heller. Det var bara en saga". Det sa nyligen Serbiens president Aleksandar Vucic. När coronaviruset nu härjar över världen ställs samarbetet och solidariteten på prov. Om vi väljer isolering måste vi tillbaka till stenåldern, det säger den världsberömda historieprofessorn och författaren Yuval Noah Harari.Medverkande: Yuval Noah Harari, filosof, historiker och författare, Ylva Johansson, EU:s inrikeskommissionär (S), Hans Dahlgren, EU-minister (S), Adam Kamradt-Scott, biträdande professor i global hälsa och säkerhet vid the University of Sydney, Fabian Zuleeg, chef för European Policy Centre, Silvia Mancini, epidemiolog Läkare utan gränser i Rom, Lennart Öhman, författare och lokalhistorier i Arvidsjaur och Bengt Martinsson, folklivsforskare i Luleå, författaren Laura Spinney mfl.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seReportrar: Andreas Liljeheden, Robin Olin, Anja SahlbergTekniker: Sandra Pettersson

  • Om cyberkrigföringen och förvirringen. Hur effektiv är egentligen psykologisk krigföring? Var går gränsen för när rädslan att bli påverkad tar över?

  • Vilket statsskick är bäst lämpat att tygla en potentiell pandemi?

    Kina har hyllats för sitt resoluta agerande mot det nya viruset SARS CoV-2. I Peking följer medborgarna myndigheternas regler för att hindra smittspridning. Samtidigt gror både tvivel och kritik. Hur väl har Kina egentligen hanterat utbrottet i Wuhan?Hur klarar Europas demokratier corona-kampen? Italien blev det första landet som fick ett allvarligt möte med viruset, med många smittade och dödsoffer i landets norra delar.Medverkande: Anders Nordström, Sveriges globala hälsoambassadör, Ilaria Capua, italiensk virolog, Jonathan Schwartz, amerikansk professor i statsvetenskap, Bo Liu, svensk-kinesisk läkareProgramledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.seReportrar: Björn Djurberg och Hanna SahlbergTekniker: Stina Fagerberg

  • Liberalen Emmanuel Macron utmanas från alla håll, ilskan på de franska gatorna lägger sig inte och inom EU blåser politiska vindar i motsatt riktning.

    De så kallade Gula Västarna demonstrerar i Paris och riktar sin ilska specifikt mot president Macron. Samtidigt delar övertygade "macronister" ut flygblad för att övertyga fransmännen om att presidentens reformer är nödvändiga. Även i Sverige har Macron hängivna supportrar. Men i andra delar av Europa gror missnöjet över de idéer och ideal Macron står för. Konflikt intervjuar Polens före detta utrikesminister Witold Waszczykowski som talar om en ideologisk strid som just nu utkämpas i Europa. Men om Macron är liberalismen personifierad, hur ska man då förstå att han öppnat för att föra in Vladimir Putin i värmen?Analyser av Jenny Andersson, professor vid Sciences Po i Paris, och Annika Ström Melin, journalist med fokus på EU.Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.seReporter: Margareta SvenssonTekniker: Maria Stillberg

  • Om Belarus och president Aleksandr Lukasjenko som nu skakar hand med USA:s utrikesminister - och med Sveriges. Vad har hänt i relationen med mannen som kallats för Europas sista diktator? Och vad säger belarusierna om det?

    Mike Pompeos besök i Minsk i början av februari var historiskt. Aldrig tidigare under Aleksandr Lukasjenkos 26 år vid makten har en amerikansk utrikesminister varit i landet.Och när Sveriges utrikesminister Ann Linde gjorde samma resa i höstas var det också mer än 20 år sedan sist.Så vad är det som har fått västvärlden att omvärdera sitt förhållningssätt till Belarus?I veckans Konflikt besöker vi Minsk och träffar bland annat oppositionspolitikern Mikalaj Statkevitj som är tveksam till att västledare nu skakar hand med landets president. Men vi hör också Minskbor som ser positivt på en mer öppen syn gentemot deras land.I Stockholm intervjuar vi Belarus Sverigeambassadör Dmitry Mironchik om hur han ser på det nya läget och vi frågar utrikesminister Ann Linde varför hon tycker det är viktigt att förbättra relationen med Belarus.Samtidigt får den nya svenska linjen kritik från Martin Uggla och Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheterVi möter också två belarusier i Sverige som visserligen är kritiska till sin president men som just nu ser honom som en garant för landets självständighet. Varför då?Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.seProducent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.seTekniker: Sandra Pettersson

  • Vilka bär ansvar för det krig som nu eskalerar i Libyen?

    Krigslarmet är tillbaka på högsta nivå i Libyen. Ett fullskaligt krig har blossat upp mellan den FN-stödda regeringen i Tripoli och krigsherren Khalifa Haftar, som startade en militär offensiv mot huvudstaden i april i fjol.Läget är akut, men EU är splittrat och står utan större inflytande. Och de olika stater som blandat sig i Libyenkonflikten militärt, på de olika sidorna, verkar snarare intresserade av att positionera sig för att dra nytta av Libyen i framtiden, än att vara med och skapa en varaktig fred.I korselden hamnar civila libyer och de hundratusentals migranter i den stora flyktingström som passerar landet.Hör libyer på både Tripolisidan och Haftarsidan om det oroliga läget. Hör också de personer som fanns i migrantcentret Tajoura när det bombades av utländsk makt.Analyser av Jalel Harchaoui och Tarek Megerisi.Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.seReportrar: Anna Roxvall och Johan PerssonTekniker: Elin Hagman

  • Om polarisering och försök att hela i brexitomröstningens spår. Hur ska britterna gå vidare efter flera år av uppslitande debatt? Och vad har skilsmässan gjort med EU?

    Efter flera år av svåra förhandlingar lämnar nu Storbritannien EU formellt. Kvar finns ett land som är delat mellan stad och land, britter och invandrare, folket och den politiska eliten.I veckans Konflikt hör vi om de försök som ändå görs för att läka såren efter brexit. Vi reser till Boston, en av de platser där EU-motståndet varit som allra starkast och till Londonstadsdelen Lambeth, där en majoritet tvärtom ville stanna i EU. Och vi hör hur arvet efter den mördade labourpolitikern Jo Cox nu används för att öka samsynen och mildra tonen i debatten.Författaren William Davies menar att brexitfrågan föddes ur ett missnöje som funnits i det brittiska samhället under lång tid. Kanske, säger han, kan brexit nu leda till en reformprocess som länge har behövts. Samtidigt menar journalisten Jonathan Isaby att polariseringen inte hade behövt bli så svår om politikerna redan från början accepterat majoritetens vilja att lämna EU.Också för EU har brexitförhandlingarna varit en uppslitande process men i motsats till vad många befarade har slitningarna i EU-samarbetet uteblivit. Tvärtom har EU svetsats samman i brexitfrågan, säger Paulina Dejmek Hack på EU-kommissionen som själv satt med och förhandlade det brittiska utträdesavtalet.Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.seProducent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.seReporter: Andreas LiljehedenTekniker: Brady Juvier

  • Kriget mot Islamiska Staten i Sahara intensifieras när våldet mot både civila och militärer trappats upp. Hur ska det kriget föras? Och vad betyder det för oss svenskar och våra soldater på plats?

    I en lyhörd militärcontainer i Malis huvudstad Bamako sitter den svenske generalen Dennis Gyllensporre med uppgift att hantera en av världens just nu mest akuta konflikter. Den här FN-insatsen är unik i det motto att andra afrikanska insatser under FN-flagg har varit fokuserade på konsekvenser i Afrika. Det här är en insats som har direkt koppling till säkerhet i Europa och andra delar av världen, säger Dennis Gyllensporre, som leder Minusma-missionen i Mali på 13 000 personer från ett 60-tal länder.Den bilden delas av Frankrikes president Emmanuel Macron, som den 13 januari samlade ledarna för de berörda västafrikanska länderna - Mali, Niger, Burkina Faso, Mauretanien och Tchad - i den sydfranska staden Pau för att presentera en ny militär strategi för kampen mot terrorismen i Västafrika. Det vi står inför i Västafrika är av allra största vikt för Afrikas framtid - och för vår - allas - gemensamma framtid, sa Emmanuel Macron som också meddelade att Islamiska Staten i Sahara från och med nu är prioriterad fiende i regionen.Svenskarna monterar nu ner Camp Nobel utanför Timbuktu i norra Mali, för att flytta till Gao, som anses vara en mer instabil - och farlig - region. Hur påverkar det deklarerade kriget mot IS i regionen de svenska soldaterna?Programledare: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.seTekniker: Stina Fagerberg

  • Om cybersoldater och tangentbord som vapen när världen rustar för en ny typ av krigföring. Vad innebär det här för svensk del och hur ser förberedelserna ut när slagfältet flyttar ut i cyberrymden?

    För ett år sedan lanserade Sveriges överbefälhavaren Micael Bydén en ny satsning på det som kommit att kallas det femte slagfältet, cyberdomänen.Och senare i år rycker de första svenska cybersoldaterna in som en del i ett stärkt svenskt cyberförsvar.Konflikt den här veckan ställer sig frågan hur det nya hotet ser ut och vem som får övertaget när tangentborden blir till vapen?På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm träffar vi Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverks- och systemteknik där framtidens cybersoldater ska få delar av sin utbildning. På Försvarsmaktens högkvarter berättar Charlotta Ridderstråle om vad som krävs av en cybersoldat. Och vi hör Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, analysera hotbilden mot Sverige.I Ukraina berättar landets före detta infrastrukturminister Volodymyr Omelyan om den allvarliga cyberattack som inträffade sommaren 2017.Men vad händer om ett lands cyberförmågor missbrukas och istället används mot journalister och människorättsförsvarare? Vi hör Ron Deibert, på Citizen Lab i Kanada. Och så besöker vi Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Linköping dit svenska myndighetspersoner reser för att öva i att hantera cyberattacker.Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.seProducent: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.seTekniker: Marie Persson

  • Om en drönarattack som skakade världen. Och om en general vars död nu både firas och sörjs i Mellanöstern.

    I iranska medier porträtteras Qassem Soleimani generalen som dödades i en amerikansk drönarattack i januari 2020 som en nationalhjälte. Men i sociala medier sprids också kritiska budskap kring hans livsgärning och vissa vågar inte ifrågasätta honom öppet. Vem var egentligen Qassem Soleimani? Och vilken betydelse hade han i regionen? Bilden av honom skiftar. Från hyllningarna i generalens hemstad Kerman till demonstranternas slagord på Tahrir-torget i Bagdad. I Stockholm träffar Konflikt en oppositionssyrier som ville bjuda vännerna på sötsaker när han hörde om Qassem Soleimanis död och så möter vi ordföranden för islamiska shiaförbunden i Sverige, som var i Irak på semester när drönarattacken skedde.I Washington resonerar Irankännaren Trita Parsi kring frågan om varför president Donald Trump alls fattade beslutet om att döda den iranske generalen. I Konflikts studio sitter Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Robin Olin Producenter: Anja Sahlberg och Johanna Melén Reportrar: Babak Parham, Nathalie Rothschild och Kajsa Boglind Tekniker: Elvira Björnfot

  • Om hur hat och föreställningar om en världskonspiration mot vita leder till blodiga angrepp mot oskyldiga.

    Moskéattacken i Christchurch på Nya Zeeland där 51 personer mördades, attacken mot synagogan i tyska Halle som skördade två liv och moskédådet i Norska Bærum där gärningsmannen dödade sin adopterade lillasyster och där fler mord kunde förhindras tack vare en hjälteinsats.Det här är exempel på en växande typ av radikalnationalistiskt terrorhot som drabbat världen det senaste året och som SÄPO i somras varnade för ökar i Sverige.De som hotas av de här våldsbejakande extremnationalisterna är såväl muslimer som judar och kvinnor. Enligt det konspiratoriska pusselläggandet tros de hota den vite mannens överhet.Konflikt gjorde under hösten en serie om den här nya typen av terror, där kopplingarna mellan attacker mot helt olika mål är tydliga. I det här specialprogrammet får ni höra bitar ur de tre programmen, som tillsammans ger en överblick över den nya terrorn.Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij Tekniker: Marie Persson